Kent Revedal under föreläsning på Strannegården — Kent Revedal

Smärta & Strategier för bättre livskvalitet

Helgen den 23-25 april hade vi på vår vackra anläggning Strannegården en helgaktivitet med fokus på Smärta.

Under lördagen hade Kent Revedal, diagnosstödjare på Neuroförbundet inom ryggmärgsskador, föreläsning kring smärta och delade med sig av strategier för att hantera smärtan och få en bättre livskvalitet.

Kent delade med sig av sin egen smärtresa som startade med en motorcykelolycka 2010. Den resulterade i en ryggmärgsskada efter att han brutit ryggen och gjorde honom delvis förlamad från naveln och ner. Han återhämtade sig sakta och försökte komma tillbaka till livet igen, men efter 2,5 år började smärtorna komma tillbaka och han uppsökte läkare. Efter flera magnetröntgen visade det sig att han hade en cysta som orsakade smärtorna. Läkaren förklarade att cystan kunde opereras bort, men att operationen kunde beröva honom den känsel och rörlighet som han till viss del fortfarande hade, därför blev operation inte aktuell.

När smärtan var som värst kände Kent sig deprimerad och hade destruktiva tankar berättade han. Hans smärtläkare förklarade att han inte trodde att det Kent kände var tecken på depression utan att det berodde på hans smärta och på låga testosteronnivåer. Han fick testa morfinplåster för att minska sin smärta vilket lindrade och han använder dem fortfarande. Kents testosteronnivåer visade sig vara väldigt låga och när han fick upp dessa började han må mycket bättre.

Han förklarade att leva med långvarig smärta ger en rad olika påverkan på våra kroppar och däribland att testosteronnivåerna i kroppen rasar. Kent tryckte på att det är viktigt att vid långvarig smärtproblematik hålla koll på sina nivåer, då låga nivåer kan orsaka stora problem. Sedan 2016 har Kent varit ute och föreläst kring ämnet smärta och smärthantering och har också gett ut två böcker i ämnet: ”Smällen: att tvingas återupptäcka livet” som gavs ut 2013 och ”Leva med långvarig smärta: strategier för bättre livskvalitet” som kom ut 2019.

Olika varianter av smärta

Hur vi upplever smärta är otroligt individuellt och det kan vara svårt att förklara vad vi känner då ingen annan kan sätta sig in i just din smärta, då vi saknar gemensamma smärtreferenser.

Kent delade upp smärtan i tre olika typer, där den första smärttypen var Nociceptiv smärta. Denna smärta kommer från vävnader till exempel om du skär dig i huden, får ont i muskler eller ledband. Detta är en typ av smärta som de flesta av oss någon gång upplevt. Den andra smärttypen var Neuropatisk smärta, vilken kommer av skadade nerver i vårt nervsystem. Den tredje smärttypen som Kent tog upp var den Nociplastiska smärtan, som börjar som en vävnadssmärta (nociceptiv) och går över i en kvarliggande smärta.

Han talade också om en annan typ av smärta, vilket är den dolda. Detta är den typ av smärta som du inte upplever pga. att du har nedsatt eller helt saknar känsel i någon del av din kropp, men som kroppen manifesterar på annat sätt.

Vad är smärta och vad gör den med vår kropp?

Kent förklarade att smärta är vår kropps bästa och mest utvecklade försvarssystem, något som i grunden är positivt. Han förklarade att smärta upplevs på olika sätt beroende var på kroppen den uppstår och vilken typ av smärta kroppen utsätts för. För att smärta skall klassas som långvarig så skall den ha pågått i minst tre till sex månader. Det kan ibland vara svårt att finna orsaken till smärtan, då organet du känner den i inte alltid är det som signalerar om smärtan. En del organ saknar nämligen smärtreceptorer, men trots det så kan de ändå signalera när de inte mår bra genom att låna smärtreceptorer från närliggande organ. Detta kallas för refererad smärta och exempel på det är hjärtat som kan ge signaler på hjärtinfarkt genom upplevd smärta i vänster arm.

