Behandling av stroke

Direkt, i det akuta skedet, tar man reda på om det är en blödning eller propp som orsakar symtomen, eftersom behandlingarna skiljer sig åt.

Medicin som förebygger proppar kan vara farlig under pågående blödning. En datortomografisk undersökning visar om det är en blödning eller propp. Ambulanspersonalen i Sverige vet att det är bråttom att föra patienten till sjukhus. På akutmottagningar försöker man också medverka till en så snabb behandling som möjligt.

Hjärnblödning

Om en stroke orsakats av ett pulsåderbråck som lett till blödning kan konstateras med hjälp av magnetkamera. I sådana fall flyttas patienten direkt till en neurokirurgisk klinik. Behandlingen innebär att det brustna kärlet täpps till. Detta kan göras på två olika sätt, antingen med en klämma som sätts på kärlet utifrån, eller genom att kärlet lagas inifrån i samband med angiografi, så kallad coiling.

Hjärninfarkt - blodpropp

När orsaken till en stroke är en blodpropp behöver patienten få blodproppslösande medicin direkt i blodet med ett dropp sk trombolys. Det är en behandling som man måste få inom fyra till fem timmar efter att de första symtomen började. Behandlingen med propplösande medicin kan öka risken för hjärnblödning.

Det finns även en metod att avlägsna en blodpropp med en operation sk trombektomi. Då förs en kateter upp i hjärnan via ett kärl i ljumsken och med hjälp av röntgen hittar läkare rätt och kan avlägsna proppen.

Vid stor svullnad

Det finns ytterligare en behandlingsmetod vid akut hjärninfarkt. Om en stor hjärninfarkt orsakas av en stor blodpropp i ett av de centrala kärlen i hjärnan och hjärninfarkten svullnar det blir ett utrymmesproblem i hjärnan på grund av svullnaden. Skallen är oeftergivlig så trycket stiger i hjärnan och dödligheten är hög i det här tillståndet. Då kan man minska på trycket genom att helt enkelt såga av en ungefär decimeterbred del av skallbenet över hjärninfarkten och lägga den i frys i ett antal veckor. Hjärninfarkten får svälla ut i det fria utrymmet. När svullnaden går ned sätts skallbenet tillbaka.

Man förbättrar cirkulationen kring hjärninfarkten genom att trycket minskar, vilket också minskar skadorna. Detta sänker dödligheten och förbättrar också det neurologiska resultatet. Man får alltså en statistiskt säkerställd ökning av patienter som är oberoende av andras hjälp efter uppföljningstiden.

Förebygga komplikationer

I det akuta skedet, efter att patienten har fått den första behandlingen behandling, ser man över och korrigerar högt blodsocker, ser till att blodtrycket är rätt inställt och att syrgashalten är den rätta. Ofta ges även kolesterolsänkande medicin, statiner. Man försöker skapa så bra förhållanden som möjligt för hjärnan, för att den ska klara av situationen.

Dessutom försöker man förebygga komplikationer. När till exempel ett förlamat ben ligger alldeles stilla så finns det risk för att det bildas blodpropp i benet. Därför måste man regelbundet röra på benet åt personen i fråga.

Sakkunnig: Nils Wahlgren, professor, chef vid Strokeprogrammet, Karolinska universitetssjukhuset, Solna

Rehabilitering och träning

Redan på akutavdelningen görs en bedömning av hur mycket träning och vilken typ av träning patienten sannolikt kommer att behöva under en tid framåt. Man tar ställning till om patienten kan åka hem med stöd av stroke-rehabiliteringsteam inom öppenvården som gör hembesök, eller om patienten får åka till ett dagcenter för träning. Ibland måste patienten under en tid ha vård i sluten form på en rehabiliteringsklinik eller på en geriatrisk klinik. Bedömningen görs under de första dagarna.

En del patienter, framför allt äldre, som har många andra medicinska problem och som är svårt påverkade av sin stroke, är kanske inte åtkomliga för rehabilitering, åtminstone under det inledande skedet. Då blir det fråga om att hitta en annan lämplig boendeform för patienten.

Rehabilitering i hemmet

Det blir allt vanligare att den mer långsiktiga rehabiliteringen sker i hemmet. Rehabiliteringspersonal, som arbetsterapeuter, fysioterapeuter och logopeder, gör täta hembesök i början och samarbetar i allmänhet med läkare, sjuksköterska, kurator och kanske en psykolog. Hembesöken glesas så småningom ut allteftersom den strokedrabbade och de närstående upplever att de kan hantera sin vardag på egen hand, eller med hjälp av hemhjälp.

Om det behövs kan den stroke-drabbade fortsätta att delta i rehabiliteringsaktiviteter utanför hemmet, som fysioterapi (sjukgymnastik), talträning med logoped och träning inför den praktiska vardagen med arbetsterapeut. Personer i arbetsför ålder är ofta i behov av arbetsinriktad rehabilitering. Den sker i allmänhet i anslutning till en rehabiliteringsklinik.

