Behandling av stroke
Direkt, i det akuta skedet, tar man reda på om det är en blödning eller propp som orsakar symtomen, eftersom behandlingarna skiljer sig åt.
Medicin som förebygger proppar kan vara farlig under pågående blödning. En datortomografisk undersökning visar om det är en blödning eller propp. Ambulanspersonalen i Sverige vet att det är bråttom att föra patienten till sjukhus. På akutmottagningar försöker man också medverka till en så snabb behandling som möjligt.
Hjärnblödning
Om en stroke orsakats av ett pulsåderbråck som lett till blödning kan konstateras med hjälp av magnetkamera. I sådana fall flyttas patienten direkt till en neurokirurgisk klinik. Behandlingen innebär att det brustna kärlet täpps till. Detta kan göras på två olika sätt, antingen med en klämma som sätts på kärlet utifrån, eller genom att kärlet lagas inifrån i samband med angiografi, så kallad coiling.
Hjärninfarkt - blodpropp
När orsaken till en stroke är en blodpropp behöver patienten få blodproppslösande medicin direkt i blodet med ett dropp sk trombolys. Det är en behandling som man måste få inom fyra till fem timmar efter att de första symtomen började. Behandlingen med propplösande medicin kan öka risken för hjärnblödning.
Det finns även en metod att avlägsna en blodpropp med en operation sk trombektomi. Då förs en kateter upp i hjärnan via ett kärl i ljumsken och med hjälp av röntgen hittar läkare rätt och kan avlägsna proppen.
Vid stor svullnad
Det finns ytterligare en behandlingsmetod vid akut hjärninfarkt. Om en stor hjärninfarkt orsakas av en stor blodpropp i ett av de centrala kärlen i hjärnan och hjärninfarkten svullnar det blir ett utrymmesproblem i hjärnan på grund av svullnaden. Skallen är oeftergivlig så trycket stiger i hjärnan och dödligheten är hög i det här tillståndet. Då kan man minska på trycket genom att helt enkelt såga av en ungefär decimeterbred del av skallbenet över hjärninfarkten och lägga den i frys i ett antal veckor. Hjärninfarkten får svälla ut i det fria utrymmet. När svullnaden går ned sätts skallbenet tillbaka.
Man förbättrar cirkulationen kring hjärninfarkten genom att trycket minskar, vilket också minskar skadorna. Detta sänker dödligheten och förbättrar också det neurologiska resultatet. Man får alltså en statistiskt säkerställd ökning av patienter som är oberoende av andras hjälp efter uppföljningstiden.
Förebygga komplikationer
I det akuta skedet, efter att patienten har fått den första behandlingen behandling, ser man över och korrigerar högt blodsocker, ser till att blodtrycket är rätt inställt och att syrgashalten är den rätta. Ofta ges även kolesterolsänkande medicin, statiner. Man försöker skapa så bra förhållanden som möjligt för hjärnan, för att den ska klara av situationen.
Dessutom försöker man förebygga komplikationer. När till exempel ett förlamat ben ligger alldeles stilla så finns det risk för att det bildas blodpropp i benet. Därför måste man regelbundet röra på benet åt personen i fråga.
Sakkunnig: Nils Wahlgren, professor, chef vid Strokeprogrammet, Karolinska universitetssjukhuset, Solna
Rehabilitering och träning
Redan på akutavdelningen görs en bedömning av hur mycket träning och vilken typ av träning patienten sannolikt kommer att behöva under en tid framåt. Man tar ställning till om patienten kan åka hem med stöd av stroke-rehabiliteringsteam inom öppenvården som gör hembesök, eller om patienten får åka till ett dagcenter för träning. Ibland måste patienten under en tid ha vård i sluten form på en rehabiliteringsklinik eller på en geriatrisk klinik. Bedömningen görs under de första dagarna.
En del patienter, framför allt äldre, som har många andra medicinska problem och som är svårt påverkade av sin stroke, är kanske inte åtkomliga för rehabilitering, åtminstone under det inledande skedet. Då blir det fråga om att hitta en annan lämplig boendeform för patienten.
Rehabilitering i hemmet
Det blir allt vanligare att den mer långsiktiga rehabiliteringen sker i hemmet. Rehabiliteringspersonal, som arbetsterapeuter, fysioterapeuter och logopeder, gör täta hembesök i början och samarbetar i allmänhet med läkare, sjuksköterska, kurator och kanske en psykolog. Hembesöken glesas så småningom ut allteftersom den strokedrabbade och de närstående upplever att de kan hantera sin vardag på egen hand, eller med hjälp av hemhjälp.
