Vad är hjärntrötthet? Hur kan man bemästra hjärntrötthet?

Föreläsare: Nora Balogh ­legitimerad psykolog, ­specialist i neuropsykologi, Neurosjukvården SU.

Vi var ett litet gäng från våra samarbetsföreningar som lyssnade på Nora en kväll i oktober 2024. Här följer en sammanställning av ­föreläsningen samt lästips.

Neuropsykologer arbetar med utredningar, be­dömer hur minnet, uppmärksamheten och andra mentala förmågor fungerar. Nora arbetar med MS- och Parkinsonpatienter. Hon har tidigare arbetat med Strokepatienter, demensutredningar och mycket annat. Hjärntrötthet är något som hon ser varje dag.

Vad är hjärntrötthet?

Det finns mycket litteratur på området men är ett svårdefinierat begrepp. Ibland kallar man hjärntrötthet för Mentaltrötthet, Kognitiv trötthet eller Fatigue. Dessa begrepp innebär ungefär samma sak.

Hjärntrötthet är även svårt att mäta. För personen med hjärntrötthet kan det vara svårt att förklara för till exempel närstående hur man känner eller när det inträffar. Hjärntrötthet syns inte på personen och det varierar över tid när och hur det inträffar.

Själva ordet ”Hjärntrötthet” är vilseledande, eftersom trötthet i dagligt tal är något annat. Det är inte jämförbart med den trötthet man upplever när man har sovit dåligt, jobbat för mycket eller ansträngt sig för mycket. Då är man trött, man vilar och tröttheten går över. Så är det inte när man är hjärntrött.


En definition är:

  • Extrem energilöshet efter mentala aktiviteter.
  • Onormalt snabb förlust av ­mental energi efter aktivitet.
  • Seghet i tänkandet.
  • Den som drabbas av hjärn­trötthet blir överhopad av osorterade starka intryck.

Nora använde Birgitta ­Johanssons liknelse för hur hjärntrötthet fungerar. 
(Birgitta är psykolog och har forskat kring hjärntrötthet, hon har skrivit flera böcker, föreläser och har även en hemsida som innehåller väldigt bra information om just hjärntrötthet www.brainfatigue.se)

Tänk dig ett vanligt batteri. För en person utan hjärntrötthet är deras batteri fulladdat på morgonen när de vaknar. Under dagen tappar man lite energi och framåt kvällen har man kanske halv styrka. Under natten sover man och på morgonen är batteriet fullt igen.

För en person som har hjärntrötthet, fungerar batteriet helt annorlunda. När man vaknar är batteriet inte fulladdat utan är kanske bara laddat till hälften. Sedan tappar man laddningen jättefort och ­redan mitt på dagen är det nästan helt urladdat. Personen försöker ladda lite under dagen genom att vila, energin försvinner igen och så försöker man ladda och vila lite igen. Personen för en kamp under hela dagen att försöka öka sin energinivå. På natten ­sover personen, men under sömnen så laddas inte batteriet fullt. Nästa dag har kanske batteriet återigen halv laddning och så fortsätter det.


Orsaken till hjärntrötthet

Hjärntrötthet uppstår vid olika sjukdomar och tillstånd som påverkar hjärnan. Man kan ha varit med om en traumatisk hjärnskada, en skallskada genom en trafikolycka, ­eller så kan man ha fått en Stroke. Hjärntrötthet förekommer även vid många tillstånd och sjukdomar som påverkar hjärnan till exempel MS, Stroke, Parkinson, tumörer, inflammationer eller vid vissa cancerbehandlingar.

Hjärntrötthetens förlopp kan bli olika beroende på om det handlar om en traumatisk skada eller Stroke som inträffar vid en tidpunkt. Då kan det ske ett förlopp av återhämtning efter skadan där hjärntröttheten om inte försvinner så åtminstone förbättras över tid. När skadan läker blir ofta hjärntröttheten mindre kännbar.

Vid andra skador, som neurologiska kroniska skador, kan man inte se detta förlopp.

