Behandling av parkinson
Idag finns inga läkemedel som bromsar utvecklingen av Parkinsons sjukdom. En sådan behandling skulle innebära att man minskar den process som leder till nervcellsdöd. Parkinsons sjukdom går inte att bota, men symtomen kan lindras effektivt med olika läkemedel.
Många av symtomen försvinner helt i början av behandlingen, men med tiden fungerar medicinerna sämre. Symtomen återkommer men går över när den nya medicinen eller dosen börjar verka. Detta kallas dosglapp.
Behandlingsalternativen är många, men de viktigaste behandlingarna är framför allt med de mediciner vi har. Det är vanligt att börja med en låg dos i tablettform, och dosen ökas efter hand. I senare stadier av sjukdomen kan du få läkemedlet i flytande form, en trögflytande gel som förs direkt in i tarmen via en slang genom ett hål i bukväggen med hjälp av en pump.
L-dopa är en aminosyra som är förstadiet till dopamin. Den tas upp i hjärnan, omvandlas till dopamin och utsöndras på de ställen där nervcellsförlusten är allra störst. Därför blir L-dopabehandling det mest effektiva, det mest fysiologiska sättet, att behandla Parkinsons sjukdom.
Sedan finns det andra kemiska ämnen som liknar dopa eller dopamin, så kallade härmare som stimulerar de receptorer som dopaminet påverkar direkt. Det finns också ämnen som hindrar nedbrytningen av dopamin och dopa, så kallade hämmare av olika slag. Sedan finns det en del andra läkemedel som påverkar andra transmittorsystem, som till exempel glutamat.
Deep brain stimulation (DBS)
Denna metod innebär att en elektrod opereras in i hjärnan. Elektroden drivs av en pacemaker som elektroniskt stimulerar hjärnan och dämpar skakningar och stelhet. Området som stimuleras är väldigt litet och patienten är vaken när elektroden opereras in. När skakningarna upphör vet man att man att elektroden ligger placerad rätt. Behandlingen medför ofta att man kan minska medicineringen avsevärt efter operationen.
Behandling mot olika symtom
Man får inte glömma att det inte bara handlar om att behandla rörligheten, utan också se till hela livssituationen, framför allt att uppmärksamma när patienter har till exempel depressions- och ångestsymtom, sömnsvårigheter eller andra olika symptom som kan behöva behandling. Det kan finnas nedsättning av kognitiva funktioner, till exempel glömska och förvirring, som också kan kräva behandling.
Ibland kan en behandling vara väldigt komplicerad, särskilt hos äldre och i senare stadier av sjukdomen. Man kan få komplikationer med lättare hallucinationer, som också kan behöva behandling. Många gånger kan en parkinsonpatient ha flera mediciner samtidigt för att kunna lindra olika symtom. Behandlingen av Parkinsons sjukdom är väldigt individuell.
Tveka inte att berätta om dina symtom för din neurolog eller sjuksköterska för att få hjälp. Är det lång tid till nästa besök kan ringa din neurologmottagning eller logga in på dina vårdkontakter på 1177 och skriv in ditt ärende direkt till din mottagning.
Sakkunnig: docent Joakim Tedroff, specialist i neurologi, Neuroenheten utsikten, Stockholm
Rehabilitering och träning
Rehabilitering vid parkinsons är en process och omfattar både sjukgymnastik, omvårdnad, arbetsterapi, medicin och hjälpmedel. Syftet är att både förebygga, behålla och förbättra såväl fysiska som psykiska funktioner och välbefinnandet.
Olika former av rehabilitering passar olika människor beroende på livssituationen. Med rehabilitering eller sjukgymnastik kan man träna för att till exempel bibehålla en god kroppshållning. Att röra på sig är även bra för att få magen att fungera.
Rehabilitering är också viktig för att lära sig mer om sin diagnos och hur man kan underlätta att leva med en neurologisk diagnos. På vissa platser i landet finns specialiserade neurologiska team som arbetar med parkinsonspatienter och bidrar till att man mår så bra som det bara går.
Riktlinjer
Socialstyrelsen gav ut de första nationella riktlinjerna för multipel skleros Parkinsons sjukdom 2016. I de nationella riktlinjerna ger Socialstyrelsen rekommendationer om vård vid dessa neurologiska diagnoser.
Syftet med riktlinjerna är både att stödja användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för öppna och systematiska prioriteringar inom hälso- och sjukvården.
Nationella riktlinjer för parkinsons
Forskare har upptäckt en möjlig orsak till Parkinsons sjukdom
Forskare vid Helsingfors universitet har visat att vissa stammar av Desulfovibrio-bakterier i de flesta fall är den troliga orsaken till Parkinsons sjukdom.
Musikterapi kan hjälpa personer med långvarig smärta
I Sörmland erbjuds musikterapi som behandling för personer med långvarig smärta. I ett forskningsprojekt på Mälardalens universitet, MDU, undersöker man nu vad den så kallade FMT-metoden har för effekter på målgruppen.
Pugh Rogefeldt död
Artisten, låtskrivaren och musikern Torbjörn ”Pugh” Rogefeldt är död. Han hade varit sjuk en tid och gick bort under natten till måndagen, berättar hans sambo Borit Hallin enligt DN.
Radiointervju med Majgull Axelsson om Parkinson-diagnosen
När hon blir riktigt arg, ja då skriver hon en bok. Den prisbelönta författaren Majgull Axelsson, somnar när hon skriver om kärlek och tar sig hellre an svårare ämnen.
Försämrad kognition vid covid-19 och parkinson
Hos personer med alla typer av demens försämrar covid-19 den kognitiva funktionen, det visar ny forskning som även kan hjälpa oss förstå sjukdomens effekt på friska hjärnor, enligt en artikel i Dagens PS.
Ny faktabok om Parkinsons sjukdom för patienter
Boken ”En faktabok om Parkinsons sjukdom” tar på ett lättfattligt sätt upp symtom, sjukdomsutveckling och behandling.
Anders Svenningsson – kan bli Årets Neuroprofil
Anders Svenningsson är adjungerad professor och överläkare vid Danderyds sjukhus. Han är en av finalisterna till att ta hem utmärkelsen Årets Neuroprofil 2023. Du har blivit nominerad till Årets Neuroprofil 2023. Vad tänker du om det?
Mindre risk för parkinson hos allsvenska fotbollsspelare
Risken för Parkinsons sjukdom var lägre och för ALS gick det inte att få tillräckligt säkert resultat. Däremot såg man att män som spelade fotboll i allsvenskan fram till mitten av 1900-talet hade en högre risk för demens än män från den övriga befolkningen. Detta enligt en ny studie av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten har publicerats i tidskriften The Lancet Public Health.
Första stamcellstransplantationen genomförd i ny parkinsonstudie
Nya dopaminproducerande stamceller har nu transplanterats till den första patienten inom ramen för en studie vid Lunds universitet. Transplantationen vid Skånes universitetssjukhus beskrivs som en milstolpe i forskningen kring Parkinsons sjukdom.
Salivprov kan möjliggöra tidig upptäckt av Parkinsons sjukdom
Med hjälp av molekyler från hjärnan som kan mätas i saliv finns möjlighet att upptäcka förändringar som kan leda till Parkinsons sjukdom – långt innan personen får symtom. Forskare vid Luleå tekniska universitet föreslår i en ny vetenskaplig artikel en strategi för hur neurologiska sjukdomar kan diagnostiseras tidigt.