Få diagnos vid parkinson
Det går inte att påvisa parkinson med hjälp av blodprover eller röntgen. Diagnosen ställs med hjälp av sjukdomshistorien, klinisk undersökning och att utesluta andra orsaker.
Sjukdomshistoria
Man får berätta om sina symtom, när de uppträder och hur de har utvecklat sig.
Klinisk undersökning
Läkaren undersöker bland annat muskelspänning, reflexer och balans.
Utesluta andra orsaker
Man undersöker ibland andra delar av nervsystemet för att verkligen utesluta andra orsaker till symtomen.
Datortomografi (skiktröntgen av hjärnan) och magnetkameraundersökning är de vanligaste metoderna att undersöka hjärnan. Bilderna från dessa undersökningar kan inte bekräfta att man har Parkinsons sjukdom, men de kan utesluta andra orsaker.
Ibland görs en undersökning av hjärnan som kallas "SPECT", Single Photon Computed Tomography. Då används ett speciellt spårämne för att upptäcka förändringar i de basala ganglierna som uppstår vid Parkinsons sjukdom.
Prova medicin
Den viktigaste faktorn för att vara säker på att man har Parkinsons sjukdom är faktiskt effekten av medicinering. Man får testa en parkinsonmedicin som heter levodopa. Om effekten av levodopa är god så betyder det att man får diagnosen Parkinsons sjukdom. Om medicinen inte har någon effekt så är det inte Parkinsons sjukdom.
Sakkunnig: docent Joakim Tedroff, specialist i neurologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
Reaktionsfaser
Att få en neurologisk diagnos är många gånger en chockartad upplevelse. Plötsligt ställs livet på ända och frågorna är många. Hur kommer framtiden att bli och hur påverkas min familj? För andra personer kan sjukdomsbeskedet kännas befriande, man får äntligen en förklaring till sina problem.
Hur man hanterar sin neurologiska diagnos är självklart mycket individuellt. Därför är det svårt att komma med generella råd för alla. Gemensamt för de flesta är dock att livet under perioder påverkas i någon utsträckning. Det handlar därför mycket om att hitta praktiska lösningar och ett förhållningssätt till sin diagnos.
Vid läkarbesök kan det vara bra om någon närstående är med som stöd och också för att själv skaffa sig kunskap om sjukdomen.
Chockfasen
Den första tiden efter att diagnosen ställts brukar kallas chockfasen. Under den här perioden, som kan pågå i några veckor, uppkommer ofta tankar som "det här gäller inte mig, "de måste prata om någon annan". Man ser en skrämmande bild framför sig eller har själv en förutfattad mening om vad sjukdomen innebär.
Reaktionsfasen
Efter den första chockfasen inträder reaktionsfasen. Tillsammans brukar chockfas och reaktionsfas omfatta cirka 4-6 veckor. Reaktionsfasen påminner om chockfasen men nu är det vanligt att också försvara eller värja sig mot som inträffat. Det kan ibland innebära att man förnekar sin sjukdom "det här är inte sant", "sjukdomen gäller inte mig".
Att få diagnosen parkinsons kan då bli en svår upplevelse med en period av nedstämdhet. Även de kemiska förändringarna i hjärnan på grund av sjukdomen, ökar benägenheten att bli nedstämd. Andra reaktioner kan vara skuldkänslor eller att man förtränger sina känslor helt. Ofta uppkommer också känslor av sorg, skam och ovisshet och inte minst frågor om varför man drabbats.
Bearbetningsfasen
När sanningen väl sjunkit in brukar det som kallas bearbetningsfasen inträda. Frågorna och känslorna dominerar fortfarande men man angriper dem nu på ett mer konstruktivt vis. I det här stadiet är det viktigt att alla funderingar och oron man bär på får komma fram, kanske genom att prata med någon annan.
Det är också både naturligt och tillåtet att vara arg på sin sjukdom och att gråta, skrika och uttrycka frustration. Ibland kan det, i den här fasen, låsa sig och känslorna kommer inte ut. Då är det bra att få hjälp och stöd.
Nyorienteringsfasen
Efter det första året brukar de flesta acceptera situationen och sjukdomen ses nu snarare som en del av livet snarare än som en överskuggande chock. Det här brukar benämnas nyorienteringsfasen. Självklart kan man känna ångest och oro på grund av sin sjukdom. Ångesten kan yttra sig som hjärtklappning och tryck över bröstet eller sömnsvårigheter. Ibland uppstår även depressiva symptom särskilt om man fastnat i en kris.
En person som fått en depression känner sig ihållande nedstämd och ledsen under flera veckor. Han eller hon brukar heller inte ha något större intresse varken för omgivningen eller för andra människor. Men en depression kan också yttra sig genom att man till exempel inte orkar företa sig några normala aktiviteter eller att man känner skuld och skam. Det är heller inte ovanligt med bristande aptit och sömnsvårigheter.
