Symtom vid multipel skleros (MS)

Det som kännetecknar ms är att olika områden av centrala nervsystemet påverkas under sjukdomens förlopp. Symtomen varierar därför på en mängd olika sätt beroende på var i centrala nervsystemet inflammationerna uppstår.

Inflammation på synnerven är ett ganska vanligt sätt för sjukdomen att börja, och då är det synen som påverkas. Inflammation i en bana i hjärnan kan påverka rörligheten i en hand. En inflammation i lillhjärnan kan leda till att man blir skakig och väldigt yr. Inflammation i ryggmärgen gör att det kanske blir svårt att kissa. Man kanske inte kan börja kissa eller man kissar hela tiden, man tappar kontrollen på blåsan. 

Exempel på symtom vid MS:

  • Besvär med synen
  • Förändringar i känseln på huden, som pirrningar eller domningar.
  • Värk, till exempel i händer, ben och fötter
  • Trötthet, så kallad fatigue
  • Nedsatt kontroll över urinblåsan
  • Humörsvängningar
  • Depression
  • Balanssvårigheter
  • Spända och svaga muskler, så kallad spasticitet, som medför nedsatt rörlighet. Vid MS är det spasticiteten i benen som dominerar.
  • Koordinationsstörningar och skakningar
  • Talsvårigheter
  • Sexuell dysfunktion
  • Kognitiva problem såsom bristande uppmärksamhet, koncentrationssvårigheter, minnesförlust och bristande omdöme. 

Förlopp vid ms

Det är svårt att förutsäga förloppet för ms. I början av sjukdomen är det vanligt att symtom från olika delar av det centrala nervsystemet kommer och går i form av skov. Efterhand övergår sjukdomen ofta, men inte alltid, i en sekundärprogressiv fas med successiv försämring. Mindre vanligt är att MS börjar som primärprogressiv utan skov.

Skovvis förlöpande ms

Grafisk kurva skovvis ms
Grafisk kurva, skovvis förlöpande ms

Skoven uppträder i genomsnitt en gång per år i ett tidigt skede och därefter med längre mellanrum. Ett skov kan utvecklas akut under loppet av några minuter, men det är vanligare att det utvecklas under några timmar eller några dagar.

Symtomen varierar mer från dag till dag än någon annan sjukdom i centrala nervsystemet. Redan i det tidiga stadiet av sjukdomen finns dock ofta mer varaktiga, ospecifika symtom som oförklarad trötthet eller depression. Tröttheten kan under sjukdomsförloppet upplevas som det mest invalidiserande symptomet.

Sekundär progressiv ms

Grafisk kurva sekundärprogressiv ms
Grafisk kurva, sekundär progressiv ms

Sekundär progressiv MS kallas sjukdomen när vissa restsymtom blir kvar efter ett skov. Successivt övergår sjukdomen i ett mer kroniskt skede med gradvis allvarligare symtom. Långsamt tilltagande förlamning, domningar, fumlighet, urinträngningar och kognitiva problem med minne och koncentration, är vanliga symtom i detta skede.

Primär progressiv MS

Grafisk kurva primärprogressiv ms
Grafisk kurva, primärprogressiv ms

Primärprogressiv MS är en ovanligare form utan skov. Vid denna form av MS sker en kontinuerlig försämring av kroppsfunktionerna redan från början.

Benign (lindrig) MS

Lindrig MS börjar som en skovvis förlöpande ms, men fortfarande efter många år förekommer nästan inga funktionsnedsättningar.

Sakkunnig: professor Lou Brundin, överläkare vid neurologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Innehållsansvarig: Helene Landersten

 

Relaterade nyheter

Anhörigkonferens Växjö 28 april – fri entré

Välkommen till en kväll om anhörigas situation vid neurologiska diagnoser, med fokus på parrelationer.

Läs mer
2020-02-11

Susacs syndrom ovanlig diagnos som kan misstas för MS

Susacs syndrom är en mycket sällsynt neurologisk sjukdom. Syndromet är sannolikt underdiagnostiserat på grund av det kan visa sig på många olika sätt.

Läs mer
2020-01-31

MS-forskningen som får stöd av Neuro

Neurostödd försking Tack vare gåvor kan Neuro stödja MS-forskning - för att den som drabbas av MS ska få bästa möjliga förutsättningar och för att det i framtiden ska vara lättare att tidigt förebygga och behandla.

Läs mer
2020-01-22

Tre kvalitetsmått för MS nytt i kriterierna för Sveriges bästa sjukhus

​Tidningen Dagens Medicin har för åttonde året i rad rankat Sveriges bästa akutsjukhus i tre olika kategorier. Nytt för i år är bland annat att tre kvalitetsmått för multipel skleros införts som en ny delkategori inom medicinsk kvalitet.

Läs mer
2020-01-22

Rättens expert kritisk: Inte lätt simulera svår MS

Sjukvården borde tidigare ha upptäckt att den 48-årige man som misstänks för grovt bidragsbrott fejkade sin sjukdom, det menar den pensionerade överläkaren i neurologi Jan Fagius.

Läs mer
Inte MS
2020-01-21

Läkare kritiseras för felaktig MS-diagnos

En läkare får kritik av Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för att felaktigt ha ställt diagnosen MS på bristfälligt underlag, skriver Läkartidningen.

Läs mer
2020-01-21

Yoga kan hjälpa mot smärta

Om jag inte hade haft yogan i mitt liv så vet jag ärligt talat inte om jag hade orkat fortsätta stå ut med mig själv? Och om jag inte hade haft yogan i mitt liv tror jag på fullt allvar att ingen annan hade orkat leva med mig heller…

Läs mer
P4 Halland
2020-01-16

MS-sjuka Sara drabbas när neurovården i Halland förändras

Halländska patienter påverkas när den neurologiska vården i länet förändras.

Läs mer
Anna-Karin Roos
2020-01-14

Årets handledare i Region Jämtland Härjedalen

Anna-Karin Roos, överläkare på neurologimottagningen vid Östersunds sjukhus har utsetts till Årets handledare av SYLF, Sveriges yngre läkares förening, i Jämtland i samarbete med regionens forsknings-, utbildnings- och utvecklingsavdelning.

Läs mer