Nyheter
Covid-19:s effekter på nervsystemet studeras i nytt projekt
Ett europeiskt forskningsprojekt ska i fem år bland annat undersöka neurologiska långtidseffekter efter genomgången infektion i covid-19, något som håller på att bli ett samhällsproblem. Umeå universitet är ett av tio lärosäten i sju länder som ingår i projektet.
Allvarlig infektion ökade risken för Parkinsons sjukdom men inte ALS
Allvarliga infektioner tidigt eller mitt i livet kopplas till ökad risk för Alzheimers och Parkinsons sjukdom. Fynden tyder på att infektioner kan trigga eller förstärka en redan existerande sjukdom. Studien från Karolinska institutet bygger på data från personer som diagnostiserats med Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom eller ALS under åren 1970–2016 i Sverige. Mest ökade risken för Alzheimers sjukdom samtidigt som forskarna inte såg någon ökad risk för att drabbar av ALS.
Han startade Parkinsonpodden
Anders Stålhammar märkte att vänster fot rörde sig märkligt. Likaså tummen och pekfingret. Så småningom diagnostiserades han med Parkinsons sjukdom men vägrade att se sig själv som offer. I stället kom han att starta Parkinsonpodden. – Jag ville förmedla kunskap och hopp. Det är så mycket som händer inom området och med podden får jag träffa de med mest kompetens, säger Anders Stålhammar.
Pernilla med LGMD blev inbjuden till Monacos Grand Prix av furst Albert
Lästips: De senaste åren har stundtals varit tuffa för Pernilla Wallin sedan hon blev rullstolsburen på grund av den ovanliga muskelsjukdomen LGMD. Läs hela intervjun om Pernillas intresse för Formel 1 på Allas.se.
Jag hade lite svårt att ta in det
Diagnoser på djupet - ny poddsatsning från Neuro. När en av Sveriges mest välkända artister, Louise Hoffsten, diagnostiserades med MS drabbades hon av en kris. Men inte bara hon påverkades.
Digital föreläsning om MS och graviditet
I samband med World MS Day den 30 maj uppmärksammade Neuro dagen med en inspelad föreläsning om forskning kring MS och graviditet. Denna forskning har Neuro gett bidrag till.
Frågor och svar om att få MS-diagnos
I våras lanserade vår förening Ung med MS en guide med frågor och svar om att få MS-diagnos.
Börje Salmings läkare tror på framtida läkemedel mot ALS
Lyssna på Sveriges radios inslag med neurolog Caroline Ingre.
Vad är Charcotfot?
Charcotfot (efter Jean-Martin Charcot [1825–1893] som först beskrev sjukdomen) kan drabba individer med perifer neuropati.
Hensmåla Triathlon nominerat till Svenska Hjältar
Lennart Arnessons syster drabbades av ALS och levde med sjukdomen i 15 år innan hon avled i november 2021. Nu har Lennart genom Hensmåla Triathlon samlat in en miljon.
Skelleftesjuka först ut att behandlas med gensaxen
Den så kallade gensaxen som upptäcktes vid Umeå universitet och har belönats med nobelpriset, har nu för första gången börjat användas för behandling på människor. Umeå är ett av tre center i världen i vad som än så länge är en forskningsstudie. Förhoppningen är att gensaxen ska innebära bot för svåra ärftliga sjukdomar som Skelleftesjukan.
Blodförtunnande kan hjälpa vid kavernöst angiom
Behandling med blodförtunnande läkemedel vara till nytta för patienter med kavernöst angiom (CCM). Det visar en ny studie gjord av forskare vid Uppsala universitet.
Hjärntrötthet – ett osynligt gissel
Möjliga förklaringar, diagnostik och möjliga behandlingar. En översiktsartikel i Läkartidningen.
ALS-patienter riskerar dö innan besked om assistans
För två år sedan fick 55-åriga Peter Bengtsson i Malmö diagnosen ALS, en obotlig nervsjukdom som sakta bryter ner kroppens funktioner och leder till förlamning. Genomsnittlig levnadstid är mellan två och fyra år efter diagnos.
Klartecken för ny terapi mot Skelleftesjukan
Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s expertkommitté CHMP rekommenderade vid sitt senaste möte marknadsgodkännande för Amvuttra (vutrisiran). Detta är en ny läkemedelsbehandling mot ärftlig transtyretinamyloidos, Skelleftesjukan, en allvarlig och svårbehandlad sjukdom med hög förekomst i bland annat delar av norra Sverige.