Orsaker till parkinson

Man vet inte vad som orsakar sjukdomen, men ålder är den främsta riskfaktorn för att utveckla parkinsons. Det verkar också finnas en ärftlig komponent eftersom en del av de sjuka har släktingar som också har sjukdomen. Miljöfaktorer kan vara en annan bidragande orsak till parkinsons.

Mycket tyder dock på att det finns olika orsaker och att flera orsaker samverkar till att sjukdomsprocessen startar. Kanske rör det sig om många olika typer av parkinsonsjukdomar.

Män drabbas oftare, ungefär tre av fem är män. Den vanligaste åldern då man insjuknar i Parkinsons sjukdom är mellan 55 och 60 år. Ju högre upp i åldrarna man kommer, desto vanligare blir sjukdomen. Ungefär 1 % av alla personer över 65 år har parkinson.

Sjukdomsdebut kan förekomma hos personer i 20-årsåldern, men det är mycket ovanligt.

Sakkunnig: docent Joakim Tedroff, specialist i neurologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Innehållsansvarig: Helene Landersten

 

Relaterade nyheter

2021-05-12

Först i Norden med uppgraderad teknik för DBS- behandling vid Parkinson

Djup hjärnstimulering (DBS) är en kompletterande behandling vid bland annat Parkinsons sjukdom. Akademiska sjukhuset är först i Norden med en ny DBS-modell som innebär att man med avancerade elektroder kan läsa av signaler från hjärnan samtidigt som patienten får behandling.

Läs mer
2021-05-05

Berätta eller inte berätta

En funktionsnedsättning som inte syns medför ofta ett dilemma. Ska man visa nedsättningen på arbetet och få stöd och hjälpmedel av arbetsgivaren, eller ska man dölja den för att inte betraktas som avvikande? Maria Norstedt har forskat om detta.

Läs mer
2021-05-03

Parkinsonpatienter ges frisk avföring – forskare hoppas på lindrade symtom

Sista veckan i april sprutade läkare i Helsingfors en frisk människas avföring i en person med Parkinsons sjukdom. Om ett år vet man mer om vad behandlingen kan ha för effekt.

Läs mer
2021-04-28

Artificiell intelligens kan höra på rösten om du är sjuk

AI-bolaget Voice Diagnostic lyssnar noga på våra röster. - Vårt långsiktiga mål är att kunna följa och diagnostisera olika typer av sjukdomar med hjälp av röstmonitorering, förklarar vd Louise Wrange.

Läs mer

Tips: Dans för Parkinson - digitalklass på zoom

Dans för Parkinson. Att rörelse är bra för människor med Parkinsons sjukdom, det vet vi. Att dans handlar om rörelse det vet vi också. Dansen ger också rytm, styrka, mjukhet, balans och framför allt GLÄDJE och gemenskap. Anmäl dig via Studiefrämjandet. Anhörig får också gärna delta i kursen.

Läs mer
2021-04-01

Forskar om astrocyternas roll vid Parkinson

Parkinsons sjukdom utvecklas i takt med att hjärnans nervceller bryts ner. Nedbrytningen orsakas av skadliga ansamlingar av proteinet alfa-synuklein. Nu har forskare vid Lunds universitet i samarbete med europeiska kollegor fått en ökad förståelse för hur dessa ansamlingar, proteinaggregat, uppstår.

Läs mer

Behandlingsprogram för tal och kommunikation vid Parkinsons sjukdom

Lunchseminarium med Hanna Steurer. Hanna Steurer är doktorand vid Enheten för logopedi, KI, samt logoped på Stockholms Sjukhem där hon arbetar med rehabilitering av tal, röst, kommunikation och sväljförmåga efter stroke, annan förvärvad hjärnskada eller neurologisk sjukdom. Den 4 juni klockan 12.15.

Läs mer
2021-03-22

Aktivering av gamla virus skulle kunna orsaka inflammation senare i livet

Omkring tio procent av den mänskliga arvsmassan består av DNA-sekvenser som härrör från virus som smittat våra förfäder under miljontals år av vår evolution. Under normala förhållanden inaktiveras (oskadliggörs) dessa gamla beståndsdelar från virus (så kallade ERV) – genom en process som kallas epigenetisk kontroll.

Läs mer
Parkinsons och depression
2021-03-15

Prisad för sin parkinsonforskning

Per Svenningsson vid Karolinska institutet får Arvid Carlsson-fondens stora pris för framstående forskning i Arvid Carlssons anda.

Läs mer
2021-03-03

”Neuroregister är en grund för vårdutveckling och forskning”

Av de 22 000 patienterna med den neurologiska diagnosen multipel skleros, MS, i Sverige, ingår hela 18 000 med data i det unika svenska MS-registret. – Våra data innehåller hög kvalitet och det gör att vår MS-forskning kan göras riktigt bra, säger professor Jan Hillert. Han är en av de som skapade MS-registret och är sedan över 20 år ansvarig registerhållare för både det svenska MS-registret och samlingsregistret Svenska Neuroregister.

Läs mer