Kent tryckte på det att smärtan ger en rad olika påverkan såväl fysiskt som mentalt. Utöver att smärtan sänker bland annat testosteronnivåerna, så ger långvarig smärta också stresspåslag i kroppen i form av ökade nivåer av kortisol. Kortisol tillsammans med adrenalin och noradrenalin är kroppens tre viktigaste stresshormon och ger vid en akut stressituation extra styrka och mental skärpa så vi kan prestera vårt yttersta fysiskt. Långvarig stress från långvarig smärta däremot ger allt för höga nivåer av kortisol, vilket i sin tur leder till ett sämre immunförsvar, höjda nivåer av glykos i blodet och ger en kraftigt ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Ett ständigt kortisolpåslag gör också att vårt skelett i det långa loppet bryts ner. Kent ställde frågan kring vad som i det långa loppet är farligast för oss, biverkningar av mediciner mot smärta eller biverkningar som smärtan ger på vår kroppar.

Lidandets hjul

Smärta kan beskrivas på en rad olika sätt och Kent presenterade definitionen: ”Smärta är en plågsam upplevelse associerad med verklig eller möjlig vävnadsskada med känsel-, känslo-, kognitiva och sociala komponenter”.

Han förklarade att smärtan är så mycket mer än själva smärtan i sig och den påverkar så otroligt många delar av våra liv.

Kent visade en bild med en cirkel som hette ”Lidandets hjul” och bestod av smärta som den centrerade delen med nio omgärdande tårtbitar vilka symboliserade olika bieffekter som smärtan kan ge. Tårtbitarna bestod av glömska, viktuppgång, destruktiva tankar, oro, stress, trötthet, social isolering, ekonomiska bekymmer och irritation. Kent kommenterade att om smärta hade kommit med en bipacksedel, så skulle alla dessa biverkningar varit med.

Alla tårtbitar som smärtan kan bidra till gör att spiralen av smärta och problematik blir värre då de påverkar varandra. De flesta av oss med smärta kan känna igen oss i dessa tårtbitar och se hur dessa påverkar varandra och bidrar till nya områden. Kent förklarade att om du får hjälp med smärtan eller någon av dina tårtbitar så kommer andra delar i hjulet att förbättras. Kan du till exempel få hjälp med din trötthet om du lider av sömnproblem så kan det ge positiv inverkan på andra områden.

Mediciner vid smärta

Medicinering är ett av flera sätt att lindra och hantera din smärta. Kent radade upp de olika varianterna av mediciner som ofta förskrivs för smärta.

Paracetamol, preparat såsom Alvedon eller Panodil, så kallat smärtstillande läkemedel är det vanligast förskrivna. Hjälper vid Nociceptiv smärta.
Antiinflammatoriska läkemedel är även de mycket vanliga och finns i olika styrka, både förskrivna och receptfria. Dessa mediciner hjälper även vid Nociceptiv smärta, men inte vid de andra smärttillstånden.
Antidepressiva mediciner, exempelvis Saroten och Cymbalta, förskrivs ofta i förbyggande syfte mot smärta.
Opioider såsom morfin eller Oxikondon och Buprenorfin. Denna typ av mediciner kan vara beroendeframkallande. Att vara beroende av en potent medicin är i sig inget problem tryckte Kent på, så länge du inte med jämna mellanrum behöver öka dosen för att få den önskvärda effekten. Hans egen medicin, morfinplåster faller in i denna grupp, men han anser inte att det är ett problem då han under hela sin behandling haft samma dos.
Antiepileptika, mediciner mot Epilepsi som fungerar bra mot denna typ av smärta, exempelvis Gabapentin och Pregabalin.
Cannabinoider, såsom Sativex, kan hjälpa en del i deras smärtproblematik.
Övrigt, här tog Kent upp chilipeppar som något som kan hjälpa mot smärta. Han förklarade att till skillnad mot den hetta som tungan känner av denna krydda så fungerar den smärtstillande på hjärnan. Denna är också ofta en av ingredienserna i så kallade heat lotions som du kan smörja in ömma muskler för att uppnå smärtlindring. Kent berättade att han själv odlar chili hemma för detta ändamål.