Primär- och ­Sekundär hjärntrötthet.

Primär hjärntrötthet är den som kommer från påverkan på ­hjärnan. Många som arbetar med hjärntrötthet pratar även om sekun­dära orsaker. Det betyder att det även finns andra faktorer som påverkar personen som är drabbad, till exempel dålig sömn, depression, vitaminbrist eller andra mediciner man äter. Dessa saker ger också trötthet och påverkar utöver den trötthet man får av skadan på hjärnan, och den trötthet man upplever i vardagen blir en kombination av de två.

För att förstå sin hjärntrötthet är det viktigt att försöka reda ut om det finns sekundära orsaker. Om man har jättedålig sömn, är det i första hand orsaken till den dåliga sömnen man ska åtgärda. Personen har kanske någon form av vitaminbrist eller hormonell brist som orsakar trötthet, då ­behöver man fånga upp det först.


Vad händer i hjärnan vid hjärntrötthet?

Vi vet vi inte med säkerhet vad som händer vid hjärntrötthet, men det finns flera förklarings­modeller.

1. Om en skada uppstår i en del av hjärnan kan hjärnan kompensera för det genom att aktivera andra delar.

2. Det uppstår någon form av inflammation i hjärnan när en skada sker. Vid inflammation frisläpps vissa ämnen i hjärnan, cytokiner, som är skadliga för hjärnan/kroppen. Astrocyterna är till för att ge cellerna i hjärnan näring, men fungerar sämre under en inflammation, vilket medför att nerv­cellerna inte får tillräckligt med näring och hjärntrötthet uppstår.


Vad är det för symtom?

Alla personer med hjärntrötthet upplever inte alla dessa symtom. Vissa symtom upplever man ibland. Vissa upplever man regelbundet men i olika grad. Symtomen kan även förändras under dagen eller över längre tid. Här är ett axplock av symtom:

Koncentrationssvikt. Man tappar lätt tråden och kan ha svårt att ha flera bollar i luften. Man kan inte koncentrera sig på två saker samtidigt, det vill säga växla mellan två saker. Ungefär som när man ska fatta ett beslut. Då behöver man ha flera saker i tankarna samtidigt och väga dem mot varandra för att kunna fatta beslutet. Man behöver ha den här simultana förmågan vid beslutsfattande.

Tanketröghet. Det tar lång tid att smälta det någon sagt, man har läst eller att ­tänka ut en lösning på ett problem. Maskineriet är lite långsammare. Det gäller att ta den tid man behöver. Oftast behöver man längre tid än innan. Skulle man bli stressad tar det ännu längre tid.

Ökad stresskänslighet.

Energin tar snabbt slut. Helt plötsligt kan man känna sig helt urlakad. När man försöker återhämta sig efter att energin har tagit slut tar det väldigt lång tid, det kan ta flera dagar.

Man är inte bra på att reglera sina känslor. Vrede, sorg, med flera - det behövs inte mycket innan ­tårarna rinner. Man blir lättare arg, man blir lätt irriterad, man har kort stubin.

Försämrad filterfunktion: Ljudkänslighet. Svårt att hantera då många pratar samtidigt. Det blir svårt att hänga med, att sortera bort det andra och bara koncentrera sig på den man pratar med (bakgrundsbrus). Ljuskänslighet - klarar inte starkt ljus.

Exempelvis när man går och handlar – då är det många intryck som bombarderar hjärnan. Vart ska jag gå? Vilken produkt skall jag ha? Vad var det på min lista? Hela tiden många nya bilder man tar in, många ljud runt omkring och starkt ljus i affären.