Ibland syns en depression även på kroppsspråket som då blir mer livlöst. Om man känner sig deprimerad eller misstänker en depression är det viktigt att söka vård. Ibland är det någon närstående som reagerar och hjälper till att söka vård. Ibland kanske någon närstående reagerar och hjälper till att söka vård. Vid en depression kan antidepressiva läkemedel under en period vara nödvändigt och/eller samtalsstöd eller terapi i någon form kan hjälpa.
Sakkunnig: Kristina Gottberg universitetslektor, Med Dr., leg sjuksköterska, Karolinska Institutet
Någon att prata med
Att tala om sin diagnos kan vara ett led i att bearbeta den. Det viktigaste är att själv bestämma när man tycker det är dags att prata eller för den delen att inte prata om parkinsons. Visst kan det kännas skönt med människor som frågar hur man mår, men det är viktigt att vänskapsrelationen inte domineras av diagnosen.
Ibland kan situationen också vara den motsatta att vännerna inte orkar eller vågar nämna ordet parkinsons. Att själv ta upp ämnet och avdramatisera det hela är då en god idé.
Känner du att du vill prata med någon som själv har erfarenhet av att leva med parkinsons har Neuro diagnosstödjare som ställer upp och pratar med våra medlemmar.
Innehållsansvarig: Helene Landersten
Avhandling om boendemiljön för personer med parkinson
Nilla Andersson vid Lunds universitet har disputerat på en avhandling om boendefrågor för personer med Parkinsons sjukdom.
Grönt ljus för stamcellsbaserad parkinsonstudie
Läkemedelsverket har godkänt en ansökan om att få inleda en klinisk fas I och en fas IIa-studie om Parkinsons sjukdom. Målet med studierna är att undersöka om transplanterade nervceller, som bildar dopamin och som genererats från embryonala stamceller, kan ersätta de nervceller som förstörs vid insjuknande.
Nya riskfaktorer för Parkinsons sjukdom och ALS identifierade
I takt med att vi blir allt äldre ökar förekomsten av neurodegenerativa sjukdomar som Parkinsons sjukdom och ALS. I brist på bot söker forskare efter riskfaktorer och förebyggande åtgärder. Elin Roos visar i sin avhandling att ett högt intag av mättat fett kan kopplas till ökad risk för Parkinsons sjukdom och att ALS-patienter i hög grad lider av depression innan de får sin diagnos.
Nya nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom
Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna om vissa undersökningar och behandlingar för dig som har MS eller Parkinsons sjukdom. Riktlinjerna gäller sådant som är särskilt viktigt att känna till för de som bestämmer över vården. Därför beskrivs kanske inte just den behandling som du behöver, även om den är viktig och effektiv.
Lusten ser inga hinder
Genom att lyfta fram autentiska berättelser om lust och sex och hos personer med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom vill projektet “Min sexualitet min rätt” bredda synen på hur och vem som kan njuta. Projektet drivs av Funktionsrätt Sverige och RFSU.
EUPATI Sverige lanserar utbildning för patienter och företrädare
Utbildningen är öppen för patienter och företrädare som vill öka sina kunskaper om forskning och utveckling av läkemedel och medicinteknik. Målet med utbildningen är att stärka patienter, företrädare och förbund som vill samverka med industri, akademi eller offentlig sektor för att skapa god och jämlik hälsa för flera.
Individanpassad parkinsonbehandling ger större trygghet
Parkinsonpatienter ges idag en mycket effektiv behandling för symptomen med motoriska svårigheter. Efter år av forskning inom neurologi vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset har forskarna lyckats optimera läkemedelsbehandlingen för symptom vid Parkinsons sjukdom.
Pugh Rogefeldt släpper låt - trots svår sjukdom
I dagarna släpps låten ”Fasta klippa”, som Pugh Rogefeldts skivbolag beskriver som ”en final, ett avsked, om man vill en musikalisk summering av ett liv och en karriär”. Pugh är en folkkär artist som startade sin karriär redan i slutet av 60-talet.
Läkare slår larm om brist på neurologer
Parkinsons sjukdom, epilepsi, migrän. Många patienter med sådana sjukdomar blir utan vård, enligt en nyhetsartikel i tidningen Mitt i Stockholm. De neurologiska mottagningarna i regionen kan helt enkelt inte ta emot fler.
TIPS: Rörelser vid Parkinsons – Från grundforskning till klinisk verklighet
Vilka rörelsemönster är unika för Parkinsons sjukdom? Hur kan artificiell intelligens hjälpa oss att upptäcka små avvikelser? Och vad är det som går fel i hjärnan? Kom till MultiPark Café i Lund den 5 oktober kl 17-19 och hör våra forskare berätta om en ny satsning vid Lunds universitet.