Han förklarade att en del får också ordinerat att kombinera mediciner från olika grupper för bättre verkan. Sedan finns det även färdiga preparat som redan är en kombination från två olika grupper, såsom Tramadol. Denna är en blandning av en svagare variant av opioider och antidepressivt läkemedel. Denna medicin är dock en
vanlig missbruksdrog hos framförallt yngre. En del personer blir också hjälpta av CBD-olja (cannabidiol) som utvinns ur hampa.

Fysiska behandlingar

Kent gick vidare och talade kring olika typer av fysisk behandling och gav många alternativ på behandlingar som kan hjälpa.

Tens (transkutan elektrisk nervstimulering), kan ge smärtlindring vid såväl tillfällig som mer långvarig smärta, genom att skicka ut svag ström. Denna behandling bör ställas in tillsammans med en fysioterapeut, för att finna en lagom nivå så du inte skadar dig, poängterade Kent. Tens ger tillfällig smärtlindring, men som Kent sade, det gör även medicin då du hela tiden måste fylla på nivån i kroppen. Han berättade om en studie som gjorts på effekten av Tens gentemot preparatet Tramadol. Effekten av preparatet var högre, men när patienterna fick frågan vilket de skulle vilja fortsätta med så ville merparten fortsätta med Tens trots att effekten var lägre.
Träning, vilket frigör serotonin, dopamin, noradrenalin och endorfiner vilket får dig att må bättre och minskar smärta. Fysisk aktivering sänker dessutom naturligt dina kortisolnivåer.
Massage är en annan bra naturlig smärtlindring. Tyvärr får du själv bekosta denna behandlingsform då den inte ingår i högkostnadsskyddet och denna typ av behandling inte får utföras av fysioterapeuter inom vården.
Stretchning är en bra och viktig typ av fysisk behandling som är särskilt bra om du lider av spasticitet.
Akupunktur kan vara smärtlindrande vid olika typer av smärttillstånd och vid inflammationer, men personer med neuropatiskt smärttillstånd brukar dock sällan bli hjälpta av denna metod, poängterade Kent.

Mentala tekniker

Kent presenterade en smärtlindring som varken är kemiskt framtagen eller någon typ av behandling, utan där du endast använder dina egna minnen och tankar. Han citerade en läkare vid namn Paul Brand, ”Pain does not exist until you feel it, and you feel it in your mind”. Precis som citatet säger så finns smärtan inte förrän hjärnan tolkat signalen och skickat tillbaka nödvändig respons till avsändaren i kroppen som signalerat smärta.

Att det skickas smärtsignaler till hjärnan är en livsavgörande funktion, men det gäller endast vid akut smärta inte vid långvariga smärttillstånd. Kent förklarade att hjärnan inte kan ta emot allt för många signaler samtidigt. Det innebär att när det är mycket stimuli runt omkring så måste hjärnan prioritera vilken information som är viktigast. Detta är en anledning till att du inte känner av din smärta lika mycket när det är fullt med annat stimuli runt dig utan smärtan gör sig mer påmind lagom till kvällen när du skall sova, då annat stimuli trappats ner.

Att hjärnan måste prioritera signaler kan du utnyttja för att störa ut ständiga smärtsignaler från din långvariga smärta, förklarade Kent. Du kan med hjälp av dina lagrade positiva minnen från alla dina sinnen fokusera på dem och störa ut smärtsignalerna. Denna metod kan med lite övning ge dig lindring i din smärta. Det är därför viktigt att stanna upp, använda alla dina sinnen så att du tar in omgivningen och kan lagra nya minnen. Dessa kan du sedan plocka fram vid ett senare tillfälle när smärtan blir svår. Våra tankar och våra minnen kan vara kraftfulla hjälpmedel.