Varför är det så här? Hjärnan är normalt väldigt bra på att filtrera bort det man för tillfället inte behöver. Man kan zooma in på det man är intresserad av. Det filter som den icke hjärntrötta personer har gör att personen inte ens uppfattar alla dessa intryck. Du kanske har upplevt att det helt plötsligt blir tyst i ett rum. Man upptäcker att fläkten har stannat och man inser att man inte har upplevt något ljud från den förrän ljudet försvann. Hjärnan har filtrerat bort ljudet för dig eftersom det inte var viktigt för dig (bakgrundsbrus). En person med hjärntrötthet klarar inte av att filtrera, utan tar in alla dessa intryck, även de man inte behöver. Allt ska bearbetas och hanteras av hjärnan, och det blir för mycket. Då blir man väldigt trött och man får svårt att hålla fokus på det man vill.


Vad gör man när man utreder och mäter hjärntrötthet?

Utreda och utesluta sekundära orsaker.

Självskattningsskalor (MFS, FSMC, FSS) – fångar upp vilka ­symtom man upplever och i vilken grad. Det är subjektiva skalor som frågar efter till exempel hur snabbt man återhämtar sig, hur snabbt man blir trött eller om man upp­lever ökad ljud- och ljuskänslighet.

Det är bra att det finns många olika skattningsskalor, men det finns nackdelar: de är subjektiva och svåra att jämföra. Hur din uppfattning är i jämförelse med någon annans uppfattning? Vana utredare kan känna igen och ställa rätt kompletterande frågor för att kunna analysera svaren och få rätt bild.

Neuropsykologiska undersökningar och test. Dessa används för att mäta förmågan att kunna koncentrera sig, minnas, hur snabb man är i tänkandet och så vidare. Vissa tester kan vara bra på att fånga upp mental uttröttbarhet.

Låt oss säga att neuropsykologen sätter testpersonen vid en dator för att genomföra ett test av reaktionsförmågan. Under 15 minuter ska man trycka på en knapp så fort en bokstav syns på skärmen. De som utför testerna märker då att personen antingen får långsammare och långsammare reaktionstid ju längre hen håller på, som en effekt av hjärntröttheten. Eller att hen gör fler och fler fel och har en sjunkande prestation över tid.

Det kan hända att personer med hög hjärntrötthet klarar testerna galant, men blir extremt trötta och utmattade efteråt.


Flera yrkesgrupper ­arbetar med att utreda hjärntröttheten.

Läkare som utreder eventuell medicinbiverkan eller sjukdomar som ger trötthet.
Psykologen som utreder de eventuella psykologiska orsakerna som ångest, depression, sömnstörning, livssituationsfaktorer samt kartlägger kognitiva förändringar.
Fysioterapeut som bedömer fysisk funktion.
Arbetsterapeuten som ger råd om hjälpmedel och som arbetar med aktivitetsbalansen.


Behandling

Det handlar inte om att kunna bota hjärntrötthet. Det man kan göra är att lindra och hantera symtom. Det kan man komma väldigt långt med.

1. Farmakologisk behandling (medicinsk) är kanske den minst effektiva behandlingen vid hjärntrötthet.

– Metylfenidat
- Amantadin
- Modafinil

Farmakologisk behandling ger en viss effekt. Den kan hjälpa vissa under delar av dagen. Viktigt att tänka på är att de verkar uppiggande och kan störa sömnen.

2. ­Sekundära förstärkande orsaker är viktiga att behandla, exempelvis:

- sömnstörning
- smärta
- depression
- vitamin/ järnbrist
- andra läkemedel
- vätskebrist

3. Icke farmakologiska (icke medicinska) behandlingsmetoder är de mest effektiva. Eventuellt den behandling som kräver mest av personen eftersom man behöver göra förändringar i sitt dagliga liv. Icke farmakologisk behandling kan bestå av:

Fysisk aktivitet sägs vara väldigt bra mot hjärntrötthet. Här är det viktigt att ta hänsyn till varje persons fysiska och motoriska ­begränsningar. Det kan till exempel vara en promenad, konditionsträning eller styrketräning som passar just dig. Därför jobbar man med en fysioterapeut som känner dig och kan bedöma vad som passar bäst. Det kan ta tid att hitta sin grej att göra, det som fungerar bra. Något man ska tänka på är att inte göra aktiviteten för sent på dagen då det kan störa sömnen.

