Symtom vid multipel skleros (ms)

Det som kännetecknar ms är att olika områden av centrala nervsystemet påverkas under sjukdomens förlopp. Symtomen varierar därför på en mängd olika sätt beroende på var i centrala nervsystemet inflammationerna uppstår.

Inflammation på synnerven är ett ganska vanligt sätt för sjukdomen att börja, och då är det synen som påverkas. Inflammation i en bana i hjärnan kan påverka rörligheten i en hand. En inflammation i lillhjärnan kan leda till att man blir skakig och väldigt yr. Inflammation i ryggmärgen gör att det kanske blir svårt att kissa. Man kanske inte kan börja kissa eller man kissar hela tiden, man tappar kontrollen på blåsan.

Exempel på vanliga symtom vid ms:

  • Spasticitet- vilket betyder att musklerna är spända och svaga och att rörligheten är nedsatt. Vid ms är det spasticiteten i benen som dominerar.
  • Förändringar i känseln på huden, som pirrningar eller domningar.
  • Balanssvårigheter
  • Synbesvär
  • Nedsatt kontroll över urinblåsan
  • Trötthet sk fatigue
  • Humörsvängningar
  • Koordinationsstörningar och skakningar
  • Värk, till exempel i händer, ben och fötter
  • Talsvårigheter
  • Sexuell dysfunktion
  • Depression
  • Kognitiva problem såsom bristande uppmärksamhet, koncentrationssvårigheter, minnesförlust och bristande omdöme. 

Förlopp vid ms

Det är svårt att förutsäga förloppet för ms. I början av sjukdomen är det vanligt att symtom från olika delar av det centrala nervsystemet kommer och går i form av skov. Efterhand övergår sjukdomen ofta, men inte alltid, i en sekundärprogressiv fas med successiv försämring. Mindre vanligt är att ms börjar som primärprogressiv utan skov.

Skovvis förlöpande ms

Grafisk kurva skovvis ms
Grafisk kurva, skovvis förlöpande ms

Skoven uppträder i genomsnitt en gång per år i ett tidigt skede och därefter med längre mellanrum. Ett skov kan utvecklas akut under loppet av några minuter, men det är vanligare att det utvecklas under några timmar eller några dagar.

Symtomen varierar mer från dag till dag än någon annan sjukdom i centrala nervsystemet. Redan i det tidiga stadiet av sjukdomen finns dock ofta mer varaktiga, ospecifika symtom som oförklarad trötthet eller depression. Tröttheten kan under sjukdomsförloppet upplevas som det mest invalidiserande symptomet.

Sekundär progressiv ms

Grafisk kurva sekundärprogressiv ms
Grafisk kurva, sekundär progressiv ms

Sekundär progressiv ms kallas sjukdomen när vissa restsymtom blir kvar efter ett skov. Successivt övergår sjukdomen i ett mer kroniskt skede med gradvis allvarligare symtom. Långsamt tilltagande förlamning, domningar, fumlighet, urinträngningar och kognitiva problem med minne och koncentration, är vanliga symtom i detta skede.

Primär progressiv ms

Grafisk kurva primärprogressiv ms
Grafisk kurva, primärprogressiv ms

Primärprogressiv ms är en ovanligare form utan skov. Vid denna form av ms sker en kontinuerlig försämring av kroppsfunktionerna redan från början.

Benign (lindrig) ms

Lindrig ms börjar som en skovvis förlöpande ms, men fortfarande efter många år förekommer nästan inga funktionsnedsättningar.

Sakkunnig: professor Lou Brundin, överläkare vid neurologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Innehållsansvarig: Helene Landersten

Någon att prata med

Våra diagnosstödjare vet hur det är att leva med neurologisk diagnos.

Ring eller mejla
 

Relaterade nyheter

2019-10-14

Kognitiv rehabilitering är livsviktig

På Neurologmottagningen vid Skånes universitetssjukhus i Lund finns det multidiciplinära team för flera neurologiska diagnoser. Något som årets neurorapport efterlyser mer av. Vuko Wahlfrid är neuropsykolog och ingår i Parkisonteamet, tillsammans med sjuksköterska, kurator, arbetsterapeut, sjukgymnast och läkare. –Kognitiv rehabilitering är livsviktig och vi är ett fullständigt neuroteam runt varje patient och anhörig, säger Vuko Wahlfrid.

Läs mer
2019-10-03

Neuroordförande i SR om stamcellstransplantation vid ms och Neurostöd

Neuros ordförande Lise Lidbäck har medverkat i en intervju i Sveriges Radio P4 Gävleborg om vad Neuro gör för forskningen kring diagnosen ms. Bland annat om stöd till en studie om blodstamcellstransplantation. Också om Neuros stöd till medlemmar med ms.

Läs mer
2019-09-27

Nya metoder för ryggmärgsstimulering hjälper fler med svår nervsmärta

Elektrisk ryggmärgsstimulering (spinal cord stimulation), innebär att man placerar en elektrod i ryggen utanför ryggmärgen. Elektroden kopplas till en pulsgenerator/stimulator placerad under huden som sänder ut lågfrekventa och högfrekventa pulser, som påverkar smärtsignaler och upplevelsen av smärt

Läs mer
2019-09-24

43 minuter podd om inkontinens

Läkarpodden handlar denna vecka om inkontinens. Vem som helst, ung eller gammal, man eller kvinna, kan tillfälligt eller under en längre tid få besvär med inkontinens. Det är ett vanligt problem vid neurologiska sjukdomar och skador. Minst en halv miljon svenskar har problem med inkontinens.

Läs mer
2019-09-23

Ms-forskare får pris på fem miljoner

SSMF:s nyinstiftade jubileumspris 2019 går till Dr Gonçalo Castelo-Branco, docent på Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet i Stockholm.

Läs mer