Få diagnos vid parkinson

Det går inte att påvisa parkinson med hjälp av blodprover eller röntgen. Diagnosen ställs med hjälp av sjukdomshistorien, klinisk undersökning och att utesluta andra orsaker.

Sjukdomshistoria

Man får berätta om sina symtom, när de uppträder och hur de har utvecklat sig.

Klinisk undersökning

Läkaren undersöker bland annat muskelspänning, reflexer och balans.

Utesluta andra orsaker

Man undersöker ibland andra delar av nervsystemet för att verkligen utesluta andra orsaker till symtomen.

Datortomografi (skiktröntgen av hjärnan) och magnetkameraundersökning är de vanligaste metoderna att undersöka hjärnan. Bilderna från dessa undersökningar kan inte bekräfta att man har Parkinsons sjukdom, men de kan utesluta andra orsaker.

Ibland görs en undersökning av hjärnan som kallas "SPECT", Single Photon Computed Tomography. Då används ett speciellt spårämne för att upptäcka förändringar i de basala ganglierna som uppstår vid Parkinsons sjukdom.

Prova medicin

Den viktigaste faktorn för att vara säker på att man har Parkinsons sjukdom är faktiskt effekten av medicinering. Man får testa en parkinsonmedicin som heter levodopa. Om effekten av levodopa är god så betyder det att man får diagnosen Parkinsons sjukdom. Om medicinen inte har någon effekt så är det inte Parkinsons sjukdom.

Sakkunnig: docent Joakim Tedroff, specialist i neurologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

 

Reaktionsfaser

Att få en neurologisk diagnos är många gånger en chockartad upplevelse. Plötsligt ställs livet på ända och frågorna är många. Hur kommer framtiden att bli och hur påverkas min familj? För andra personer kan sjukdomsbeskedet kännas befriande, man får äntligen en förklaring till sina problem.

Hur man hanterar sin neurologiska diagnos är självklart mycket individuellt. Därför är det svårt att komma med generella råd för alla. Gemensamt för de flesta är dock att livet under perioder påverkas i någon utsträckning. Det handlar därför mycket om att hitta praktiska lösningar och ett förhållningssätt till sin diagnos.

Vid läkarbesök kan det vara bra om någon närstående är med som stöd och också för att själv skaffa sig kunskap om sjukdomen.

Chockfasen

Den första tiden efter att diagnosen ställts brukar kallas chockfasen. Under den här perioden, som kan pågå i några veckor, uppkommer ofta tankar som "det här gäller inte mig, "de måste prata om någon annan". Man ser en skrämmande bild framför sig eller har själv en förutfattad mening om vad sjukdomen innebär.

Reaktionsfasen

Efter den första chockfasen inträder reaktionsfasen. Tillsammans brukar chockfas och reaktionsfas omfatta cirka 4-6 veckor. Reaktionsfasen påminner om chockfasen men nu är det vanligt att också försvara eller värja sig mot som inträffat. Det kan ibland innebära att man förnekar sin sjukdom "det här är inte sant", "sjukdomen gäller inte mig".

Att få diagnosen parkinsons kan då bli en svår upplevelse med en period av nedstämdhet. Även de kemiska förändringarna i hjärnan på grund av sjukdomen, ökar benägenheten att bli nedstämd. Andra reaktioner kan vara skuldkänslor eller att man förtränger sina känslor helt. Ofta uppkommer också känslor av sorg, skam och ovisshet och inte minst frågor om varför man drabbats.

Bearbetningsfasen

När sanningen väl sjunkit in brukar det som kallas bearbetningsfasen inträda. Frågorna och känslorna dominerar fortfarande men man angriper dem nu på ett mer konstruktivt vis. I det här stadiet är det viktigt att alla funderingar och oron man bär på får komma fram, kanske genom att prata med någon annan.

Det är också både naturligt och tillåtet att vara arg på sin sjukdom och att gråta, skrika och uttrycka frustration. Ibland kan det, i den här fasen, låsa sig och känslorna kommer inte ut. Då är det bra att få hjälp och stöd.

Nyorienteringsfasen

Efter det första året brukar de flesta acceptera situationen och sjukdomen ses nu snarare som en del av livet snarare än som en överskuggande chock. Det här brukar benämnas nyorienteringsfasen. Självklart kan man känna ångest och oro på grund av sin sjukdom. Ångesten kan yttra sig som hjärtklappning och tryck över bröstet eller sömnsvårigheter. Ibland uppstår även depressiva symptom särskilt om man fastnat i en kris.

En person som fått en depression känner sig ihållande nedstämd och ledsen under flera veckor. Han eller hon brukar heller inte ha något större intresse varken för omgivningen eller för andra människor. Men en depression kan också yttra sig genom att man till exempel inte orkar företa sig några normala aktiviteter eller att man känner skuld och skam. Det är heller inte ovanligt med bristande aptit och sömnsvårigheter.

Ibland syns en depression även på kroppsspråket som då blir mer livlöst. Om man känner sig deprimerad eller misstänker en depression är det viktigt att söka vård. Ibland är det någon närstående som reagerar och hjälper till att söka vård. Ibland kanske någon närstående reagerar och hjälper till att söka vård. Vid en depression kan antidepressiva läkemedel under en period vara nödvändigt och/eller samtalsstöd eller terapi i någon form kan hjälpa.