Vid MS har man gjort studier som visar att fysisk aktivitet ger mycket positiv effekt mot hjärntrötthet.

Mindfulness är ett bra sätt att vila hjärnan och att lära sig att komma ifrån jobbiga tankar. Att rensa huvudet på de tankar som bombarderar en när man börjar bli trött. Mindfulness ingår i många ­behandlingar idag. Psykologer ­använder det till exempel i samband med kognitiv beteende terapi (KBT).

När du ska börja med Mindfulness brukar det vara enklast att gå en kurs, ta hjälp av någon som kan ge dig råd, för att sedan jobba med det själv.

Kanske finns det någon inom primärvården eller i rehabiliteringen som jobbar med Mindfulness som du kan ta stöd av.

Det finns mycket information på nätet som du kan jobba med själv. På www.1177.se finns det några enkla Mindfulnessövningar (fler tips under Lästips).

Aktivitetsbalansen är att få en jämn balans mellan aktivitet och vila. Kartlägg vad du gör på dagarna; vad som tar energi och vad som ger energi. Sen gäller det att försöka balansera de två i mängd och i tid. Det innebär att prioritera vad som är viktigt och vad som är mindre viktigt. Fördela vissa saker som är svåra över en till flera veckor och ta inte itu med allting på en och samma dag. Viktigt är också att schemalägga vila. Vila måste få ta sin tid annars är det lätt att den inte blir av. Det bästa är att göra det med hjälp av en arbetsterapeut som ställer rätt frågor och anpassade till just dig för att få det så individuellt anpassat som möjligt. Det kan vara svårt att inte köra i samma gamla spår utan göra förändringen i sitt liv.


Strategier:

Hjälpmedel för till exempel ljus- och ljudkänsliga. Solglasögon kan användas även inomhus om man är ljuskänslig. Vid ljudkänslighet kan man ta hjälp av hörselskydd eller hörselkåpor. Då blir man inte bombarderad av så många intryck och blir trött i hjärnan.

Man kan anpassa miljön på många olika sätt. När man till exempel ska laga mat, krävs det koncentration. Då är det viktigt att inte ha något bakgrundsbrus, som radio eller tv. För bakgrundsbruset tar energi från hjärnan att bearbeta. Man blir snabbare trött och man kan inte fokusera lika bra.

Hur ser det ut på ditt köksbord eller skrivbord? Är det många saker, högar med tidningar och papper, överallt? Det tar energi för hjärnan att sortera. Städa bort allt från bordet, för att undvika onödiga intryck, så det inte finns något som stör dig när du ska fokusera.

I jobbsammanhang är det vanligt att man sitter i kontorslandskap. I kontorslandskap finns ljud och rörelse som gör att en hjärntrött person inte kan hålla fokus eftersom hjärnan registrerar allt. För en hjärntrött person rekommenderas att ha ett eget rum, så man kan ha det tyst och lugnt.

Olika tidspress och stress. I vissa situationer behöver man lite extra tidsmarginal, till exempel när du ska till bussen.

Hitta vilka stressorer det finns i ditt liv och försök undvika dem. När man blir stressad kan man upptäcka att man är i den där ­situationen igen och blir stressad av det. Man kan vinna mycket på att i stället tänka i förväg och försöka att inte hamna där, genom att ta bort stressmomenten.

Planera och prioritera handlar om att planera och välja det man behöver göra och förlägga det på ett sånt sätt att saker är jämnt fördelat över tid. Det underlättar om man gör det systematiskt.

Olika typer av vila. Med ”vila” menar man inte nödvändigtvis sömn, utan pauser.

