Nyheter
Rapport från internationell MG-konferens
Anna Rostedt Punga, professor och överläkare vid Uppsala Universitet och Akademiska sjukhuset har för Neuros medlemmar skrivit ett nyhetsbrev om myastenia gravis (MG). Hon summerar vad som presenterades på den internationella MG-konferensen i Miami 10-12 maj 2022.
Vill du bli diagnosstödjare inom parkinson?
Vi söker fler diagnosstödjare inom Parkinsons sjukdom. Uppdraget som diagnosstödjare är ett fint sätt att engagera sig ideellt och bidra till gemenskap för att bryta oro och funderingar. Som diagnosstödjare ger du stöd genom telefonsamtal med Neuros medlemmar.
Väntan var som att hoppa bungyjump utan rep
Susanne Thorgren levde ett ganska vanligt liv. Hon gillade att fota djur och natur, promenera i skogen, resa med sin partner och umgås med barn, släkt och vänner. Men så dök plötsligt varningstecken upp. Snart skulle livet ta en ny riktning.
De berättar om livet med familj efter olyckan
Lästips: Josefine och Jonathan skulle bygga hus och de planerade för en framtid med barn. Men tillvaron slogs sönder på några sekunder och allt blev ovisst. Med kärlek, tålamod och passion lyckades de hitta tillbaka till livet.
Epilepsibehandlingar som kan kopplas till autism
Barn till kvinnor som tar vissa epilepsiläkemedel under graviditeten löper ökad risk för autism, enligt en studie som Läkemedelsvärlden skriver om. I dag använder fem av 1000 gravida kvinnor epilepsiläkemedel och det är därför viktigt med kunskap om vilka risker som finns med läkemedlen, enligt artikeln.
Om att vara mamma och ha en CP-diagnos
Jenny Larsson, 29, berättar för sajten Motherhood/Må Bra om sin cerebral pares-diagnos, CP, och hur den påverkar hennes vardag och liv som småbarnsmamma.
Polisen hade rätt att säga upp MS-sjuk kvinna
Fackförbundet ST förlorade målet om en MS-sjuk kvinnas anställning. Arbetsdomstolen gick på arbetsgivarens linje och beslutade att Polismyndigheten hade rätt att säga upp en MS-sjuk kvinna som arbetat i myndigheten i 20 år. Fackförbundet ST blir därmed skyldigt att betala motpartens rättegångskostnader på drygt 270 000 kronor.
Studier om ny eventuell behandling vid ALS
ALS Center Karolinska informerar om två kliniska Fas II-prövningar där effekten av behandling med ett preparat har lovande resultat.
MG - Snabbare diagnostik och fysisk aktivitet förbättrar prognosen
Både diagnostik och behandling vid myastenia gravis, MG, har gjort stora framsteg de senaste åren. På Akademiska sjukhuset kan patienter få diagnos inom en timme i ett akut skede. Fysisk träning, som tidigare avråddes, har visat sig ha positiva muskeleffekter. Om detta skriver Neurologiisverige.se
I Lomma finns en bokcirkel för hjärntrötta
Runt bordet i ett av rummen på biblioteket i Lomma sitter några kvinnor och en man och läser en text tillsammans. Läsledaren Kerstin Edvardsson, som också är neuro- och rehablogoped, läser högt och de andra följer med i texten. Med jämna mellanrum gör hon en paus för att diskutera det de precis har läst.
Huntingtons – påverkar rörelser, tankar och känslor
- Det finns möjlighet för dem som vet att det finns sjukdomsanlag i släkten att göra ett pre-symptomatiskt test. Men bara drygt 15 procent väljer att göra det – de flesta vill inte veta, berättar Åsa Petersén, professor i neurovetenskap vid Lunds universitet och överläkare i psykiatri på Huntingtoncentrum i Lund, för sajten Vetenskap & Hälsa.
Bättre diagnostik med NGS - nästa generationens sekvenseringsteknologi
En sällsynt diagnos berör högst fem personer på 10 000 invånare. Mer än hälften av dessa sällsynta sjukdomar är av neurologisk art. De flesta har hört talas om Parkinson, MS och stroke – kända neurologiska sjukdomar som det bedrivs mycket forskning kring. Men ataxi, spinal muskelatrofi och komplex dystoni är mer okända tillstånd där det ofta krävs högspecialiserad utredning för att ställa rätt diagnos.
Ryggmärgsskada inget hinder för graviditet
De flesta kvinnor med ryggmärgsskada klarar att föda vaginalt, enligt en artikel i tidskriften Vårdfokus. Men vårdpersonal behöver ha koll på de komplikationer som kan uppstå under graviditet, förlossning och vid amning.
Liten genförändring med stor effekt ger nya ledtrådar om epilepsi
PRESSMEDDELANDE. Ibland kan en så liten förändring som en enstaka dna-bas i en gen orsaka allvarlig sjukdom. Hos en pojke med epilepsi stör en sådan mutation inte bara funktionen hos det påverkade proteinet, utan skulle också kunna hämma flera närbesläktade proteiners funktion. Det visar svenska och amerikanska forskare i en studie som sprider ljus över molekylärbiologin bakom vissa former av epilepsi, och som publicerats i tidskriften PNAS.
De fick inte använda sin specialistkunskap
Livet var bra för Christina Brännström. Hon var nygift, hade ännu inga barn och arbetade som sjuksköterska på Infektionskliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Men så fick hon symtom på att allt inte stod rätt till. Och så småningom kom hon att diagnostiseras med MS.