Forskning om neurologiska sjukdomar
Tack vare generösa bidrag från våra givare kan vi varje år dela ut flera miljoner i bidrag till forskningsprojekt inom neurologiska sjukdomar. Vi delar i stor utsträckning ut bidrag till projekt där vi ser att resultaten kan komma sjuka människor till godo inom en relativt snar framtid.
Patienternas egen forskningsfond
Neuroförbundet delar varje år ut bidrag till en stor mängd forskningsprojekt inom neurologiska sjukdomar, symtom och funktionsnedsättningar. Vi prioriterar särskilt forskning som kan omsättas till praktisk nytta för patienter i närtid.
De insända bidragsansökningarna granskas av en vetenskaplig kommitté, som därefter beslutar om vilka som ska beviljas bidrag. Forskningskommittén leds av Fredrik Piehl, som är läkare och professor vid Karolinska Institutet.
Det som är speciellt för Neuros forskningsbidrag är att det är en patientorganisation som står bakom dem.
– Att få bidrag ifrån en patientorganisation är ett viktigt och speciellt erkännande för en forskare, säger Fredrik Piehl.
Bidragen gör nytta
Trots att en över en halv miljon människor är drabbade över neurologiska sjukdomar satsas det förhållandevis lite på neurologisk forskning. De bidrag vi får är därför otroligt viktiga för att bekämpa sjukdomar och förbättra tillvaron för personer med kronisk sjukdom.
Mika Gustafsson och hans forskargrupp har fått stöd av Neurofonden.
Bra att veta innan du ansöker om forskningsbidrag:
- Etiskt godkännande måste vara godkänt vid tid för ansökan
- Vi ger ej bidrag till demenssjukdomar, traumatiska hjärnskador eller svår huvudvärk/migrän
- Vi ger bidrag i högst tre år för samma projekt
- Storleken på beviljade bidrag är oftast mellan 50 000 - 80 000 kronor.
Lunds universitet söker forskningsdeltagare för att upptäcka Parkinsons sjukdom i tid
Forskningsprojektet ska kartlägga kopplingen mellan REM-sömnstörning och Parkinsons sjukdom. Därför söker de personer över 50 år med sömnstörningar till forskningsstudien.
Är du intresserad av att bidra till forskning och delta i kliniska studier?
Välkommen till ett intressant och lärorikt digitalt lunchwebbinarium arrangerat av EUPATI Sverige. De förklarar vad en klinisk studie är och ger ett par exempel på var man som patient kan hitta olika kliniska studier.
Karin - en pionjär inom ALS-forskning
Idag är Karin Hjertkvist 80 år och jobbar fortfarande i ALS-forskargruppen vid Norrlands universitetssjukhus. Karin är Sveriges äldsta ALS-forskare. Hon har bidragit med värdefulla insatser som forskare inom ALS. I inslaget från Svt Västerbotten berättar Karin om varför hon valt att fortsätta arbeta.
Redan under våren 1993 var Karin med och visade på ett viktigt samband mellan ALS och äggviteämnet SOD1. Sedan dess har hon utfört SOD1-enzymanalyser på blodprov och ryggmärgsvätskeprov från flera tusen patienter med ALS.
Den första subkutana behandlingspumpen för Parkinsons sjukdom är nu godkänd
Det finns ett stort behov av nya behandlingsformer för personer med Parkinsons sjukdom som har otillräcklig symtomkontroll. Vilket innebär omväxlande ofrivillig stelhet eller överrörlighet, med få stunder med normal rörlighet.
Akademiska först med transkraniellt ultraljud mot ett flertal hjärnsjukdomar
Som första sjukhus i Sverige har Akademiska införskaffat utrustning för transkraniellt fokuserat ultraljud (tFUS). Med hjälp av utrustningen ska man nu utvärdera den nya metoden för svårbehandlade hjärnsjukdomar inom flera områden såsom psykiatri, neurokirurgi, neurologi och smärta. Detta inom ramen för kliniska studier.