Symtom vid myastenia gravis (MG)

Symtom vid myastenia gravis (MG) kännetecknas av att muskelstyrkan avtar vid ansträngning. Besvären börjar ofta väldigt smygande så att man anpassar sig till en ökad muskulär uttröttbarhet. Man märker kanske bara att man orkar sämre och sämre.

Upprepade rörelser kan göra att kraften försvinner, även om muskelkrafterna i början var starka. Musklerna fungerar ofta bättre på morgonen och sämre på kvällen. Ibland påverkas enstaka muskler, ibland många.

Besvären varierar mycket mellan olika personer. Symtom kan även variera från dag till dag och från timme till timme hos samma person. Det påverkar att det kan vara svårt att fastställa en diagnos.

De första symtomen är vanligen dubbelseende och hängande ögonlock. Ansiktsmimiken kan påverkas så att man inte kan dra upp mungiporna, har svårt att blunda, truta med munnen och blåsa upp kinderna.​

Exempel på flera symtom

  • Svårigheter att tugga och svälja.
  • Rösten kan låta nasal och otydlig, svårt att uttala vissa konsonanter, speciellt r, s, k. 
  • Det kan vara svårt att andas.
  • Utmaningar att resa sig från liggande till sittande och att gå i trappor.
  • Tungt att hålla upp armarna för att tvätta håret, ta ned saker från hyllor högt upp och hänga tvätt.
  • Svaghet i nacken gör att man inte orkar hålla upp huvudet.
  • Nedsatt förmåga att hålla gaser, avföring och urin är ett stort socialt handikapp.

Andningen är den mest fruktade komplikationen, orkar man inte andas, är tillståndet livsfarligt och kallas ofta för en myasten kris.

Förutom ansiktet är det framförallt de stora muskelgrupperna i armar och ben som påverkas, inte så mycket små muskler i händer eller fötter, som drabbas. Infektion, stress, menstruation, graviditet, förlossning, amning samt sjukdomar och läkemedel som påverkar nerv- eller muskelmembranet kan öka MG-symtom.  

Förlopp vid MG

Sjukdomen tycks ha ett förlopp som stabiliserar sig med åren och prognosen är god för de allra flesta med rätt behandling. 

Hos äldre verkar MG komma snabbare, nästan med ett galopperande förlopp som snabbt sprider symtomen till olika muskelgrupper. Cirka 5 procent av MG-patienterna har i perioder svåra symtom som kräver sjukhusvård.

Källor: Rayomand Press, neurolog och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset.
Ritva Matell, docent i neurologi vid Karolinska Institutet

Innehållsansvarig: Helene Landersten

 

Nyheter om myastenia gravis

2018-05-04

Svårigheter att andas vid myastenia gravis (mg)

Andningssvårigheter vid myastenia gravis (mg) kan antingen bero på direkt trötthet/svaghet i den viljemässigt styrda andningsmuskeln, diafragman, eller i de kringliggande musklerna som styr in- och utandning. Läs artikel av Anna Rostedt Punga, docent docent och specialistläkare.

Läs mer
2016-10-14

Gåtan om effekten av fysisk träning vid Myasthenia Gravis behöver ett svar

Neurostödd försking Neuroförbundet stödjer forskning med 250 000 kronor Hittills saknas större vetenskapliga studier om hur fysisk träning påverkar muskeltröttheten och sjukdomsförloppet vid Myasthenia Gravis (MG), både på kort sikt och över tid.

Läs mer
2016-02-25

Mg-veckan: Nya behandlingar mot myastenia gravis, mg, på gång

Forskningen kring den neurologiska diagnosen myastenia gravis, MG vinner mark och nya behandlingar utprovas. 2500 personer i Sverige har diagnosen och ett par internationella prövningar pågår med biologiska läkemedel. Nu har också blodstamcellstransplantation använts för första gången med positivt

Läs mer
2016-02-11

Nordiskt mg-möte: Nyheter om forskning, rehab och sysselsättning

Vartannat år träffas representanter för de fem olika nordiska ländernas organisationer för mg, för att utbyta erfarenheter inom mg-området. På årets möte i Danmark presenterades bland annat intressant forskning om en ny medicin, rehabilitering vid muskelsjukdom och resultatet av en europeisk enkät om sysselsättning bland personer med mg.

Läs mer
2015-11-02

Rekommendationer för tandvård för patienter med mg, myastenia gravis

Riktlinjer för tandläkare är extra viktigt avseende patienter med svaghet i tuggmuskulatur och andra ansiktsmuskler (svårighet att svälja etc.). Mg kräver speciell uppmärksamhet för att säkerställa så bra och säker tandvård som möjligt Anna Rostedt Punga, docent och specialistläkare, Akademiska sjukhuset, Uppsala, ger här en del råd och tips i en specialskriven artikel för Neuroförbundets mg-medlemmar.

Läs mer

Vi använder cookies för att ge dig en optimal användarupplevelse. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer i vår integritetspolicy: neuro.se/integritet