Behandling av polyneuropati
Vilken typ av behandling som kan användas mot polyneuropati beror på den bakomliggande orsaken till polyneuropatin i det enskilda fallet. Behandling riktas i första hand mot den bakomliggande orsaken. Man försöker också med olika insatser att dämpa symtomen.
Mot inflammatoriska former av sjukdomen används olika läkemedel som påverkar immunförsvaret och minskar inflammationen i perifera nerver. Denna behandling sköts av en neurolog. Läs mer om CIDP.
Om polyneuropatin beror på brist på vitamin B eller på diabetes fokuseras behandlingen på att åtgärda detta i första hand. Symtom kan då förbättras eller försvinna helt. Vid idiopatisk polyneuropati finns ingen riktad behandling. Man försöker istället med olika insatser att dämpa symtomen.
Vid motorisk påverkan kan kontakt med fysioterapeut/sjukgymnast och rehabiliteringsteam vara av värde. Ibland behövs hjälpmedel för att kunna gå stadigare. Arbetsterapeuter kan hjälpa till med ordination av skenor och översyn över hjälpmedel.
Om polyneuropatin orsakar smärta kan man prova olika läkemedel med effekt mot nervsmärta. En sådan behandling riktad mot smärtorsakade sömnsvårigheter, kan även bidra till minskad dagsömnighet
Vid den ärftliga formen av polyneuropati som kallas Skelleftesjukan eller FAP (familjär amyloidos med polyneuropati) kan levertransplantation i vissa fall stoppa sjukdomens utveckling och bör då göras tidigt. Sedan 2016 finns det flera godkända läkemedel för behandling av personer med familjär amyloidos med polyneuropati som bromsar upp sjukdomsförloppet i tidigt skede. Det senaste av dessa läkemedel, sk genterapi anses vara lika effektiv som levertransplantation och tros ersätta transplantation som en behandlingsmetod mot FAP.
Träning och rehabilitering
Liksom vid andra neurologiska sjukdomar är det viktigt med träning i form av sjukgymnastik och rehabilitering. Man försöker bibehålla muskelfunktion, balans och rörelseförmåga, med fokus på det som fortfarande fungerar. För att bibehålla funktioner så länge som möjligt, är det viktig att träna med ett skräddarsytt träningsprogram.
En fysioterapeut/sjukgymnast på en vårdcentral eller rehabiliteringsklinik kan hjälpa till med lämpliga träningsprogram.
Hjälpmedel
Man bör också få lämpliga hjälpmedel för att underlätta vardagen så mycket som möjligt, till exempel förflyttningshjälpmedel. Det finns idag smarta och ändamålsenliga hjälpmedel för att underlätta tillvaron på arbetsplatsen och i hemmet.
En arbetsterapeut har specialkunskap om hjälpmedel för olika ändamål i vardagen, och om hur vardagliga aktiviteter kan underlättas. Tillsammans med sjukgymnasten planerar de exempelvis bostads- och arbetsplatsanpassning, provar ut förflyttningshjälpmedel och hjälpmedel som kan underlätta i hemmet. Dessa yrkeskategorier finns både på neurologikliniker, rehabiliteringsenheter och på vårdcentraler.
Det kan exempelvis handla om allt från skenor i skor för att få stabilitet att gå till anpassade köksverktyg eller ”bärbar pall” för att kunna utföra trädgårdsarbete men det kan också vara en rollator för att kunna promenera säkert.
Symtomlindrande behandlingar
Om man har problem med urinblåsan, tarmen eller erektionsförmågan finns både hjälpmedel och behandling. Då kan det vara bra att få träffa en urolog eller en urologsköterska för en utredning av besvären. Ortostatisk blodtryck, det vill säga lågt blodtryck i stående samt hjärtrytmrubbningar kan också behandlas med läkemedel. Det finns läkemedel för behandling av kalla fötter, mun- och ögontorrhet samt överdriven svettning.
Det finns viss symtomlindrande behandling för smärta. Om man till följd av polyneuropati drabbas av funktionshindrande, brännande smärta, kan denna lindras med läkemedel, elektrisk nervstimulering (TENS).
Upplever man en känsla av kyla är det skönt att hålla fötter och ben varma med sköna strumpor och tofflor. Vissa material håller värmen, ull brukar vara bättre än bomull eller syntet. Värmedynor kan också lindra vid smärta och kyla.
Det är också viktigt att ta hand om sina fötter med fotvård. Om känseln är nedsatt kan det vara svårt att sköta detta själv. Man kan då be att få medicinsk fotvård.
Däremot finns inte så mycket att göra åt bortfall av känseln eller muskelstyrka. Det finns idag inget säkert sätt att återställa detta.
Sakkunnig: Neurolog och överläkare Rayomand Press, Neurologkliniken, Karolinska universitetssjukhuset.
Svagströmsstimulering kan underlätta vid kronisk smärta
En ny metod för att behandla polyneuropatismärta har nyligen beviljats medel från Neuroförbundet. Studien leds av Magnus Thordstein på Klinisk Neurofysiologi i Linköping och är en fortsättning på en tidigare studie inom smärtlindring.
Lusten ser inga hinder
Genom att lyfta fram autentiska berättelser om lust och sex och hos personer med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom vill projektet “Min sexualitet min rätt” bredda synen på hur och vem som kan njuta. Projektet drivs av Funktionsrätt Sverige och RFSU.
De fick tejpa upp så jag kunde titta med båda ögonen
Lena Bergsten drabbades av GBS, en ovanlig form av polyneuropati. På några timmar gick hon från fullt frisk till att bli helförlamad, kroppens organ slutade att fungera. Lena räddades till livet men när hon vaknade upp, fullt medveten, kunde hon bara blinka med ena ögonlocket. Sedan dess har mycket hänt och Lena Bergsten berättar om hur hennes liv i dag ser ut.
Smärtrehab får patienter att aktivera sig igen
Att leva med långvarig smärta kan påverka hela livet. Smärtan är en individuell känsla som skiljer sig åt från person till person, men som ofta leder till social isolering, depression och långa sjukskrivningar. På rehabiliteringsmedicin i Lund arbetar arbetsterapeuterna aktivt med att försöka få sina patienter att återigen aktivera sig trots att de har ont.
Om smärta - När kunskap sprids vill fler forska
Nanna De Rezende Strander är sektionschef inom högspecialiserad smärtvård vid Karolinska universitetssjukhuset och berättar för Neuro om vad som sker inom polyneuropatiområdet.