Multipel skleros (ms)

Multipel skleros eller ms är en neurologisk diagnos som angriper hjärna och ryggmärg. Kroppens eget immunsystem angriper det skyddande fettskiktet så kallade myelinet som finns runt nervtrådarna. När nervtrådarna skadas så störs överföringen av nervimpulser till kroppens olika delar. Skadorna bildar ärrvävnader som har gett sjukdomen namnet multipel skleros vilket betyder många ärr.

Multipel skleros eller ms varierar mycket mellan olika personer. Det finns flera olika varianter, en del är lindriga men det finns också mer aggressiva former. Vanliga symtom är domningar, känselbortfall, värk, balanssvårigheter och en överväldigande trötthet. I början av sjukdomen är det vanligt att försämringar kommer och går i form av skov.

Vad är multipel skleros?

Multipel skleros eller ms är en neurologisk diagnos som angriper hjärna och ryggmärg. Bland de neurologiska diagnoserna är multipel skleros, ms, en av de vanligaste. I Sverige lever cirka 20 000 personer med ms. De flesta är mellan 20 och 40 år när de får diagnosen. Inflammation på synnerven är ett ganska vanligt sätt för sjukdomen att börja.

Det finns cirka 2,5 miljoner människor med ms i hela världen. I Sverige lever cirka 20 000 personer med ms. De flesta är mellan 20 och 40 år när de får diagnos.

De första bromsmedicinerna kom på 90-talet. Idag finns flera olika effektiva läkemedel som fördröjer sjukdomsutvecklingen väsentligt för de flesta som får en tidig diagnos. Det finns också olika läkemedel och behandlingar som lindrar symtom. Men ms är fortfarande en obotlig sjukdom . Läs mer om behandling vid ms.

Forskning om ms

Det bedrivs mycket forskning om ms runt om i världen och många patienter bidrar genom att medverka i kliniska studier.

Här är exempel på ämnesområden där forskning pågår:

  • sjukdomens uppkomst
  • ärftlighet
  • utlösande orsaker/miljöfaktorer
  • dämpning av immunförsvaret
  • nervimpulsernas överföring
  • nybildning av stödjeceller, återskapande av myelin och nervceller
  • stamcellstransplantation
  • behandlingar för progressiv ms
  • minskad spasticitet, smärta, urinvägsproblem
  • behandling som påverkar antigen
  • livskvalitet

 

Innehållsansvarig: Helene Landersten

 

Relaterade nyheter

5,2 miljoner
2019-11-08

5,2 miljoner till forskning om behandling av ms

Joachim Burman, docent vid Uppsala universitets institution för neurovetenskap, tilldelas ett fyraårigt etableringsstöd för yngre forskare.

Läs mer
Debatt i jp.se
2019-11-08

Debatt: Rädda den nya neurologi- och strokevården

Vi är djupt oroade för den framtida neurologi- och strokevården på Ryhov. "Döm om vår förvåning när vi nyligen fick besked om ett förestående beslut som innebär att den neurologiska verksamheten inte får flytta in i de nya lokaler, som håller på att byggas efter de behov personer med neurologiska sjukdomar har." Neuromedlemmarna Emma Åverling och Josefin Kowalsson i debattartikel på jp.se.

Läs mer
2019-11-06

Åtgärder ska minimera risken för allvarliga biverkningar med läkemedel mot ms

De nya rekommendationerna ersätter de tillfälliga åtgärder som utfärdades i april 2019, för ett läkemdel som används vid patienter med skovvis förlöpande multipel skleros, ms.

Läs mer
2019-11-05

Humanioraforskning om multipel skleros

Medicinsk och naturvetenskaplig forskning om multipel skleros, stroke och parkinson skriver vi regelbundet om här på Neuro.se. Men nu har ett projekt vid Göteborgs universitet fått del av Vetenskapsrådets (VR) stora utlysning inom humaniora och samhällsvetenskap.

Läs mer
3 anställda
2019-11-04

Bristen på neurologer slår mot icke akuta patienter

Lyssna på Neuro Kronobergs ordförande Jennie Hedrén Hasselros, i ett inslag från P4 Kronoberg.

Läs mer
2019-10-31

Protein användbart som sjukdomsmarkör för multipel skleros

Irene Håkansson, överläkare vid neurologiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping, har i sin avhandling studerat markörer för sjukdomsaktivitet vid multipel skleros (ms). Hon ser att höga nivåer av ett protein som frisätts från skadade nervceller till ryggvätska kan förvarna om ett mer aggressivt sjukdomsförlopp.

Läs mer
2019-10-25

Forskning om neuropatisk smärtas orsak fick stort Neurofondsbidrag

Neurostödd försking Smärt- och Rehabiliteringscentrum i Linköping får ett av Neurofondens två stora forskningsbidrag 2019 för forskning om långvarig neuropatisk smärta. -Det är en spännande dimension att få forskningsbidrag från en medlemsorganisation som Neuro, där många lever med neuropatisk smärta, säger forskaren

Läs mer
400 000 kr
2019-10-24

Stort bidrag till forskning om neuropatisk smärta

Neurostödd försking Långvarig neuropatisk smärta beror på en ”nervskada” och påverkar många av Neuros medlemmar med diagnoser som ms, stroke, ryggmärgsskada och polyneuropati. Över 48 procent som besvarade enkäten till Neurorapporten[1] har symptomet smärta. Till skillnad från behandlingen av akut smärta, finns idag få

Läs mer
I-AID
2019-10-23

AI ska förbättra MR-undersökningar för MS-patienter vid Karolinska

Nu ska artificiell intelligens-stödd (AI-stödd) diagnostik utvecklas för sjukdomen multipel skleros, ms. Karolinska Universitetssjukhuset har upphandlat en samarbetspart till innovationsarbetet, som är en del av en regional satsning. Syftet är snabba på införandet av artificiell intelligens.

Läs mer