Orsaker till ataxi
Ataxier är generellt sett ovanliga åkommor, om man tittar på de medfödda, ärftliga formerna. Orsakerna till ataxierna kan vara många. Man kan grovt dela in dem i ärftliga faktorer och yttre faktorer som exempelvis andra sjukdomar, bristtillstånd eller infektioner.
Orsaker vid ärftliga faktorer, beror på en förändring i arvsanlaget, antingen någonting som vi har fått med oss från våra föräldrar, eller någonting som har utvecklats tidigt när vi var bara bestod av en liten cell.
Friedreichs ataxi är ärftlig
Friedreichs ataxi är ärftlig och utbryter om sjukdomsanlaget ärvs från båda föräldrarna. Om båda föräldrarna är friska men bärare av sjukdomsanlaget löper deras barn 25 procent risk att ärva sjukdomen. Om en förälder är frisk anlagsbärare och den andre har sjukdomssymtom är risken att få sjukdomen 50 procent. Om den ena föräldern däremot är frisk anlagsbärare och den andre inte bär anlaget, kan barnen ärva anlaget men blir inte själva sjuka.
Hos personer med Friedreichs ataxi tillbakabildas nervceller i lillhjärna, ryggmärg och i perifera nerver. Sjukdomen orsakas av en instabilitet i den gen som producerar äggviteämnet (proteinet) frataxin. Frataxin produceras därför inte i tillräcklig omfattning. Denna brist på frataxin gör att järn inte kan transporteras korrekt i mitokondrierna utan ansamlas i dessa. Detta leder i sin tur till en nedsatt energiproduktion i cellen.
Yttre orsaker till ataxi
Ataxi kan bero på yttre faktorer, till exempel MS. Om MS drabbar lillhjärnan så får man ataxi. Det kan också bero på kronisk alkoholism, bristsjukdomar – till exempel vitamin E – och vi kan se det efter infektioner. Till exempel kan en vattkoppsinfektion ibland hos barn, ge en övergående påverkan på lillhjärnan med ataxi.
Men det finns andra infektioner som direkt kan angripa lillhjärnan mera långvarigt. Vi kan se det vid tumörer i lillhjärnan och vi kan se det vid stroke när vi får skador på tillförande blodkärl som slår ut delar av lillhjärnan.
Sakkunnig: Docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Neurology Clinic, Stockholm
Apple watch räddade livet på 25-åring med ataxi
Varnade för att han hade ovanligt hög vilopuls.
Neurodegenerativa sjukdomar - veckans tema i Läkartidningen
De neurodegenerativa sjukdomarna utgör ett av den medicinska forskningens stora mysterier och är en av sjukvårdens främsta utmaningar. Så skriver professor Sten Fredrikson i Läkartidningens temanummer denna vecka.
Debatt: Rädda den nya neurologi- och strokevården
Vi är djupt oroade för den framtida neurologi- och strokevården på Ryhov. "Döm om vår förvåning när vi nyligen fick besked om ett förestående beslut som innebär att den neurologiska verksamheten inte får flytta in i de nya lokaler, som håller på att byggas efter de behov personer med neurologiska sjukdomar har." Neuromedlemmarna Emma Åverling och Josefin Kowalsson i debattartikel på jp.se.
Neurorapporten -19: En tredjedel får vänta över ett år på rätt diagnos
Neurorapporten visar på en ökning bland Neuros medlemmar när det gäller väntan mer än ett år från läkarbesök till korrekt diagnos. Från en fjärdedel (25 %) år 2014 till nästan en tredjedel (30%) år 2019. Se videoklippet från lanseringen av Neurorapporten under Neurologiveckan!