Grunden för all lyckad rehabilitering är att patienten är i stånd att ta emot vården och även känner sig motiverad. Kontakten med friska anhöriga och andra är också en avgörande faktor som förbättrar läkningsprocessen.

Riktlinjer

Socialstyrelsen gav ut de första nationella riktlinjerna för stroke 2017. I de nationella riktlinjerna ger Socialstyrelsen rekommendationer om vård vid dessa neurologiska diagnoser.

Nationella riktlinjer för vård vid stroke innehåller rekommendationer om åtgärder inom primärprevention, insatser i det akuta skedet, diagnostik, akut behandling och omhändertagande, rehabilitering i tidig och sen fas samt uppföljning och sekundärprevention. Riktlinjerna vänder sig till beslutsfattare och profession inom området.

 

 

Någon att prata med

Våra diagnosstödjare vet hur det är att leva med neurologisk diagnos.

Ring eller mejla

Stöd forskningen om stroke

Din gåva gör skillnad.

Ge en gåva
 

Nyheter om stroke

2019-05-15

Neurorapporten -19: En tredjedel får vänta över ett år på rätt diagnos

Neurorapporten visar på en ökning bland Neuros medlemmar när det gäller väntan mer än ett år från läkarbesök till korrekt diagnos. Från en fjärdedel (25 %) år 2014 till nästan en tredjedel (30%) år 2019. Se videoklippet från lanseringen av Neurorapporten under Neurologiveckan!

Läs mer
14 maj 2019
2019-05-13

Hela familjens liv förändrades efter stroken

Tommy vaknade en morgon och kunde inte lyfta ena armen. För hans fru Berit var det ovissheten som var värst. Och Gunnels man blev hjärntrött efter sin stroke. Gemensamt för alla tre är att de nu vill stötta andra som går igenom samma sak.

Läs mer
2019-05-13

Därför har strokevården revolutionerats enligt professor Bo Norrving

Strokedagen 14 maj: Från att tidigare ha varit patienterna med lägst prioritering på akutmottagningarna, så har strokepatient fått ett helt nytt fokus. -Det är de patienter vi ofta kan göra de allra största insatserna för i vården idag, för att minimera framtida skador, hävdar professor Bo Norrving

Läs mer
2019-05-13

Ge fler chans till livskvalitet, även efter stroke

Neuro skriver en debattartikel för att uppmärksamma internationella strokedagen den 14 maj 2019. Vår ambition är att lyfta den tuffa men viktiga vägen tillbaka, efter en stroke: Rehabiliteringen.

Läs mer
2019-05-13

Strokedagen 14 maj: se videoklipp om Thomas resa att lära sig gå igen

Thomas fick en massiv stroke för två år sedan och läkarna trodde inte han skulle överleva. Men det gjorde han med besked. Nu lär han sig gå igen. Bland annat genom ett forskningsprojekt vid Danderyds sjukhus där exoskelett används i gångträning.

Läs mer
2019-05-09

Avancerad teknik räddar strokepatienter

Att avlägsna blodproppar i hjärnan med hjälp av en tunn kateter och ett avancerat nät, trombektomi, är en banbrytande teknik vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Behandling av blodproppar i hjärnan har förändrats en hel del under åren.

Läs mer
2019-05-08

Undernäring hos äldre med neurologisk sjukdom

Vid sjukdom eller plötsliga förändringar i livet ställs mycket på ända som kan ha en stor inverkan på vårt ätande och därmed på vår hälsa, vilket i sin tur kan leda till undernäring. Neurologiska sjukdomar och åldrande är vanliga orsaker till undernäring.

Läs mer
2019-03-18

Klart med ambulansflyg för finska strokepatienters trombektomi i Umeå

Nu är avtalet klart om att ta emot strokepatienter med ambulansflyg från finska Österbotten för behandling med trombektomi vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Patientantalet i Umeå behöver ökas och transporttiden till behandling för en patient med stroke i finska Vasa, minskar avsevärt.

Läs mer
2019-02-12

Miljoner till att utveckla Nelms metod

Simklubben Poseidon, Swedish Center for Aquatic Research och Furuboda folkhögskola har fått nästan 5,2 miljoner kronor i stöd från Arvsfonden för att driva projektet ”Nelms metod för ökad rörelseförmåga hos personer med funktionsvariationer”. Projektet kommer pågå i 3 år, med start från 1 januari 20

Läs mer
2018-11-28

Positiva effekter av amning

Mödrar som ammar löper en minskad risk för att drabbas av stroke senare i livet, enligt en ny amerikansk observationsstudie. I Studien har data från mer än 80 000 kvinnor analyserats.

Läs mer