Orsaker till multipel skleros (MS)
Forskarna vet inte vad som orsakar MS, men tror på en kombination av miljö och genetiska faktorer. Ärftligheten vid MS är låg (cirka 2 procent) och man har inte hittat några avvikande gener som direkt förklarar MS.
Multipel skleros eller MS är en neurologisk diagnos som angriper hjärna och ryggmärg. Vid MS angriper kroppens eget immunförsvar det skyddande fettskiktet, så kallade myelinet, som finns runt nervtrådarna. Då uppstår en inflammation och ibland skadas själva nervtrådarna. Det påverkar nervimpulserna så de inte kan ledas på rätt sätt. Skadorna bildar ärrvävnader (så kallade plack) som har gett sjukdomen namnet multipel skleros, vilket betyder många ärr.
På senare år har det framkommit starka indikationer på att låga nivåer av D-vitamin i blodet under uppväxten ökar risken för att senare utveckla MS. Sjukdomen är vanligare på norra halvklotet. Norden, brittiska öarna och Nordamerika tillhör högriskområdena.
Vissa virus kan tänkas starta sjukdomsprocessen, bland annat finns ganska starka kopplingar mot Epstein Barr virus (EBV), vilken bland annat orsakar körtelfeber.
Tobaksrökning och exponering för passiv rökning anses öka risken att utveckla MS. Flera studier visar även ett samband mellan övervikt i ungdomen och ökad risk för MS i vuxen ålder. MS smittar inte.
Sakkunnig: Anders Svenningsson, Professor i Neurologi, Danderyds Sjukhus
Artikel om MS - Medicinsk Vetenskap
Wallenbergmiljoner till autoimmun forskning
Olle Kämpe vid Karolinska institutet är en av fem forskare som får vara med och dela på 2,5 miljarder kronor från Wallenberg Clinical Scholars.
Vissa celler reparerar skador i hjärnan
En ny studie visar att det sker en väldigt begränsad nybildning av celler i hjärnan som kan återskapa myelin hos patienter med sjukdomen multipel skleros (ms). Fynden stöder vikten av att behandla ms tidigt i sjukdomsförloppet då de angripna cellerna kan reparera skador, men inte ersättas av nya.
Ivo vill veta när patienter "bollas runt"
Det är inte ovanligt att patienter med komplexa problem upplever att de bollas mellan olika instanser och att ingen tar något ansvar. Nu vill Inspektionen för vård och omsorg tillsammans med patienterna ta reda på var dessa brister finns.
Effektiv behandling med blodstamcellstransplantation mot ms
Blodstamcellstransplantation har visat sig ge bättre effekt på skovvis ms än traditionell bromsmedicin. De resultaten kommer från en internationell studie som publiceras i Journal of the American medical association. Forskare från Akademiska sjukhuset har deltagit i arbetet.
Litet organ kan spela viktig roll i immunförsvaret under graviditet
Nu har forskare vid Linköpings universitet studerat hur mammans immunförsvar förändras under normal graviditet. Närmare bestämt har de undersökt vilken roll det lilla organet tymus (brässen) spelar för immunregleringen under graviditet. Upptäckten kan visa sig ha betydelse för autoimmuna sjukdomar.