Multipel skleros (MS)

Multipel skleros eller MS är en neurologisk diagnos som angriper hjärna och ryggmärg. Vid MS angriper kroppens eget immunförsvar det skyddande fettskiktet, så kallade myelinet, som finns runt nervtrådarna. Då uppstår en inflammation och ibland skadas själva nervtrådarna. Det påverkar nervimpulserna så de inte kan ledas på rätt sätt. Skadorna bildar ärrvävnader som har gett sjukdomen namnet multipel skleros vilket betyder många ärr.

Multipel skleros eller MS varierar mycket mellan olika personer. Det finns flera olika varianter, en del är lindriga men det finns också mer aggressiva former. Vilka symtom du får beror på vilka nervtrådar som blir inflammerade. Vanliga symtom är domningar, känselbortfall, värk, balanssvårigheter och en överväldigande trötthet. I början av sjukdomen är det vanligt att försämringar kommer och går i form av skov.

Vad är multipel skleros?

Multipel skleros eller MS är en neurologisk diagnos som angriper hjärna och ryggmärg. Bland de neurologiska diagnoserna är multipel skleros, MS, en av de vanligaste.

I Sverige lever cirka 20 000 personer med MS. De flesta är mellan 20 och 40 år när de får diagnosen. Inflammation på synnerven är ett ganska vanligt sätt för sjukdomen att börja.

.

Det finns cirka 2,5 miljoner människor med MS i hela världen. I Sverige lever cirka 20 000 personer med MS. De flesta är mellan 20 och 40 år när de får diagnos.

De första bromsmedicinerna kom på 90-talet. Idag finns flera olika effektiva läkemedel som fördröjer sjukdomsutvecklingen väsentligt för de flesta som får en tidig diagnos. Det finns också olika läkemedel och behandlingar som lindrar symtom. Men MS är fortfarande en obotlig sjukdom. Läs mer om behandling vid ms.

Forskning om MS

Det bedrivs mycket forskning om MS runt om i världen och många patienter bidrar genom att medverka i kliniska studier.

Här är exempel på ämnesområden där forskning pågår:

  • sjukdomens uppkomst
  • ärftlighet
  • utlösande orsaker/miljöfaktorer
  • dämpning av immunförsvaret
  • nervimpulsernas överföring
  • nybildning av stödjeceller, återskapande av myelin och nervceller
  • stamcellstransplantation
  • behandlingar för progressiv MS
  • minskad spasticitet, smärta, urinvägsproblem
  • behandling som påverkar antigen
  • livskvalitet

MS-registret

Mer forskning om orsaker till MS, men även uppföljning av hur olika behandlingar fungerar, är en viktig förutsättning för att förbättra den framtida MS-vården. I Sverige finns ett nationellt MS-register som har syftet att fungera som ett viktigt verktyg för att förstå hur MS bäst ska behandlas, men även ta tillvara patienternas upplevelse av sitt mående. Genom att be sin neurolog att inkludera en i MS-registret, får man en förbättrad klinisk uppföljning, men bidrar även till en ökad förståelse för förekomst och svårighetsgraden av multipel skleros på olika orter i landet.

 

Innehållsansvarig: Helene Landersten

 

Relaterade nyheter

Internationella MS-dagen

World MS Day infaller den 30 maj varje år. Temat för World MS Day 2020-2022 är MS Connections. Tanken med kampanjen är att se hur intresseorganisationer över hela världen bidrar till att skapa gemenskap för dig som lever med MS. Neuro har bidragit i filmen.

Läs mer
2021-02-03

Nya läkemedel mot epilepsi och MS får godkänt i EU

En ny behandling mot svårbehandlad epilepsi var ett av 13 nya läkemedel som den europeiska läkemedelsmyndighetens expertkommitté CHMP rekommenderade för godkännande i EU vid sitt senaste möte.

Läs mer
2021-01-25

Så bidrar Neuro till forskning om MS

Tack vare gåvor från allmänhet och företag kan Neuro varje år fördela medel till ett flertal olika studier om MS. Idag finansierar vi forskning inom stora delar av MS-området.

Läs mer
T- & B-celler vid covid
2021-01-21

Hur fungerar försvaret mot covid-19 hos MS-patienter med immunoterapi?

Neurostödd försking I december 2019 konstaterades det första fallet av sjukdomen covid-19 i staden Wuhan i Kina. Covid-19 orsakas av det nya SARS-CoV-2 viruset, som man tidigare aldrig har sett att det kunde smitta människor. Sjukdomen kan ge allt från milda symtom till svår sjukdom med dödlig utgång.

Läs mer
2020-12-22

När läkaren själv blir sjuk

När läkaren själv blir sjuka görs ofta avsteg från de riktlinjer om utredning, bedömning och uppföljning som tagits fram för att trygga en god och patientsäker vård. Jonatan Wistrand, ST-läkare i allmänmedicin och medicinhistoriker vid Lunds universitet frågar sig varför.

Läs mer
2020-12-03

Nu finns särskilda neuroteam på Gävleborgs alla tre sjukhus

Region Gävleborg har under de senaste åren utvecklat särskilda neuroteam som nu finns på länets alla tre sjukhus. Patienter med de neurologiska diagnoserna Parkinson, MS och ALS får upp till elva olika specialister runt sig – uppemot 500 drabbade får hjälp av teamen varje år.

Läs mer
2020-12-02

”Atlas of MS” – global kartläggning

Hösten 2020 lanserade MSIF – MS International Federation den senaste versionen av ”Atlas of MS”. Det är den mest omfattande globala kartläggningen av MS och tillgängligheten av vård- och behandlingsresurser för personer med MS.

Läs mer
2020-11-26

Tidiga tecken på MS - fråga doktorn

Karin Granberg, Fråga doktorn: Det går inte att bli helt återställd, men det finns behandling som bromsar besvären. Det är därför viktigt att du söker vård vid misstanke om MS.

Läs mer
2020-11-26

Forskar om cellerna som producerar myelin

Gonçalo Castelo-Branco och hans forskargrupp vid Karolinska institutet har gjort banbrytande upptäckter om hur cellerna i hjärnan fungerar. Det kan leda till nya behandlingar av den kroniska sjukdomen multipel skleros, MS.

Läs mer