Orsaker till multipel skleros (MS)
Forskarna vet inte vad som orsakar MS, men tror på en kombination av miljö och genetiska faktorer. Ärftligheten vid MS är låg (cirka 2 procent) och man har inte hittat några avvikande gener som direkt förklarar MS.
Multipel skleros eller MS är en neurologisk diagnos som angriper hjärna och ryggmärg. Vid MS angriper kroppens eget immunförsvar det skyddande fettskiktet, så kallade myelinet, som finns runt nervtrådarna. Då uppstår en inflammation och ibland skadas själva nervtrådarna. Det påverkar nervimpulserna så de inte kan ledas på rätt sätt. Skadorna bildar ärrvävnader (så kallade plack) som har gett sjukdomen namnet multipel skleros, vilket betyder många ärr.
På senare år har det framkommit starka indikationer på att låga nivåer av D-vitamin i blodet under uppväxten ökar risken för att senare utveckla MS. Sjukdomen är vanligare på norra halvklotet. Norden, brittiska öarna och Nordamerika tillhör högriskområdena.
Vissa virus kan tänkas starta sjukdomsprocessen, bland annat finns ganska starka kopplingar mot Epstein Barr virus (EBV), vilken bland annat orsakar körtelfeber.
Tobaksrökning och exponering för passiv rökning anses öka risken att utveckla MS. Flera studier visar även ett samband mellan övervikt i ungdomen och ökad risk för MS i vuxen ålder. MS smittar inte.
Sakkunnig: Anders Svenningsson, Professor i Neurologi, Danderyds Sjukhus
Artikel om MS - Medicinsk Vetenskap
Vanlig MS-behandling kopplas till ökad risk för tarmsjukdom
Forskare vid bland annat Karolinska Institutet och Göteborgs universitet har undersökt förekomsten av nydebuterad inflammatorisk tarmsjukdom hos patienter med skovvis förlöpande MS som får anti-CD20-behandling. Det visar en svensk registerstudie publicerad i JAMA Neurology.
Patient Community Day 2026 - inspelningar
ECTRIMS är den stora årliga konferensen om MS och fredag den 23 oktober anordnades Patient Community Day. Ta del av senaste forskningen kring MS, NMOSD och MOGAD via inspelningar nedan.
Ny svensk studie: EBV-antikroppar kan ha betydelse för MS-förloppet
Neuroförbundets styrelseledamot Jan Hillert har tillsammans med sina kollegor publicerat en studie som undersöker sambandet mellan Epstein-Barr-virus (EBV), genetik (HLA) och sjukdomsprogression vid MS. Studien bidrar med ny kunskap om varför sjukdomen kan utvecklas olika hos olika personer och är ytterligare ett steg mot en mer individanpassad förståelse och behandling av MS.
Hjärnans signalämnen kan avslöja MS-försämring
Hur kan man i tid upptäcka vilka personer med MS som riskerar att försämras, även när det inte syns några tydliga skov? I ett projekt finansierat av Neuroförbundet har forskare i Linköping sökt svaren i hjärnans egna ämnen – med målet att kunna förutse och bromsa progressiv MS tidigare än idag.
Specialglasögon som underlättar bedömning av orsak till yrsel
Orsaken till yrsel kan vara många och då behöver det snabbt fastställas hur allvarlig situationen är. Det hoppas nu forskare i Helsingborg hjälpa till med, med hjälp av specialglasögon.