Mikropaus: att man stänger ner, blundar och tänker på ingenting för att vila huvudet cirka 5 minuter. Det kan behövas flera gånger per dag beroende på dagsformen (Mindfulness).
Längre paus: man sitter i en lugn miljö med få intryck, blundar och fokuserar på sin andning. Man sätter ett larm, 20 – 30 minuter, så man inte behöver tänka på tiden eller ifall man skulle råka somna. Kan även ligga ner för att sträcka ut kroppen. Man vilar huvudet och samla energi för resten av dagen. 2–3 gånger per dag men inte för sent på dagen för då kan det störa sömnen. Det här brukar vara rätt effektivt om man gör det regelbundet (Mindfulness, avslappning, avspänning).

Kosten är viktig: Ät regelbundet och undvik snabba kolhydrater. Man går snabbt upp i varv och sedan snabbt ner igen. Det gäller alla, men för hjärntrötta är det extra viktigt att inte utsätta sig för detta. Viktigt är också att man dricker vatten regelbundet för vätskebrist blir man trött av.

Sahlgrenska har två gånger om året Fatiguekurser som arbetsterapeuter leder.

De flesta av de här strategierna är inte svåra. Men för att ge effekt måste man göra dem.


Noras bästa råd:

Tålamod: Om man ska förändra sitt sätt att vara, sin vardag, genom ­- Aktivitetsbalansen för att lindra hjärntröttheten, då gäller det att ändra en sak i taget och ge förändringen tid. Ge inte upp om det inte fungerar efter en dag eller en vecka. Ofta blir det två steg fram och ett steg bak. Det kan också bli bakslag. Man behöver ha tålamod.

Acceptans: Utgå inte ifrån att du fungerar som du gjorde förr. Det handlar om att acceptera den förändring som har skett. Utgå ifrån de förutsättningar som du har idag, inte någon optimal bild som inte existerar längre.

Säg inte nej till allt som är roligt:
Ta inte bort allt som tar energi. Om det skulle vara någon som frågar dig om du vill följa med på ett kalas där du vet att du kommer att träffa många personer som du gillar, du vet att det kommer mycket folk och du vet att det kommer att bli väldigt tröttande, tackar du nej då? Det är en lösning. En annan lösning är att du vill vara med för det känns bra att göra något som är roligt för dig. Då ska man inte säga nej varje gång. Men du kan vila innan och vila efter. Planera in ett par dagar efter festen att inte göra något energikrävande. Du kan prata med folk där ”jag kommer att gå tidigare”, ”jag kanske drar mig tillbaka till ett annat rum som är lite lugnare ett tag då det blir lite för rörigt”. Säger man till i förväg så är de beredda på det. Använd dina ljuddämpande öronproppar. Kanske blir det bakslag, men du känner ändå att du får göra saker som är roliga. Man ska inte säga nej till allt som är roligt, för det mår man inte bra av.

Ta hjälp av din omgivning: Eftersom det är svårt att förklara för andra vad hjärntrötthet är, behöver omgivningen få information om bland annat symtom som finns.

Man kan få stor hjälp av sin omgivning, men då behöver man berätta och vara konkret med vilken typ av hjälp just du vill ha. Det viktigaste är att personen med hjärntrötthet inte går runt med en fasad och låtsas som om problemen inte finns. Det tar mycket energi att bete sig så att problemen inte ska märkas. Det är bättre att förklara. Det kan vara svårt att säga och man kanske inte själv heller vet hur, men det är viktigt att försöka.

Tack Nora för en mycket givande föreläsning.

Ann-Christin Östlund
vid tangenterna

Lästips

På Sahlgrenskas hemsida finns en kortare folder att ladda ner om ”Vad händer när hjärnan inte orkar? Strategier vid hjärntrötthet.” www.sahlgrenska.se

På Birgitta Johanssons ­hemsida www.brainfatigue.se finns bland ­annat en kort beskrivning av vad hjärntrötthet är, en skattningsskala (MFS) som man kan använda för att testa sig själv. Där finns även en längre broschyr som du kan ladda ner, som är utförlig och ger praktiska tips om hjärntrötthet. ”Vad händer när hjärnan inte orkar? Strategier vid hjärntrötthet.”

Denna ger även förslag på en hemsida med Mindfulnessövningar www.mindfulnessapoteket.se