Symtom vid multipel skleros (MS)
Det som kännetecknar MS är att olika områden av centrala nervsystemet påverkas under sjukdomens förlopp. Symtomen varierar därför på en mängd olika sätt beroende på var i centrala nervsystemet inflammationerna uppstår. Vanliga symtom är domningar, känselbortfall, värk, balanssvårigheter och en överväldigande trötthet.
Inflammation på synnerven är ett ganska vanligt sätt för sjukdomen att börja, och då är det synen som påverkas. Inflammation i en bana i hjärnan kan påverka rörligheten i en hand. En inflammation i lillhjärnan kan leda till att man blir skakig och väldigt yr. Inflammation i ryggmärgen gör att det kanske blir svårt att kissa. Man kanske inte kan börja kissa eller man kissar hela tiden, man tappar kontrollen på blåsan.
Symtomen vid MS varierar mer från dag till dag än vid någon annan sjukdom i centrala nervsystemet. Redan i det tidiga stadiet av sjukdomen finns ofta varaktiga, ospecifika symtom som oförklarad trötthet (fatigue) eller depression. Tröttheten kan under sjukdomsförloppet upplevas som det mest invalidiserande symtomet.
Exempel på symtom vid MS:
Vid MS kan man få några eller flera av symtomen i listan. Symtomen varierar beroende på var i centrala nervsystemet inflammationerna uppstår. Alla symtom nedan kan bero på andra orsaker än MS. Därför är det viktigt att få en utredning för att få klarhet i vad de beror på.
- Besvär med synen, synnervsinflammation, dubbelseende
- Förändringar i känseln på huden, som pirrningar eller domningar
- Värk, till exempel i händer, ben, fötter och rygg
- Smärta, exempelvis vid synnervsinflammation, i ansiktsnerven trigeminusneuralgi eller "MS-hug" en sorts kramp i mellangärdet i musklerna mellan revbenen.
- Trötthet, så kallad fatigue
- Nedsatt kontroll över urinblåsan, inkontinens
- Humörsvängningar
- Depression
- Balanssvårigheter
- Spända och svaga muskler, så kallad spasticitet, som medför nedsatt rörlighet. Vid MS är det spasticiteten i benen som dominerar.
- Koordinationsstörningar och skakningar
- Tal- och sväljsvårigheter, dysartri – neurologiskt orsakade talsvårigheter
- Sväljsvårigheter - dysfagi.
- Sexuell dysfunktion
- Kognitiva problem såsom bristande uppmärksamhet, koncentrationssvårigheter, minnesförlust och bristande omdöme.
Förlopp vid MS
Det är svårt att förutsäga förloppet för MS. I början av sjukdomen är det vanligt att symtom från olika delar av det centrala nervsystemet kommer och går i form av skov. Efterhand övergår sjukdomen ofta, men inte alltid, i en sekundärprogressiv fas med successiv försämring. Mindre vanligt är att MS börjar som primärprogressiv utan skov.
Skovvis förlöpande MS
Grafisk kurva, skovvis förlöpande MS
Skoven uppträder i genomsnitt en gång per år i ett tidigt skede och därefter med längre mellanrum. Ett skov kan utvecklas akut under loppet av några minuter, men det är vanligare att det utvecklas under några timmar eller några dagar.
Ett skov är en akut inflammation någonstans i centrala nervsystemet som ger en akut försämring av någon funktion i kroppen. För att det ska räknas som ett skov ska det vara i minst 24 timmar. En del skov kan sitta i över ett halvår. Man ska alltid rådfråga sin MS-mottagning eller söka till akuten om man misstänker ett allvarligt skov.
Symtom som kallas falska skov eller pseudoskov är gamla skov som återkommer och ger liknande symtom som tidigare. Pseudoskov kan framkallas av kroppslig ansträngning, infektion med feber eller värme. Men det är alltså inte nya inflammationer.
Sekundär progressiv MS
Grafisk kurva, sekundär progressiv MS
Vid sekundär progressiv MS avtar antalet skov i princip helt, men vissa restsymtom kan vara kvar efter tidigare skov. Successivt övergår sjukdomen i ett mer kroniskt skede med gradvis försämring och allvarligare symtom. Långsamt tilltagande förlamning, domningar, fumlighet, urinträngningar och kognitiva problem med minne och koncentration, är vanliga symtom i detta skede.
Primär progressiv MS
Grafisk kurva, primärprogressiv MS
Primärprogressiv MS är en ovanligare form utan skov. Vid denna form av MS sker en kontinuerlig försämring av kroppsfunktionerna redan från början utan skov.
Benign (lindrig) MS
Lindrig MS börjar som en skovvis förlöpande MS, men fortfarande efter många år förekommer nästan inga funktionsnedsättningar.
Sakkunnig: professor Lou Brundin, överläkare vid neurologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
Välkommen på föreläsning om Multipel skleros – nu och i framtiden
Neuroförbundet i Stockholm bjuder in till en inspirerande föreläsning med fokus på ms. Varje år får 1000 svenskar diagnosen Multipel skleros, ms. Vad innebär ms och vad sker inom ms-forskningen?
Debatt: Rädda den nya neurologi- och strokevården
Vi är djupt oroade för den framtida neurologi- och strokevården på Ryhov. "Döm om vår förvåning när vi nyligen fick besked om ett förestående beslut som innebär att den neurologiska verksamheten inte får flytta in i de nya lokaler, som håller på att byggas efter de behov personer med neurologiska sjukdomar har." Neuromedlemmarna Emma Åverling och Josefin Kowalsson i debattartikel på jp.se.
5,2 miljoner till forskning om behandling av ms
Joachim Burman, docent vid Uppsala universitets institution för neurovetenskap, tilldelas ett fyraårigt etableringsstöd för yngre forskare.
Bristen på neurologer slår mot icke akuta patienter
Lyssna på Neuro Kronobergs ordförande Jennie Hedrén Hasselros, i ett inslag från P4 Kronoberg.
Protein användbart som sjukdomsmarkör för multipel skleros
Irene Håkansson, överläkare vid neurologiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping, har i sin avhandling studerat markörer för sjukdomsaktivitet vid multipel skleros (ms). Hon ser att höga nivåer av ett protein som frisätts från skadade nervceller till ryggvätska kan förvarna om ett mer aggressivt sjukdomsförlopp.