Symtom vid stroke
Symtomen vid stroke varierar beroende på vilken del av hjärnan som har skadats. Det som utmärker stroke är de plötsliga symtomen som ofta kommer helt utan förvarning. Från att ha varit helt frisk och opåverkad gör stroken att man på sekunder eller minuter blir till exempel förlamad i ena kroppssidan, förlorar känseln, blir yr eller tappar talförmågan eller synen. Plötslig blixtrande huvudvärk väcker misstanke om blödning.
Vid hjärninfarkt (blodpropp) kan insjuknandet dock ske mera successivt eller i etapper under någon till några dagar. I högre ålder är det inte ovanligt att insjuknandet inträffar nattetid under sömnen.
AKUT-testet
AKUT-testet är en enkel metod som du kan använda för att undersöka om en person har drabbats av stroke.
A - Ansikte - Be personen le och visa tänderna. Om mungipan hänger ska man ringa nödnumret 112.
K - Kroppsdel - Be personen lyfta armarna och hålla kvar i 10 sekunder. Om en arm faller ska man ringa 112.
U - Uttal - Be personen säga en enkel mening som "det är vackert väder idag". Om personen sluddrar eller inte hittar rätt ord ska man ringa 112.
T - Tid - Varje minut räknas för att rädda liv. Ju fortare personen får behandling desto mindre blir skadorna.
OBS! Får du intensiv blixthuvudvärk som slår till på några sekunder och håller i sig ska du söka vård. Den sprängande smärtan kallas åskknallshuvudvärk. Ofta tillkommer illamående och kräkningar. Orsaken kan vara ett livshotande brustet blodkärl i hjärnan sk brusten aneurysm. Symtomen följer inte AKUT-testet helt och är därför lätt att missa.
De första tre timmarna är de absolut mest kritiska och ju snabbare man kommer igång med behandling desto bättre. Ring akut 112 om någon i din närhet får en stroke.
Fysiskt synliga funktionsnedsättningar
- Neglekt. Skador i höger hjärnhalva kan leda till att man inte är medveten om det som finns till vänster i omgivningen och ibland också till vänster i den egna kroppen. Neglekt kan till exempel göra att man bara äter maten på högra sidan av tallriken.
Hos de flesta som är högerhänta sitter de centra som styr språket i den vänstra hjärnhalvan. Skador i den vänstra hjärnhalvan kan därför göra att man till exempel får svårt att tala eller förstå talat språk. Man kan även få svårt att läsa, skriva och räkna. - Dysfagi. Skador i hjärnstammen kan ge dysfagi, man får svårt att svälja mat och dryck.
- Yrsel. Skador i lillhjärnan kan ge yrsel, koordinationssvårigheter och balansproblem.
- Halvsidig förlamning/domning. Oftast är det ena kroppssidans arm och ben som påverkas.
- Dysartri. Talet blir sluddrigt på grund av att man har en svaghet eller förlamning i de muskler som man använder när man talar; tungan, mjuka gommen och läpparna. Kommunikationsförmågan fungerar via skrift samt man kan läsa och förstå vad andra säger.
-
Afasi. Man kanske inte hittar ord eller inte kan sätta ihop ord till meningar. Man kan få svårt att läsa och skriva.
Dolda funktionsnedsättningar
- Trötthet. All typ av hjärnpåverkan ger en enorm trötthet framförallt i början. Tröttheten brukar minska med tiden men för många blir det ett symtom som man tvingas lära sig att leva med.
- Minne. Huvudsakligen påverkas korttidsminnet.
- Koncentration. Det blir svårt att följa ett samtal med flera personer, slutföra aktiviteter och lära sig nya saker. Allt man skall göra tar längre tid och man kan inte hålla flera bollar i luften samtidigt.
- Humörförändringar. Man blir till exempel mer irritabel.
- Depression. Den kan bero på skadan i sig men också på den förändrade situationen med förlust av vissa förmågor.
- Affektlabilitet. Man får svårt att kontrollera känslor och kan brista ut i omotiverat skratt och gråt.
- Brist på initiativförmåga. Viljan finns men inget blir gjort.
- Sexuell dysfunktion. Problem med sexualiteten kan dels bero på en funktionsstörning, dels på att man får sämre kroppsuppfattning och självkänsla.
- Brist på sjukdomsinsikt. Det kan ta tid att inse vilka begränsningar man fått i och med sin stroke. En del tror för alltid att de kan lika mycket som förut.
- Pragmatiska svårigheter. Man har problem att uttrycka och tolka kroppsspråk, mimik, satsmelodi, tonfall och tonläge.
Förlopp
Snabb vård begränsar skadorna. Anledningen är hjärnskadan kan minskas om man snabbt får sjukhusvård. Inom tre timmar kan mycket göras.
Allt fler överlever den akuta stroken. Trots det avlider lite mer än en fjärdedel av de som drabbas av stroke kort tid efter insjuknandet eller inom några månader. Det finns en risk att få återfall av stroke. Av de 30 000 personer som får stroke varje år insjuknar 25–35 % för andra eller tredje gången.
