Symtom vid multipel skleros (ms)

Det som kännetecknar ms är att olika områden av centrala nervsystemet påverkas under sjukdomens förlopp. Symtomen varierar därför på en mängd olika sätt beroende på var i centrala nervsystemet inflammationerna uppstår.

Inflammation på synnerven är ett ganska vanligt sätt för sjukdomen att börja, och då är det synen som påverkas. Inflammation i en bana i hjärnan kan påverka rörligheten i en hand. En inflammation i lillhjärnan kan leda till att man blir skakig och väldigt yr. Inflammation i ryggmärgen gör att det kanske blir svårt att kissa. Man kanske inte kan börja kissa eller man kissar hela tiden, man tappar kontrollen på blåsan.

Exempel på vanliga symtom vid ms:

  • Spasticitet- vilket betyder att musklerna är spända och svaga och att rörligheten är nedsatt. Vid ms är det spasticiteten i benen som dominerar.
  • Förändringar i känseln på huden, som pirrningar eller domningar.
  • Balanssvårigheter
  • Synbesvär
  • Nedsatt kontroll över urinblåsan
  • Trötthet sk fatigue
  • Humörsvängningar
  • Koordinationsstörningar och skakningar
  • Värk, till exempel i händer, ben och fötter
  • Talsvårigheter
  • Sexuell dysfunktion
  • Depression
  • Kognitiva problem såsom bristande uppmärksamhet, koncentrationssvårigheter, minnesförlust och bristande omdöme. 

Förlopp vid ms

Det är svårt att förutsäga förloppet för ms. I början av sjukdomen är det vanligt att symtom från olika delar av det centrala nervsystemet kommer och går i form av skov. Efterhand övergår sjukdomen ofta, men inte alltid, i en sekundärprogressiv fas med successiv försämring. Mindre vanligt är att ms börjar som primärprogressiv utan skov.

Skovvis förlöpande ms

Grafisk kurva skovvis ms
Grafisk kurva, skovvis förlöpande ms

Skoven uppträder i genomsnitt en gång per år i ett tidigt skede och därefter med längre mellanrum. Ett skov kan utvecklas akut under loppet av några minuter, men det är vanligare att det utvecklas under några timmar eller några dagar.

Symtomen varierar mer från dag till dag än någon annan sjukdom i centrala nervsystemet. Redan i det tidiga stadiet av sjukdomen finns dock ofta mer varaktiga, ospecifika symtom som oförklarad trötthet eller depression. Tröttheten kan under sjukdomsförloppet upplevas som det mest invalidiserande symptomet.

Sekundär progressiv ms

Grafisk kurva sekundärprogressiv ms
Grafisk kurva, sekundär progressiv ms

Sekundär progressiv ms kallas sjukdomen när vissa restsymtom blir kvar efter ett skov. Successivt övergår sjukdomen i ett mer kroniskt skede med gradvis allvarligare symtom. Långsamt tilltagande förlamning, domningar, fumlighet, urinträngningar och kognitiva problem med minne och koncentration, är vanliga symtom i detta skede.

Primär progressiv ms

Grafisk kurva primärprogressiv ms
Grafisk kurva, primärprogressiv ms

Primärprogressiv ms är en ovanligare form utan skov. Vid denna form av ms sker en kontinuerlig försämring av kroppsfunktionerna redan från början.

Benign (lindrig) ms

Lindrig ms börjar som en skovvis förlöpande ms, men fortfarande efter många år förekommer nästan inga funktionsnedsättningar.

Sakkunnig: professor Lou Brundin, överläkare vid neurologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Innehållsansvarig: Helene Landersten

Någon att prata med

Våra diagnosstödjare vet hur det är att leva med neurologisk diagnos.

Ring eller mejla
 

Relaterade nyheter

2019-12-05

Ms-behandling testas vid psykisk sjukdom

I en ny studie ska patienter vars symtom på psykossjukdom eller tvångssyndrom misstänks ha en autoimmun orsak få immunterapi. Tidigare behandling av en liten grupp patienter visar lovande resultat.

Läs mer
6A eller 6B?
2019-12-04

Vanlig variant av herpesvirus kopplat till MS

Forskare vid Karolinska institutet har utvecklat en metod för att särskilja mellan två olika typer av ett vanligt herpesvirus, som sedan tidigare har kopplats till multipel skleros, ms.

Läs mer
2019-11-29

Mobilappar kan hjälpa patienter med neurologiska sjukdomar

Mobilappar kan hjälpa patienter med neurologiska sjukdomar att hantera sina symtom bättre och stimulera till en hälsosammare livsstil. Det visar ny tvärvetenskaplig forskning från forskningscentrumet CASE vid Lunds universitet som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Disability and Rehabilitation: Assistive Technology. – Resultaten är viktiga för framtida utveckling av teknik och digitala lösningar, säger forskaren Cecilia Winberg, projektledare för studien.

Läs mer
Inte ms
2019-11-27

Läkare fälld för felaktig ms-diagnos

Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kritiserar läkaren som felaktigt ställde diagnosen ms på en patient i Växjö.

Läs mer

Välkommen på föreläsning om Multipel skleros – nu och i framtiden

Neuroförbundet i Stockholm bjuder in till en inspirerande föreläsning med fokus på ms. Varje år får 1000 svenskar diagnosen Multipel skleros, ms. Vad innebär ms och vad sker inom ms-forskningen?

Läs mer
5,2 miljoner
2019-11-08

5,2 miljoner till forskning om behandling av ms

Joachim Burman, docent vid Uppsala universitets institution för neurovetenskap, tilldelas ett fyraårigt etableringsstöd för yngre forskare.

Läs mer
Debatt i jp.se
2019-11-08

Debatt: Rädda den nya neurologi- och strokevården

Vi är djupt oroade för den framtida neurologi- och strokevården på Ryhov. "Döm om vår förvåning när vi nyligen fick besked om ett förestående beslut som innebär att den neurologiska verksamheten inte får flytta in i de nya lokaler, som håller på att byggas efter de behov personer med neurologiska sjukdomar har." Neuromedlemmarna Emma Åverling och Josefin Kowalsson i debattartikel på jp.se.

Läs mer
2019-11-06

Åtgärder ska minimera risken för allvarliga biverkningar med läkemedel mot ms

De nya rekommendationerna ersätter de tillfälliga åtgärder som utfärdades i april 2019, för ett läkemedel som används vid patienter med skovvis förlöpande multipel skleros, ms.

Läs mer
2019-11-05

Humanioraforskning om multipel skleros

Medicinsk och naturvetenskaplig forskning om multipel skleros, stroke och parkinson skriver vi regelbundet om här på Neuro.se. Men nu har ett projekt vid Göteborgs universitet fått del av Vetenskapsrådets (VR) stora utlysning inom humaniora och samhällsvetenskap.

Läs mer