Symtom vid multipel skleros (MS)

Det som kännetecknar MS är att olika områden av centrala nervsystemet påverkas under sjukdomens förlopp. Symtomen varierar därför på en mängd olika sätt beroende på var i centrala nervsystemet inflammationerna uppstår.

Inflammation på synnerven är ett ganska vanligt sätt för sjukdomen att börja, och då är det synen som påverkas. Inflammation i en bana i hjärnan kan påverka rörligheten i en hand. En inflammation i lillhjärnan kan leda till att man blir skakig och väldigt yr. Inflammation i ryggmärgen gör att det kanske blir svårt att kissa. Man kanske inte kan börja kissa eller man kissar hela tiden, man tappar kontrollen på blåsan. 

Exempel på symtom vid MS:

  • Besvär med synen, synnervsinflammation, dubbelseende
  • Förändringar i känseln på huden, som pirrningar eller domningar
  • Värk, till exempel i händer, ben, fötter och rygg
  • Smärta, exempelvis vid synnervsinflammation, i ansiktsnerven trigeminusneuralgi eller "MS-hug" en sorts kramp i mellangärdet i musklerna mellan revbenen. 
  • Trötthet, så kallad fatigue
  • Nedsatt kontroll över urinblåsan, inkontinens
  • Humörsvängningar
  • Depression
  • Balanssvårigheter
  • Spända och svaga muskler, så kallad spasticitet, som medför nedsatt rörlighet. Vid MS är det spasticiteten i benen som dominerar.
  • Koordinationsstörningar och skakningar
  • Tal- och sväljsvårigheter, dysartri – neurologiskt orsakade talsvårigheter, dysfagi – sväljsvårigheter 
  • Sexuell dysfunktion
  • Kognitiva problem såsom bristande uppmärksamhet, koncentrationssvårigheter, minnesförlust och bristande omdöme. 

Förlopp vid MS

Det är svårt att förutsäga förloppet för MS. I början av sjukdomen är det vanligt att symtom från olika delar av det centrala nervsystemet kommer och går i form av skov. Efterhand övergår sjukdomen ofta, men inte alltid, i en sekundärprogressiv fas med successiv försämring. Mindre vanligt är att MS börjar som primärprogressiv utan skov.

Skovvis förlöpande MS

Grafisk kurva skovvis ms
Grafisk kurva, skovvis förlöpande MS

Skoven uppträder i genomsnitt en gång per år i ett tidigt skede och därefter med längre mellanrum. Ett skov kan utvecklas akut under loppet av några minuter, men det är vanligare att det utvecklas under några timmar eller några dagar.

Ett skov är en akut inflammation någonstans i centrala nervsystemet som ger en akut försämring av någon funktion i kroppen. För att det ska räknas som ett skov ska det vara i minst 24 timmar. En del skov kan sitta i över ett halvår. Man ska alltid rådfråga sin MS-mottagning eller söka till akuten om man misstänker ett allvarligt skov.

Symtomen vid MS varierar mer från dag till dag än vid någon annan sjukdom i centrala nervsystemet. Redan i det tidiga stadiet av sjukdomen finns dock ofta mer varaktiga, ospecifika symtom som oförklarad trötthet eller depression. Tröttheten kan under sjukdomsförloppet upplevas som det mest invalidiserande symtomet.

Sekundär progressiv MS

Grafisk kurva sekundärprogressiv ms
Grafisk kurva, sekundär progressiv MS

Vid sekundär progressiv MS avtar antalet skov i princip helt, men vissa restsymtom kan vara kvar efter tidigare skov. Successivt övergår sjukdomen i ett mer kroniskt skede med gradvis försämring och allvarligare symtom. Långsamt tilltagande förlamning, domningar, fumlighet, urinträngningar och kognitiva problem med minne och koncentration, är vanliga symtom i detta skede.

Primär progressiv MS

Grafisk kurva primärprogressiv ms
Grafisk kurva, primärprogressiv MS

Primärprogressiv MS är en ovanligare form utan skov. Vid denna form av MS sker en kontinuerlig försämring av kroppsfunktionerna redan från början utan skov.