Om det behövs kan den stroke-drabbade fortsätta att delta i rehabiliteringsaktiviteter utanför hemmet, som fysioterapi (sjukgymnastik), talträning med logoped och träning inför den praktiska vardagen med arbetsterapeut. Personer i arbetsför ålder är ofta i behov av arbetsinriktad rehabilitering. Den sker i allmänhet i anslutning till en rehabiliteringsklinik.
Grunden för all lyckad rehabilitering är att patienten är i stånd att ta emot vården och även känner sig motiverad. Kontakten med friska anhöriga och andra är också en avgörande faktor som förbättrar läkningsprocessen.
Riktlinjer
Socialstyrelsen gav ut de första nationella riktlinjerna för stroke 2017. I de nationella riktlinjerna ger Socialstyrelsen rekommendationer om vård vid dessa neurologiska diagnoser.
Nationella riktlinjer för vård vid stroke innehåller rekommendationer om åtgärder inom primärprevention, insatser i det akuta skedet, diagnostik, akut behandling och omhändertagande, rehabilitering i tidig och sen fas samt uppföljning och sekundärprevention. Riktlinjerna vänder sig till beslutsfattare och profession inom området.
Nationella riktlinjer för stroke
Videostöd i ambulans kan rädda strokepatienter
Om ambulanspersonal kan konsultera en strokespecialist via videolänk före transport kan liv räddas och bestående skador förhindras, visar en ny studie.
Så hjälper musik stroke- och parkinsonpatienter
Rytm och musik ger positiva effekter för strokepatienter och andra neurodiagnoser som Parkinsons sjukdom. Det visar en ny översiktsstudie från Göteborgs universitet.
Hållbart digitalt arbetsliv vid kognitiva utmaningar
Ny forskning vid Luleå tekniska universitet, av Monika Lindberg, universitetsadjunkt och filosofie doktor i arbetsterapi, belyser utmaningarna med att få ett hållbart digitalt arbetsliv men också en hållbar vardag för personer med kognitiva utmaningar.
Vardagsaktivitet skyddar inte mot stroke
Fysisk aktivitet som vi utför i vardagen, under arbete eller hushållssysslor, räcker inte för att skydda mot stroke. Däremot ger motion under fritiden och aktiv transport positiv effekt, enligt forskning från Göteborgs universitet.
Hjärnmarkör i blodprov förutspår stroke
Med ett enkelt blodprov som återspeglar hjärnhälsa går det att förutsäga vem som har störst risk att drabbas av stroke, enligt en ny studie.
Positiva effekter av rytm och musik vid rehabilitering
Musikbaserad rörelseterapi, enligt det som kallas Ronnie Gardiner Method, har potential att bidra till rehabiliteringen efter stroke och vid MS och Parkinsons sjukdom. Det visar en kartläggande översiktsstudie från Göteborgs universitet.
Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke
Högintensiv träning sex timmar per dag i två veckor, verkar förbättra benets funktion och förmågan att gå och röra sig i sin omgivning. Förbättringarna ses även om det gått lång tid sedan insjuknandet i stroke och uppnådda effekter bibehölls, visas i en avhandling av Ingela Marklund, vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet. Skriver Neurologi i Sverige i en artikel.
Akademiska först med transkraniellt ultraljud mot ett flertal hjärnsjukdomar
Som första sjukhus i Sverige har Akademiska införskaffat utrustning för transkraniellt fokuserat ultraljud (tFUS). Med hjälp av utrustningen ska man nu utvärdera den nya metoden för svårbehandlade hjärnsjukdomar inom flera områden såsom psykiatri, neurokirurgi, neurologi och smärta. Detta inom ramen för kliniska studier.
Musikterapi kan hjälpa personer med långvarig smärta
I Sörmland erbjuds musikterapi som behandling för personer med långvarig smärta. I ett forskningsprojekt på Mälardalens universitet, MDU, undersöker man nu vad den så kallade FMT-metoden har för effekter på målgruppen.
För tidig födsel kan öka risken för stroke senare i livet
Förmaksflimmer är ovanligt hos barn och unga, men personer som föddes för tidigt, eller som var stora vid födseln, har en förhöjd risk att drabbas i vuxen ålder. Det visar en studie enligt sajten forskning.se.