En intensiv rehabilitering med talträning för den som förlorat talet är högt prioriterad i de nationella riktlinjerna för strokevården. Dessutom ska de närstående få undervisning i hur man kan kommunicera med den som fått afasi. Foto: Håkan Sjunnesson / NeuroMedia

Uppsala med i internationell studie för bättre afasi-rehabilitering

, Håkan Sjunnesson

Akademiska sjukhuset i Uppsala är med i en stor internationell studie om rehabiliteringen för patienter som som tappat talet, fått afasi efter en stroke. Effekten av olika behandlingar ska studeras för bättre rehabilitering och få patienter får afasirehabilitering enligt de nationella strokeriktlinjerna .

- Förhoppningen är att resultaten ska leda till att patienterna kan erbjudas mer riktad och effektiv träning vid rätt tidpunkt och därmed möjlighet till bättre återhämtning, enligt Monica Blom Johansson, universitetslektor vid Uppsala universitet och legitimerad logoped. Hon ingår i ledningen för den svenska deltagandet i studien, som kallas: I-PRAISE, International Population Registry for Aphasia after Stroke.

- Ökad kunskap om vilka insatser som är effektivast kan också leda till lägre kostnader för samhället, om personer med afasi blir mer oberoende och en större andel kan återgå i arbete, kunna bo kvar hemma eller minska behov av hjälp i hemmet, hävdar hon. Enligt de nationella riktlinjerna för strokevården så är just den språkliga rehabiliteringen högt prioriterad. Detta för att bättre kunna återfå en fungerande kommunikationsförmåga, enligt Monica Blom Johansson:

Få afasipatienter får vettig rehabilitering

- Men tyvärr är det väldigt få afasipatienter som får en bra individuell rehabilitering som påskyndar återhämtningen av språkförmågan, hävdar hon och fortsätter:

- En intensiv rehabilitering med språkträning är föreskriven i de nationella riktlinjerna för strokevården och den ska ske dagligen med patienten. Dessutom ska de närstående få undervisning i hur man kan kommunicera med den som fått afasi.

- Socialstyrelsen föreskriver att logopeder ska anställas i högre grad och finnas tillgängliga för en individuellt anpassad rehabilitering, som tar hänsyn till patientens språkliga och kognitiva förmågor efter en stroke, säger Monica Blom Johansson.

Det kan också handla om alternativa sätt att kommunicera i framtiden, om inte personen kan återfå sin språkförmåga beroende på skadan i hjärnan.

Måste få hjälp med ny kommunikationskunskap

- Vi använder ju alla alternativa kommunikationssätt för att förstärka vårt tal, men för dessa personer kan det handla om att lära sig att använda olika appar med bildkommunikation för att göra sig förstådda. Och det kan många gånger inte vara helt enkelt beroende på kognitiva skador.

- Därför måste man få hjälp med att träna på att lära sig att använda ny teknik i rehabiliteringen, som måste vara individuellt anpassad, hävdar Monica Blom Johansson.

Hennes forskargrupp genomför nu en pilotstudie och planerar att den riktiga studien med afasidrabbade personer ska starta under 2020. Då kommer nyinsjuknade att rekryteras och följas under sitt första år med afasi.

Fakta: Internationella afasi-studien I-PRAISE

International Population Registry for Aphasia after Stroke (I-PRAISE) är ett internationellt projekt med övergripande syfte att undersöka nuvarande hälsovård och insatser inom tredje sektorn för personer med afasi till följd av stroke, vad gäller bedömning, diagnostisering, behandling, återhämtning och återintegrering.
Just nu pågår tre pilotstudier: i Uppsala, på Malta, samt i Norge. I Sverige kallas pilotstudien S-PRAISE.

Studien förväntas ge svar på hur afasipatienter i den kliniska vardagen skiljer sig från forskningspatienter i t ex Cochraneanalysen, hur nuvarande behandling ser ut och eventuella regionala skillnader.

Studien kan också ge svar på olika behandlingars effekt på återhämtning vid afasi. För patienten förväntas resultaten innebära mer riktad effektiv träning vid rätt tidpunkt och därmed möjlighet till större återhämtning. För samhället kan det innebära lägre kostnader i omhändertagande av afasipatienterna om de förbättras i större utsträckning och därmed kan klara en högre oberoendenivå med större andel som kan återgå i arbete.

 

Innehållsansvarig: Håkan Sjunnesson

Någon att prata med

Våra diagnosstödjare vet hur det är att leva med neurologisk diagnos.

Ring eller mejla