Framsidan på Neurorapporten 2020. Illustration.

Endast en av fem har individuell rehabiliteringsplan

Neurorapporten 2020 fördjupar sig på området rehabilitering och förklarar bland annat varför fler behöver få individuella rehabiliteringsplaner. Rapporten tar också upp vikten av att planerna följs upp och revideras vid behov.

- Våra slutsatser stöds av den viktiga utredningen ”God och nära vård”, som nyligen lämnade sitt huvudbetänkande. I den föreslås dels att förebyggande insatser och rehabilitering ska skrivas in i en individuell plan. Dels föreslås att en fast vårdkontakt ska ha ansvaret för att den individuella planen är uppdaterad och relevant. Det här skulle kunna leda till att fler får tillgång till viktiga insatser, säger Lise Lidbäck, förbundsordförande Neuro.

Neurorapporten 2020

Läs Neurorapporten som pdf.

In English

Rehabilitation is about restoring and retaining abilities. Through rehabilitation, individuals can train up those abilities and functions that have the ability to be trained. These can be physical as well as behavioural, cognitive and psychological skills. Read a summary of The Neuro Report 2020 in English

Neurorapporten 2020 fokuserar bland annat på att många av Neuros medlemmar upplever att de inte får den rehabilitering de är i behov av. Liksom att forskare och flera utvärderingar visar på samma brist.

- Årets Neurorapport bekräftar återigen hur eftersatta möjligheterna är för våra medlemmar att få tillgång till adekvat rehabilitering. För personer som lever med en neurologisk diagnos är det livsavgörande med en livslång och sammanhållen tillgång till rehabilitering, säger Lise Lidbäck, förbundsordförande Neuro.

Därför är individuell rehabiliteringsplan så viktig

Rapporten förklarar varför det är av vikt att fler får tillgång till individuella rehabiliteringsplaner. Den tydliggör också värdet av återkommande perioder av så kallad sammanhängande teamrehabilitering. Slutligen ges argument för att alla med neurologisk diagnos ska ges möjlighet att utföra rehabiliterande övningar kontinuerligt, för att upprätthålla förmågor.

- För att framtidens hälso- och sjukvårdssystem ska kunna vara hållbart, måste våra beslutsfattare fokusera mycket mer på förebyggande och hälsofrämjande insatser. Det tjänar vi alla på, menar förbundsordförande Lise Lidbäck.

Neurorapportens slutsatser i sex punkter:

  • Allt för få har idag en individuell rehabiliteringsplan.
  • Rehabiliteringsplaner och rehabiliteringsbehov måste följas upp i högre grad än vad som görs idag.
  • Sammanhängande teamrehabilitering erbjuds inte alla med neurologisk diagnos som är i behov av det. Det finns oacceptabla geografiska skillnader.
  • Patienter ges inte tillräcklig information om möjligheten till neurologisk rehabilitering. Inte heller tillräcklig hjälp att ansöka om det.
  • Det är viktigt att en individuell rehabiliteringsplan innehåller en fortsatt planering efter en rehabiliteringsperiod.
  • Regioner och kommuner kan understödja kontinuerlig rehabiliteringsträning,

FAKTA Sammanhängande teamrehabilitering

Sammanhängande teamrehabilitering innebär insatser från olika vårdprofessioner. Genom att rehabiliteringspersonalen arbetar i ett team kan de gemensamt skapa sig en helhetsbild av patientens individuella behov och förutsättningar. Teamarbetet möjliggör sen en samordning av rehabiliteringsinsatserna.

Perioder av sammanhängande teamrehabilitering kan pågå olika länge och med olika intensitet. De kan erbjudas inom öppenvården eller på anläggningar där patienten kan sova över. Personer med en neurologisk diagnos är ofta i behov av återkommande perioder av sammanhängande teamrehabilitering.

 

FAKTA Neurorapporten

För sex år sedan, 2014, sjösatte Neuro satsningen på att ”sätta neurologin på kartan” med hjälp av en årlig Neurorapport. Neurorapporterna behandlar dagens situation och angelägna förbättringsområden.

 

Neurorapporten 2020

Läs hela rapporten som pdf.