För alla som överlever går det inte att förutsäga hur snabbt förbättringen kommer att ske eller hur fullständig förbättringen blir. Förbättringar kan ske flera år efterinsjuknandet.
Hjärninfarkt - blodpropp
Hjärninfarkt uppstår av att en blodpropp täpper till en pulsåder i hjärnan och stoppar tillförseln av syre och näring till en del av hjärnan. Utan syre dör nervcellerna. Blodproppen kan komma från hjärtat eller halspulsådern. Om blodproppen kommer från hjärtat är orsaken ofta en störning i hjärtrytmen, så kallat förmaksflimmer. Om det däremot kommer från halspulsådern är orsaken ofta åderförkalkningar i kärlet.
Hjärnblödning
Hjärnblödning kan uppstå om kärlväggen i hjärnans blodkärl är försvagad och brister. Blod från bristningen blockerar försörjning av syre och näring till en del av hjärnan. Om det sker inuti hjärnan beror försvagningen ofta på åderförkalkning eller missbildade blodkärl i kombination med högt blodtryck. Om blödningen sker mellan hjärnhinnorna på hjärnans yta är det ofta ett medfött pulsåderbråck som spricker.
Vad är en TIA?
"TIA" är en förkortning för transitorisk ischemisk attack. "Transitorisk" betyder övergående och "ischemi" betyder blodtomhet. TIA kallar man skador som orsakas av små blodproppar som snabbt löses upp av kroppen. Man får symtom som liknar de man får vid hjärninfarkt, men de är inte bestående. Typiska attacker varar några minuter upp till en timme, i 85 % av fallen i mindre än 15 minuter. Hjärnvävnaden hinner inte skadas allvarligt eftersom blodflödet kommer igång igen och symtomen går tillbaka inom 24 timmar.
En TIA är en varningssignal för en hotande stroke. Man kan minska risken för att få stroke genom förebyggande behandling som sänker kolesterolhalten eller blodtrycket. Genom att undvika riskfaktorer som till exempel rökning och förändra sin livsstil när det gäller kost och motion kan man själv förbättra oddsen.
Sakkunnig: Nils Wahlgren, professor, chef vid Strokeprogrammet, Karolinska universitetssjukhuset, Solna
43 minuter podd om inkontinens
Läkarpodden handlar denna vecka om inkontinens. Vem som helst, ung eller gammal, man eller kvinna, kan tillfälligt eller under en längre tid få besvär med inkontinens. Det är ett vanligt problem vid neurologiska sjukdomar och skador. Minst en halv miljon svenskar har problem med inkontinens.
Första strokepatienten som flögs till Umeå för vård – är i dag nästan fullt återställd
Kurt Lindgård från Österhankmo i Korsholm blev den första patienten att flygas över Kvarken för strokevård. Allt gick exakt som det skulle, både vid Vasa centralsjukhus och vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.
Nöjdare med strokerehabiliteringen efter att Neuro kritiserat
Rehabilitering är viktig för den som drabbats av stroke. Patienterna i Jönköpings län är mycket nöjda med den rehabilitering de får, visar färsk statistik från kvalitetsregistret Riksstroke. För några år sedan riktades kritik från Neuro mot Region Jönköpings län för brister i rehabiliteringen.
Armträning efter stroke går lika bra utan robot
Tidningen Fysioterapi skriver om ny forskning: Robotassisterad träning ger inte strokepatienter bättre armfunktion än vanlig rehabilitering, enligt en studie publicerad i tidskriften Lancet.
Träning hjälper - men svårt att orka med
Svår trötthet, även kallad fatigue eller hjärntrötthet, är vanligt hos personer med neurologiska diagnoser, till exempel MS, Parkinson och stroke. Det som hjälper bäst mot tröttheten är oftast fysisk träning. Samtidigt kan tröttheten vara det största hindret för att orka träna. Caroline Feldthusen
Personer med neurologiska diagnoser blir tagna för att vara fulla
Sveriges radio har gått igenom anmälningar till diskrimineringsombudsmannen, do. Neuros ordförande Lise Lidbäck kommenterar i inslaget.
Ambulans på rätt plats
Ambulanser ska vara placerade så att behandling av stroke kan inledas omedelbart. Det ska ett nytt forskningsprojekt se till.
Använd kunskapen för att förhindra stroke
Ledande diabetes- och hjärtexperter är frustrerade: Vi har kunskapen, så varför räddar vi inte liv?
Digitala träningsprogram ska underlätta rehabilitering efter stroke
Inom kort kommer strokepatienter på Akademiska sjukhuset att kunna träna upp motoriska och kognitiva funktioner med hjälp individuellt anpassade digitala träningsprogram. Det ska bli ett stöd i rehabiliteringen i syfte att snabba upp återhämtningen efter hjärnskadan både i det akuta och kroniska..
Blodplättsforskning för nya läkemedel som förhindrar stroke
Ny grundforskning kan visa vägen för utveckling av mediciner som minskar risken för blodproppar och stroke. Nyckeln är att kartlägga de livsviktiga blodplättarna som måste bildas vid skador, men också kunna blockera protein som gör att farliga proppar bildas, enligt forskaren Caroline Kardeby.