Benign (lindrig) MS

Lindrig MS börjar som en skovvis förlöpande MS, men fortfarande efter många år förekommer nästan inga funktionsnedsättningar.

Sakkunnig: professor Lou Brundin, överläkare vid neurologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Innehållsansvarig: Helene Landersten

 

Relaterade nyheter

2021-11-10

Kurs i neurologi för tandläkare

Hallå där Annika Johansson på Västra kursnämnden inom Tandläkarförbundet! Ni anordnar en kurs i neurologi för tandläkare. Berätta mer – varför ordnar ni denna kurs och varför är den viktig?

Läs mer
2021-11-03

Stora forskningsbidraget 2021: MS och graviditet

Neurostödd försking Många av dem som diagnosticeras med MS är kvinnor i fertil ålder. Därför är graviditet en angelägen fråga. Katharina Fink är en av mottagarna av årets stora forskningsbidrag från Neuro och forskar om just MS och graviditet.

Läs mer
2021-10-12

Joachim Burman får prispengar för MS-forskning

Joachim Burman, överläkare vid Akademiska sjukhuset och forskare i klinisk neurologi vid Uppsala universitet, får Bjarne Ahlströms minnesfonds pris 2021 på en miljon kronor för sin forskning om multipel skleros (MS) och stamcellstransplantationer.

Läs mer
2021-10-11

Louise Hoffsten: Alltid rätt att gå med i Neuro

Artisten och Neuroambassadören Louise Hoffsten har nyligen föreläst för Neuro i norra Bohuslän. När hon fick sin MS-diagnos i mitten av 1990-talet trodde hon att allt var kört. Men med forskningens hjälp har bromsmediciner tagits fram.

Läs mer
2021-10-06

Neuro lanserar stödjare för anhöriga och närstående medlemmar

I dag den 6 oktober är det såväl den nationella som europeiska Anhörigdagen. Och just i dag lanserar vi på Neuro därför särskilda stödjare för anhöriga och närstående medlemmar. Stödjarna kan du som medlem samtala med vid behov. Samtalen kan handla om allt du funderar över, oroar dig för eller om du bara behöver någon som lyssnar. En av anhörigstödjarna är Annika Leander som har en dotter med MS.

Läs mer
2021-10-06

Vaccinerade sig mot covid och fick sparken – nu får MS-sjuke Jimmy ersättning

När MS-sjuke Jimmy Norfelt från Vallsta sades upp från sin praktik efter att han tagit covidvaccinet stämde fackförbundet Unionen företaget. De ansåg att Jimmy blivit diskriminerad. Nu har företaget gått med på en förlikning på 80 000 kronor.

Läs mer
2021-10-05

"Hon uppskattar att vi i familjen bidrar till att lösa gåtan om MS"

Varför är du engagerad i Neuro? - Min mamma fick sin MS-diagnos för ungefär tio år sedan. När det hände hade vi ingen koppling till MS. Men eftersom Neuro erbjuder anhörigstöd gick vi med för att få en anknytning till dem som upplevt ungefär samma sjukdomsförlopp.

Läs mer
2021-09-30

Uppsalaforskare söker svar: MS-patienter återinsjuknar trots potentiellt botande behandling

Autolog blodstamcellstransplantation (AHSCT) är en potentiellt botande behandling i ett tidigt skede av MS. Men trots goda resultat återinsjuknar vissa patienter. Nu vill Uppsalaforskare ta reda på vad som ligger bakom.

Läs mer
2021-09-29

Hjärntrötthetskurs

Neurostödd försking Trots att så många drabbas av hjärntrötthet efter skador eller sjukdomar i nervsystemet finns det ingen effektiv behandling. Detta vill forskarna Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson ändra på.

Läs mer

Vi använder cookies för att ge dig en optimal användarupplevelse. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer i vår integritetspolicy: neuro.se/integritet