Symtom vid myastenia gravis (MG)
Symtom vid myastenia gravis (MG) kännetecknas av att muskelstyrkan avtar vid ansträngning. Besvären börjar ofta väldigt smygande så att man anpassar sig till en ökad muskulär uttröttbarhet. Man märker kanske bara att man orkar sämre och sämre.
Upprepade rörelser kan göra att kraften försvinner, även om muskelkrafterna i början var starka. Musklerna fungerar ofta bättre på morgonen och sämre på kvällen. Ibland påverkas enstaka muskler, ibland många.
Besvären varierar mycket mellan olika personer. Symtom kan även variera från dag till dag och från timme till timme hos samma person. Det påverkar att det kan vara svårt att fastställa en diagnos.
De första symtomen är vanligen dubbelseende och hängande ögonlock. Ansiktsmimiken kan påverkas så att man inte kan dra upp mungiporna, har svårt att blunda, truta med munnen och blåsa upp kinderna.
Exempel på flera symtom
- Svårigheter att tugga och svälja.
- Rösten kan låta nasal och otydlig, svårt att uttala vissa konsonanter, speciellt r, s, k.
- Det kan vara svårt att andas.
- Utmaningar att resa sig från liggande till sittande och att gå i trappor.
- Tungt att hålla upp armarna för att tvätta håret, ta ned saker från hyllor högt upp och hänga tvätt.
- Svaghet i nacken gör att man inte orkar hålla upp huvudet.
- Nedsatt förmåga att hålla gaser, avföring och urin är ett stort socialt handikapp.
Andningen är den mest fruktade komplikationen, orkar man inte andas, är tillståndet livsfarligt och kallas ofta för en myasten kris.
Förutom ansiktet är det framförallt de stora muskelgrupperna i armar och ben som påverkas, inte så mycket små muskler i händer eller fötter, som drabbas. Infektion, stress, menstruation, graviditet, förlossning, amning samt sjukdomar och läkemedel som påverkar nerv- eller muskelmembranet kan öka MG-symtom.
Förlopp vid MG
Sjukdomen tycks ha ett förlopp som stabiliserar sig med åren och prognosen är god för de allra flesta med rätt behandling.
Hos äldre verkar MG komma snabbare, nästan med ett galopperande förlopp som snabbt sprider symtomen till olika muskelgrupper. Cirka 5 procent av MG-patienterna har i perioder svåra symtom som kräver sjukhusvård.
Källor: Rayomand Press, neurolog och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset.
Ritva Matell, docent i neurologi vid Karolinska Institutet
Pandemin har lett till ökad brist på viktigt läkemedel
Under flera år har tillgången på intravenösa immunglobuliner, Ivig, som framför allt används i behandling mot neuroimmunologiska, reumatologiska och hematologiska sjukdomar, varit bristfällig. Men i och med coronapandemin har bristen blivit värre, både i Sverige och världen.
Faktablad om neurologisk sjukdom från Forska Sverige
Hur vanligt är det med neurologisk sjukdom i Sverige? Vad kostar det? Hur kan medicinsk forskning och utveckling bidra till att rädda liv och spara pengar? Den 30 maj, på Internationella MS-dagen, presenterade Stiftelsen Forska!Sverige ett nytt faktablad som ger svar på de frågorna.
”Neuroregister är en grund för vårdutveckling och forskning”
Av de 22 000 patienterna med den neurologiska diagnosen multipel skleros, MS, i Sverige, ingår hela 18 000 med data i det unika svenska MS-registret. – Våra data innehåller hög kvalitet och det gör att vår MS-forskning kan göras riktigt bra, säger professor Jan Hillert. Han är en av de som skapade MS-registret och är sedan över 20 år ansvarig registerhållare för både det svenska MS-registret och samlingsregistret Svenska Neuroregister.