Forskning om neurologiska sjukdomar
Tack vare generösa bidrag från våra givare kan vi varje år dela ut flera miljoner i bidrag till forskningsprojekt inom neurologiska sjukdomar. Vi delar i stor utsträckning ut bidrag till projekt där vi ser att resultaten kan komma sjuka människor till godo inom en relativt snar framtid.
Patienternas egen forskningsfond
Neuroförbundet delar varje år ut bidrag till en stor mängd forskningsprojekt inom neurologiska sjukdomar, symtom och funktionsnedsättningar. Vi prioriterar särskilt forskning som kan omsättas till praktisk nytta för patienter i närtid.
De insända bidragsansökningarna granskas av en vetenskaplig kommitté, som därefter beslutar om vilka som ska beviljas bidrag. Forskningskommittén leds av Fredrik Piehl, som är läkare och professor vid Karolinska Institutet.
Det som är speciellt för Neuros forskningsbidrag är att det är en patientorganisation som står bakom dem.
– Att få bidrag ifrån en patientorganisation är ett viktigt och speciellt erkännande för en forskare, säger Fredrik Piehl.
Bidragen gör nytta
Trots att en över en halv miljon människor är drabbade över neurologiska sjukdomar satsas det förhållandevis lite på neurologisk forskning. De bidrag vi får är därför otroligt viktiga för att bekämpa sjukdomar och förbättra tillvaron för personer med kronisk sjukdom.
Vill du delta i en forskningsstudie om sömnsvårigheter vid MS?
Sömnsvårigheter som även kallas insomni är ett problem som orsakar ett stort lidande for många människor med MS.
Vill du delta i forskningsprojekt som svår och ihållande trötthet?
Gustavsbergs universitetsvårdcentral vid Akademiskt primärvårdscentrum i Region Stockholm, i samarbete med Karolinska Institutet, driver ett forskningsprojekt som syftar till att öka kunskap om svår och ihållande hjärntrötthet och om vilken sorts behandling som kan vara hjälpsam.
Lunds universitet söker forskningsdeltagare för att upptäcka Parkinsons sjukdom i tid
Forskningsprojektet ska kartlägga kopplingen mellan REM-sömnstörning och Parkinsons sjukdom. Därför söker de personer över 50 år med sömnstörningar till forskningsstudien.
Neuroförbundets stora forskningsbidrag 2024
På Polyneuropatidagen den 16 oktober, hade vi det stora nöjet att dela ut årets stora forskningsbidrag till tre olika forskningsprojekt runt om i landet. Fokus var att öka kunskaperna inom Polyneuropati.
Karin - en pionjär inom ALS-forskning
Idag är Karin Hjertkvist 80 år och jobbar fortfarande i ALS-forskargruppen vid Norrlands universitetssjukhus. Karin är Sveriges äldsta ALS-forskare. Hon har bidragit med värdefulla insatser som forskare inom ALS. I inslaget från Svt Västerbotten berättar Karin om varför hon valt att fortsätta arbeta.
Redan under våren 1993 var Karin med och visade på ett viktigt samband mellan ALS och äggviteämnet SOD1. Sedan dess har hon utfört SOD1-enzymanalyser på blodprov och ryggmärgsvätskeprov från flera tusen patienter med ALS.