Symtom vid multipel skleros (MS)

Det som kännetecknar ms är att olika områden av centrala nervsystemet påverkas under sjukdomens förlopp. Symtomen varierar därför på en mängd olika sätt beroende på var i centrala nervsystemet inflammationerna uppstår.

Inflammation på synnerven är ett ganska vanligt sätt för sjukdomen att börja, och då är det synen som påverkas. Inflammation i en bana i hjärnan kan påverka rörligheten i en hand. En inflammation i lillhjärnan kan leda till att man blir skakig och väldigt yr. Inflammation i ryggmärgen gör att det kanske blir svårt att kissa. Man kanske inte kan börja kissa eller man kissar hela tiden, man tappar kontrollen på blåsan. 

Exempel på symtom vid MS:

  • Besvär med synen
  • Förändringar i känseln på huden, som pirrningar eller domningar.
  • Värk, till exempel i händer, ben och fötter
  • Trötthet, så kallad fatigue
  • Nedsatt kontroll över urinblåsan
  • Humörsvängningar
  • Depression
  • Balanssvårigheter
  • Spända och svaga muskler, så kallad spasticitet, som medför nedsatt rörlighet. Vid MS är det spasticiteten i benen som dominerar.
  • Koordinationsstörningar och skakningar
  • Talsvårigheter
  • Sexuell dysfunktion
  • Kognitiva problem såsom bristande uppmärksamhet, koncentrationssvårigheter, minnesförlust och bristande omdöme. 

Förlopp vid ms

Det är svårt att förutsäga förloppet för ms. I början av sjukdomen är det vanligt att symtom från olika delar av det centrala nervsystemet kommer och går i form av skov. Efterhand övergår sjukdomen ofta, men inte alltid, i en sekundärprogressiv fas med successiv försämring. Mindre vanligt är att MS börjar som primärprogressiv utan skov.

Skovvis förlöpande ms

Grafisk kurva skovvis ms
Grafisk kurva, skovvis förlöpande ms

Skoven uppträder i genomsnitt en gång per år i ett tidigt skede och därefter med längre mellanrum. Ett skov kan utvecklas akut under loppet av några minuter, men det är vanligare att det utvecklas under några timmar eller några dagar.

Symtomen varierar mer från dag till dag än någon annan sjukdom i centrala nervsystemet. Redan i det tidiga stadiet av sjukdomen finns dock ofta mer varaktiga, ospecifika symtom som oförklarad trötthet eller depression. Tröttheten kan under sjukdomsförloppet upplevas som det mest invalidiserande symptomet.

Sekundär progressiv ms

Grafisk kurva sekundärprogressiv ms
Grafisk kurva, sekundär progressiv ms

Sekundär progressiv MS kallas sjukdomen när vissa restsymtom blir kvar efter ett skov. Successivt övergår sjukdomen i ett mer kroniskt skede med gradvis allvarligare symtom. Långsamt tilltagande förlamning, domningar, fumlighet, urinträngningar och kognitiva problem med minne och koncentration, är vanliga symtom i detta skede.

Primär progressiv MS

Grafisk kurva primärprogressiv ms
Grafisk kurva, primärprogressiv ms

Primärprogressiv MS är en ovanligare form utan skov. Vid denna form av MS sker en kontinuerlig försämring av kroppsfunktionerna redan från början.

Benign (lindrig) MS

Lindrig MS börjar som en skovvis förlöpande ms, men fortfarande efter många år förekommer nästan inga funktionsnedsättningar.

Sakkunnig: professor Lou Brundin, överläkare vid neurologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Innehållsansvarig: Helene Landersten

 

Relaterade nyheter

2020-06-26

Beslut om smittskydspenningen!

Besluten är nu klara gällande förebyggande sjukpenning för personer som tillhör riskgrupp och för smittbärarpenning för vissa närstående i syfte att skydda personer som tillhör en riskgrupp för covid-19. Neuros ordförande Lise Lidbäck gör uttalande om beslutet, först en summering.

Läs mer
2020-06-09

Få svar på dina frågor om covid-19 och neurologisk sjukdom

Inspelad föreläsning med Charlotte Dahle, neurolog och immunolog. Socialstyrelsen bedömer att personer med vissa neurologiska och neuromuskulära sjukdomar löper risk för ett särskilt allvarligt sjukdomsförlopp vid insjuknande i coronavirus/covid-19.

Läs mer
2020-06-09

Lise Lidbäck i podd om arbetsförmåga vid funktionsnedsättning

”En funktionsnedsättning är inte samma sak som att man saknar arbetsförmåga” säger Lise Lidbäck, förbundsordförande för Neuro i podden Synapsen.

Läs mer
2020-06-05

Reflex Magasin nr 2-2020 blommar med temat "Neuro är din röst"

Nummer 2-2020 av den periodiska tidskriften och medlemstidningen för förbundet Neuro Reflex Magasin, är nu hemma hos alla medlemmar. “Neuro är din röst” är temat för detta nummer och med diagnosfokus på skovvis multipel skleros inför World MS Day och ALS inför ALS-dagen 21 juni.

Läs mer
2020-05-28

Samlad information om coronaviruset, covid-19 - för flera diagnoser

På vårt nya diskussionsforum har vi samlat information från olika specialister om coronaviruset, covid-19. Förutom generella råd från olika myndigheter finns vägledning som gäller MS, MG, LEMS, NMD, ryggmärgsskadade, stroke och SMA. Genvägar finns i artikeln här, listan kompletteras löpande.

Läs mer
2020-05-27

Ökad MS-forskning Camillas Spinn Off-effekt

– Genom mitt MTB-tävlande samlar jag in pengar till MS-forskningen genom Neurofonden, med målsättningen att forskarna ska kunna ta fram ett botemedel mot MS. Och jag vill också berätta om att det faktiskt går bra idag att leva med skovvis MS, med bra behandling, säger Camilla Clarkson.

Läs mer
2020-05-27

Enkelt blodtest kan hjälpa till att förutsäga MS-prognos, visar ny studie

Ett enkelt blodtest kan hjälpa till att förutsäga vilka personer med multipel skleros (MS) sannolikt kommer att försämras under det kommande året, enligt en studie av forskare vid Karolinska Institutet som publicerats online i tidskriften Neurology.

Läs mer

Gemenskap uppmärksammas inför World MS Day #MSConnections

World MS Day infaller den 30 maj varje år. Temat för World MS Day 2020-2022 är MS Connections. Tanken med kampanjen är att se hur intresseorganisationer över hela världen bidrar till att skapa gemenskap för dig som lever med MS. Neuro har bidragit i filmen.

Läs mer
2020-05-13

Neuro stödjer stimulerande neurorehab med Ronnie Gardiner Method

Neurostödd försking Den rytm- och musikbaserade rehabiliteringsmetoden ”Ronnie Gardiner Method” är så pass intressant, att Neuro och Neurofonden 2018 gick in med ett forskningsbidrag till Linköpingsforskaren Petra Pohl för detta. Tidigare har en Göteborgsstudie med strokepatienter gett positiva resultat för bättre livskvalitet och nu har Parkinsonpatienter studerats av Pohls forskarteam.

Läs mer