Flera tusen Grus grus men dansa gjorde de inte!
Vid åttatiden den 12 april 2024 åkte vi från Dalheimers hus och vårt första stopp blev Skara Stadshotell. På vägen dit löste vi 10 kluriga kryssfrågor som Annelie gjort och Kent berättade lite om hur det varit att växa upp där på Varaslätten när vi passerade det platta jordbrukslandskapet.
Skara Stadshotell byggdes för ganska exakt 150 år sedan. Den ståtliga stenbyggnaden ritades av arkitekt Emil Viktor Langlet som kanske är mest känd för att ha arbetat med så kallade centralkyrkor som har en rund eller månghörnad form. Det finns flera av dessa i Västergötland och han kom ju ursprungligen från Borås. Hotellet byggdes under Skaras storhetstid som järnvägsknut i det smalspåriga järnvägsnätet då antalet resenärer var stort. Idag går här inga tåg alls.
Vi som växt upp i Skara har haft många tillfällen att besöka den stora bankettsalen på hotellet. Här under kristallkronorna har vi firat studentbaler, jubileer, bröllop, begravningar mm. Idag är hotellet utbyggt och moderniserat. Den senaste mycket påkostade renoveringen gjordes för ett par år sedan då ägaren till Jula tog över verksamheten. Här finns nu specialgjorda heltäckningsmattor med tranmotiv och på väggarna hänger ett 35-tal tavlor av Lars Lerin. Kul var att några av oss efter kaffet kunde testa Shuffleboard. Min gamla klasskamrat Sven-Olof Ask berättade för oss om Skaras historia, framför allt med inriktning på gamla böcker som är hans specialitet. En av dessa, Skaramissalet, är Sveriges äldsta bok. Det är en handskrift från 1150 och den finns och har hela tiden funnits i Skara. För några år sedan gjordes ett uppmärksammat nytryck och översättning av de sidor som finns bevarade och eftersom det är en katolsk mässbok så passade det ju bra att Sven-Olof tillsammans med några andra var i Rom och överlämnade ett exemplar till Vatikanen.
Vi fortsatte mot Falköping där tranorna samlas längst med vägen mellan slotten Dagsnäs och Bjurum. Regnet hängde i luften och vi fick bara en svag skymt av det vita Dagsnäs slott. Fullt av gråhalsade tranor, Grus grus, såg vi men danssugna var de inte i det ruggiga vädret. Några gick ut och tog bilder men stoppet blev inte så långvarigt. De röda på tranans skalliga huvud tror många är fjädrar men det är faktiskt blod som syns genom den tunna, fjäderlösa huden på huvudet. Storleken och färgintensiteten varierar ganska mycket beroende på tranans humör! Denna ståtliga fågel har gett upphov till många skrönor och berättelser. På många platser har man speciella trandagar, på våren för att fira deras och ljusets ankomst och på hösten för att markera skörde- och marknadstiden. Uttrycket ”Tranan bär ljus i säng” har nog många av er hört tidigare.
På Löfwings Konstgård fick vi en guidning av Linda som driver stället ihop med sin make konstnären Göran Löfwing. Hans tavlor med djurmotiv och natur är fängslande så även golvet i hela lokalen…. han har målat betonggolvet så att det ser ut som riktiga stenar och många har faktiskt svårt att tro att det verkligen inte är stenar. Till lunch fick vegetarianerna hemlagade grönsaksbiffar och vi andra fick Tjälknöl på dovhjort från Kinnekulle. Goda rotfrukter och som alltid tidigare blev alla mätta och belåtna.
På vägen hem till Göteborg stannade vi på Falbygdens Osteria och där hade man nu i trantider dukat upp med extra mycket olika ostvarianter. Många ostar kunde man provsmaka och det gjorde vi ju gärna trots att vi var mätta. När alla handlat klart packade vi in oss i bussen och som planerat var vi åter vid Dalheimers hus vid sjutiden.
Tack till er alla som var med och så hoppas jag vi ses igen på någon resa framöver. Önskar er en fin sommar!
Gunilla Hållander-Andersson