Orsaker till myastenia gravis (MG)

Liksom vid alla andra autoimmuna sjukdomar så vet man inte orsaken till varför man får myastenia gravis (MG). Det finns en viss ärftlighet för MG, kring 4 procent.

Myastenia gravis (MG) förekommer i alla åldrar, oftast mellan 20 och 40 års ålder hos kvinnor och över 50 års ålder hos män. Ungefär två tredjedelar av patienterna är kvinnor.

Vid MG kan förändringar i brässen (tymuskörteln) påvisas i 90 procent av fallen. Av dessa 90 procent har ca 10 procent en tumör i brässen som oftast är godartad.

Någonting gör att kroppen börjar bilda antikroppar mot sig själv, mot acetylkolinreceptorer (AChR) i muskulaturen. Det skulle kunna vara virus som initierar processen. Det har diskuterats att inflammationen kanske börjar i brässen och att det bildas antikroppar mot brässens acetylkolinreceptorer som i sin tur korsreagerar mot receptorer på muskelhinnan. 

Källor: Rayomand Press, neurolog och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset.
Ritva Matell, docent i neurologi vid Karolinska Institutet

 

Innehållsansvarig: Helene Landersten

 

Nyheter om myastenia gravis

2020-09-17

Tal- och sväljsvårigheter

Tal-, språk- och sväljsvårigheter är vanliga vid MS men även vid MG, Parkinson, neuromuskulära diagnoser och efter stroke.

Läs mer
2020-09-15

Stora rädslan: ”Jag trodde jag skulle dö”

Hon tillhörde Europaeliten och var Sveriges första kvinna att hoppa över 1.90 meter. För 17 år sedan fick hon diagnosen Myastenia gravis, MG. Neuros diagnosstödjare Ann-Ewa Karlsson intervjuad i Expressen sport.

Läs mer
2020-05-19

Hostteknik - Tips på "huffing"!

För personer med MG kan en förkylning eller infektion ta mycket kraft. Inte minst vad gäller att orka hosta upp slem. När man har svårt för att få luft kan detta skapa ångest och panik, vilket gör att man har tendens att andas snabbt och ytligt.

Läs mer
2020-05-13

Neuro stödjer stimulerande neurorehab med Ronnie Gardiner Method

Neurostödd försking Den rytm- och musikbaserade rehabiliteringsmetoden ”Ronnie Gardiner Method” är så pass intressant, att Neuro och Neurofonden 2018 gick in med ett forskningsbidrag till Linköpingsforskaren Petra Pohl för detta. Tidigare har en Göteborgsstudie med strokepatienter gett positiva resultat för bättre livskvalitet och nu har Parkinsonpatienter studerats av Pohls forskarteam.

Läs mer
2020-04-09

Covid-19 och individer med neuromuskulära sjukdomar:

Neuromuskulära sjukdomar omfattar många olika diagnoser med starkt varierande funktionshinder även hos individer med samma diagnos. Det är därför svårt att ge specifika rekommendationer som är generaliserbara men följande rekommendationer är tillämpliga på många neuromuskulära sjukdomar.

Läs mer

Vi använder cookies för att ge dig en optimal användarupplevelse. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer i vår integritetspolicy: neuro.se/integritet