Sakkunnig: Kristina Gottberg universitetslektor, Med Dr., leg sjuksköterska, Karolinska Institutet

 

Någon att prata med

Att tala om sin diagnos kan vara ett led i att bearbeta den. Det viktigaste är att själv bestämma när man tycker det är dags att prata eller för den delen att inte prata om parkinsons. Visst kan det kännas skönt med människor som frågar hur man mår, men det är viktigt att vänskapsrelationen inte domineras av diagnosen.

Ibland kan situationen också vara den motsatta att vännerna inte orkar eller vågar nämna ordet parkinsons. Att själv ta upp ämnet och avdramatisera det hela är då en god idé.

Känner du att du vill prata med någon som själv har erfarenhet av att leva med parkinsons har Neuro diagnosstödjare som ställer upp och pratar med våra medlemmar.

Innehållsansvarig: Helene Landersten

 

Nyheter om parkinson

2021-11-26

Cecilia Qwinth skriver om att leva med parkinson – och ger 5 boktips

Cecilia Qwinth var drygt femtio när hon fick veta att hon hade den kroniska sjukdomen Parkinson. Hon startade bloggen Mitt liv med Parkinson som ledde fram till boken Parkinson Power: Tio kvinnor berättar. – De flesta tänker på en äldre man med rullator, som skakar och går lätt framåtböjd med korta hasande steg. Så är det inte. Parkinson är en sjukdom som varken gör skillnad på ålder eller kön. Den smyger sig på och visar sig på en mängd olika sätt. Att vara kvinna mitt i karriären och drabbas av Parkinson är inte ovanligt, säger Cecilia Qwinth till sajten boktugg.

Läs mer
2021-11-23

Rehab efter stroke med digital teknik och smarta glasögon

Den som drabbas av stroke har ofta en lång och mödosam väg tillbaka. Då det är hjärnan som är skadad är det den som behöver tränas och läkas, vilket neurologen Helena Fordell i Umeå har forskat på i tjugo år och utvecklat nya metoder och hjälpmedel för, genom bolaget Brain Stimulation. Nu kan Brain Stimulation äntligen göra en bred lansering av sin innovativa teknik till sjukhus i Sverige och världen.

Läs mer
2021-11-18

Vad kan huden berätta om Parkinsons sjukdom?

Neurostödd försking Fintrådsneuropati vid Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism - är huden en möjlig ingång till ökad förståelse av bakomliggande sjukdomsprocesser? Det är frågan som forskaren Mattias Andréasson, doktorand och specialistläkare i neurologi, ställer sig i sitt projekt – som har beviljats stöd från Neuro.

Läs mer
2021-11-17

Snabbare och bättre behandling mot Parkinsons sjukdom med nytt verktyg

Många av Sveriges 20 000 parkinsonpatienter får inte den behandling de behöver och många av de svårast sjuka får felaktig terapi. Med nya verktyget Manage PD och studien PD Pal hoppas Per Odin, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, kunna förbättra omhändertagandet av parkinsonpatienter.

Läs mer
2021-11-16

Fingervänlig mat kan underlätta för personer med motoriska svårigheter

Att skippa besticken och i stället äta med fingrarna – det skulle underlätta måltiden för många människor med motoriska svårigheter. Snart avslutas ett forskningsprojekt där fördelarna och möjligheterna med fingermat lyfts fram, och där en ny receptbok just sett dagens ljus.

Läs mer
2021-11-11

Poddtips: Vad vet du om Parkinsons sjukdom?

Visste du att Parkinsons sjukdom kan påverka luktsinnet, rösten och ansiktsmimiken? Förutom mer kända rörelsesymtom som stelhet och skakningar kan patienterna även drabbas av trötthet, oro och depression. Professor Per Svenningsson berättar i den här podden om orsaker, behandlingar och om forskningsläget i stort.

Läs mer
2021-11-10

De dansar med parkinson i Helsingfors

Dans för Parkinson är en metod och ett redskap för att träna och dansa med personer som har Parkinsons sjukdom. Nu i november ska en grupp från Sverige delta i en hälsokonferens i Helsingfors.

Läs mer
2021-11-10

Kurs i neurologi för tandläkare

Hallå där Annika Johansson på Västra kursnämnden inom Tandläkarförbundet! Ni anordnar en kurs i neurologi för tandläkare. Berätta mer – varför ordnar ni denna kurs och varför är den viktig?

Läs mer
2021-11-09

Skräddarsydd rollator med ny teknik vid parkinson

Vi fick in ett tips om en specialdesignad rollator, speciellt för personer med parkinson (som styrs med en smartphone). Rollatorn skickar rytmiska signaler i form av ljus, ljud eller vibration.

Läs mer
2021-11-08

Appen som diagnostiserar Parkinsons sjukdom

Appar i mobiltelefonen kan ge viktiga data om ditt hälsotillstånd och samtidigt bespara dig flera sjukhusbesök.

Läs mer

Vi använder cookies för att ge dig en optimal användarupplevelse. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer i vår integritetspolicy: neuro.se/integritet