Symtom vid multipel skleros (MS)

Det som kännetecknar MS är att olika områden av centrala nervsystemet påverkas under sjukdomens förlopp. Symtomen varierar därför på en mängd olika sätt beroende på var i centrala nervsystemet inflammationerna uppstår.

Inflammation på synnerven är ett ganska vanligt sätt för sjukdomen att börja, och då är det synen som påverkas. Inflammation i en bana i hjärnan kan påverka rörligheten i en hand. En inflammation i lillhjärnan kan leda till att man blir skakig och väldigt yr. Inflammation i ryggmärgen gör att det kanske blir svårt att kissa. Man kanske inte kan börja kissa eller man kissar hela tiden, man tappar kontrollen på blåsan. 

Exempel på symtom vid MS:

  • Besvär med synen, synnervsinflammation, dubbelseende
  • Förändringar i känseln på huden, som pirrningar eller domningar
  • Värk, till exempel i händer, ben, fötter och rygg
  • Smärta, exempelvis vid synnervsinflammation, i ansiktsnerven trigeminusneuralgi eller "MS-hug" en sorts kramp i mellangärdet i musklerna mellan revbenen. 
  • Trötthet, så kallad fatigue
  • Nedsatt kontroll över urinblåsan, inkontinens
  • Humörsvängningar
  • Depression
  • Balanssvårigheter
  • Spända och svaga muskler, så kallad spasticitet, som medför nedsatt rörlighet. Vid MS är det spasticiteten i benen som dominerar.
  • Koordinationsstörningar och skakningar
  • Tal- och sväljsvårigheter, dysartri – neurologiskt orsakade talsvårigheter, dysfagi – sväljsvårigheter 
  • Sexuell dysfunktion
  • Kognitiva problem såsom bristande uppmärksamhet, koncentrationssvårigheter, minnesförlust och bristande omdöme. 

Förlopp vid MS

Det är svårt att förutsäga förloppet för MS. I början av sjukdomen är det vanligt att symtom från olika delar av det centrala nervsystemet kommer och går i form av skov. Efterhand övergår sjukdomen ofta, men inte alltid, i en sekundärprogressiv fas med successiv försämring. Mindre vanligt är att MS börjar som primärprogressiv utan skov.

Skovvis förlöpande MS

Grafisk kurva skovvis ms
Grafisk kurva, skovvis förlöpande MS

Skoven uppträder i genomsnitt en gång per år i ett tidigt skede och därefter med längre mellanrum. Ett skov kan utvecklas akut under loppet av några minuter, men det är vanligare att det utvecklas under några timmar eller några dagar.

Ett skov är en akut inflammation någonstans i centrala nervsystemet som ger en akut försämring av någon funktion i kroppen. För att det ska räknas som ett skov ska det vara i minst 24 timmar. En del skov kan sitta i över ett halvår. Man ska alltid rådfråga sin MS-mottagning eller söka till akuten om man misstänker ett allvarligt skov.

Symtomen vid MS varierar mer från dag till dag än vid någon annan sjukdom i centrala nervsystemet. Redan i det tidiga stadiet av sjukdomen finns dock ofta mer varaktiga, ospecifika symtom som oförklarad trötthet eller depression. Tröttheten kan under sjukdomsförloppet upplevas som det mest invalidiserande symtomet.

Sekundär progressiv MS

Grafisk kurva sekundärprogressiv ms
Grafisk kurva, sekundär progressiv MS

Vid sekundär progressiv MS avtar antalet skov i princip helt, men vissa restsymtom kan vara kvar efter tidigare skov. Successivt övergår sjukdomen i ett mer kroniskt skede med gradvis försämring och allvarligare symtom. Långsamt tilltagande förlamning, domningar, fumlighet, urinträngningar och kognitiva problem med minne och koncentration, är vanliga symtom i detta skede.

Primär progressiv MS

Grafisk kurva primärprogressiv ms
Grafisk kurva, primärprogressiv MS

Primärprogressiv MS är en ovanligare form utan skov. Vid denna form av MS sker en kontinuerlig försämring av kroppsfunktionerna redan från början utan skov.

Benign (lindrig) MS

Lindrig MS börjar som en skovvis förlöpande MS, men fortfarande efter många år förekommer nästan inga funktionsnedsättningar.

Sakkunnig: professor Lou Brundin, överläkare vid neurologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Innehållsansvarig: Helene Landersten

 

Relaterade nyheter

2021-09-22

MS-sjuke Jimmy tog covidvaccin – fick sparken

MS-sjuke Jimmy, 30, vaccinerade sig mot covid-19. Då blev han av med sin praktik. – På det här företaget har vi ingen som är vaccinerad, säger företagets föreståndare till tidningen Kollega.

Läs mer
2021-09-21

Ljus påverkar fostret i mammans mage

Det kan finnas ett samband mellan ljus under graviditeten och hur fostrets hjärna utvecklas. Ljusstimulering under graviditeten kan på sikt bli ett sätt att förebygga neurologiska störningar senare livet, tror forskarna.

Läs mer
2021-09-20

Forskare varnar: Förlorat luktsinne kan bli ny folksjukdom

Att förlora lukt och smak är vanligt i samband med covid-19 och var femte person har nedsatt luktsinne så långt som ett år efter insjuknandet. Nu varnar forskare för att detta på sikt kan påverka folkhälsan i befolkningen negativt. – Många kompenserar med socker, salt och fett, säger Johan Lundström, forskare på Karolinska Insitutet till Svt.

Läs mer
2021-08-27

Världsstjärna och Neuromedlem som smashar för Sverige i Paralympics

Just nu är Neuromedlemmen Anna-Carin Ahlquist från Göteborg i Tokyo och spelar bordtennis för Sverige i Paralympics. ”Jag vill vara en förebild som idrottare för alla, oavsett om de har en funktionsnedsättning eller inte” säger hon.

Läs mer
2021-08-24

Snickaren Martin, 23, om tuffa sjukdomen MS

Han var snickarlärlingen som hade framtiden utstakad. Men en dag såg kollegorna på bygget att han haltade. Nu ser livet annorlunda ut för Martin Larsson från Jokkmokk.

Läs mer
2021-08-17

Fackförbundet ST stämmer Polisen för behandling av MS-sjuk

Polismyndighetens uppsägning av en MS-sjuk civilanställd var ett brott mot såväl lagen om anställningsskydd som diskrimineringslagen. Det anser ST som stämt myndigheten inför Arbetsdomstolen.

Läs mer
2021-08-13

Brist på neurologer i 14 regioner

Det fattas neurologer i mer än hälften av landets regioner, enligt en granskning som nyhetsbyrån TT gjort.

Läs mer
2021-06-28

MS-läkemedel i ny form ingår nu i högkostnadsskyddet

Natalizumab för subkutan injektion (under huden) som används vid mycket aktiv skovvis förlöpande multipel skleros ingår i högkostnadsskyddet från och med den 18 juni 2021.

Läs mer
2021-05-31

Faktablad om neurologisk sjukdom från Forska Sverige

Hur vanligt är det med neurologisk sjukdom i Sverige? Vad kostar det? Hur kan medicinsk forskning och utveckling bidra till att rädda liv och spara pengar? Den 30 maj, på Internationella MS-dagen, presenterade Stiftelsen Forska!Sverige ett nytt faktablad som ger svar på de frågorna.

Läs mer