Livskvalitet

Kent visade en bild på en våg där ”Lidandets hjul” som beskrevs innan låg i den ena skålen och i den andra ett ”Livskvaliténs hjul”. I livskvaliténs hjul ingick sådant som bidrar till att vi skall må bättre, såsom fritidsintressen, relationer, aktiviteter, tro, engagemang, tillhörighet, boende och arbete. Alla dessa områden som kan inverka på
om vi har en hög eller låg livskvalitet. Dessa hjul påverkar varandra på olika sätt och ”Lidandets hjul” kan allt för ofta väga tyngre då den blir övermäktig och går ut över vår livskvalitet. Även i ”Livskvaliténs hjul” finns det sådant du kan arbeta med för att må bättre och få mer jämnvikt i livet. Du kan dock ha en låg smärta och samtidigt ha en låg livskvalitet, beroende på hur ditt liv ser ut, men det finns även de som trots en hög smärta ändå har en hög livskvalitet tryckte Kent på. Det är därför viktigt att finna strategier för att arbeta med att förbättra dessa båda delar, så att du kan minska smärtans inverkan på livet och öka din livskvalitet.

Strategier

Ett sätt att bryta en ond cirkel med hög smärta och låg livskvalitet är att finna nya strategier och Kent gav ett flertal punkter som kan hjälpa dig.

Acceptans, att inse var du är nu utifrån dina förutsättningar, så du kan sätta upp mål för vart du vill komma.
Byta fokus och se allt du kan göra istället för att fokusera på det du inte kan.
Förändra vanor och finna rutiner såsom att lägga in en vilopaus under dagen om det kan ge lindring.
Fysisk rörelse, att utföra någon typ av fysisk aktivering utifrån dina förutsättningar.
Mentala övningar, att fokusera på din andning, finna fokus och blicka tillbaka på positiva minnen.
Socialt umgänge, att vara social med andra människor kan vara oerhört viktigt för ditt välmående.
Anpassa ditt tempo efter dig själv och inte efter andra.
Egenmassage, för att lindra smärta och sänka stress.
Andning, att du andas genom näsan vilket ger mer lugn och bättre syreupptagning.
Kosthållning, kanske bör du ändra och byta ut sådant som försämrar ditt mående.
Söka hjälp, för att börja må bättre psykiskt. Det kan vara från någon professionell eller kanske räcker det att våga tala med en vän.

Mening i livet och lidandet

Kent presenterade tre stora filosofers syn på att finna mening i livet och lidande. Dessa var mycket tänkvärda. Nietzsche uttryckte att, ”Den som har ett varför att leva för, uthärdar nästan varje hur”. Sartre förklarade att ”Livet i sig är absurt och meningslöst och det är upp till oss att skapa vår egen mening”. Frankl ansåg att, ”Livet har en inneboende mening och det är upp till oss att hitta denna mening”. Kent sade att det är du själv som avgör vad som är meningen med livet för dig och vad det är som får dig att stiga ur sängen varje dag.

KASAM

KASAM står för känsla av sammanhang. Det är ett begrepp som innebär att en människa för att må bra behöver få känna sig delaktig i ett sammanhang som är begripligt och meningsfullt. Kent förklarade att för att vi skall kunna känna begriplighet, så behöver vi på något sätt kunna förstå vad som händer oss i livet för att på så sätt förstå världen. Hanterbarheten är att vi har möjlighet att hantera vår situation. Hanterbarheten kan ligga i att vi får tillgång till hjälpmedel såsom en rullstol som gör att vår situation blir hanterbar. Den viktigaste av dessa tre förklarade Kent är meningsfullhet, att vi känner oss delaktiga och finner livet meningsfullt att leva trots motgångar.

Kent avslutade sin inspirerande föreläsning med orden:

”Jag kommer aldrig att sluta hoppas på en lösning på min smärta, men jag kommer aldrig låta det hindra mig från att leva mitt liv som jag vill i väntan på en lösning”.