Orsaker till myastenia gravis (MG)
Liksom vid alla andra autoimmuna sjukdomar så vet man inte orsaken till varför man får myastenia gravis (MG). Det finns en viss ärftlighet för MG, kring 4 procent.
Myastenia gravis (MG) förekommer i alla åldrar, oftast mellan 20 och 40 års ålder hos kvinnor och över 50 års ålder hos män. Ungefär två tredjedelar av patienterna är kvinnor.
Vid MG kan förändringar i brässen (tymuskörteln) påvisas i 90 procent av fallen. Av dessa 90 procent har ca 10 procent en tumör i brässen som oftast är godartad.
Någonting gör att kroppen börjar bilda antikroppar mot sig själv, mot acetylkolinreceptorer (AChR) i muskulaturen. Det skulle kunna vara virus som initierar processen. Det har diskuterats att inflammationen kanske börjar i brässen och att det bildas antikroppar mot brässens acetylkolinreceptorer som i sin tur korsreagerar mot receptorer på muskelhinnan.
Källor: Rayomand Press, neurolog och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset.
Ritva Matell, docent i neurologi vid Karolinska Institutet
Därför stödjer Neuro Svenska neuroregister
Svenska neuroregister har en stor betydelse för utvecklingen av neurosjukvården och forskningen. Det hävdar Kristina Niemi, kanslichef på Neuro: – Neuroregister har en jätteviktig funktion för att kvalitetssäkra och utveckla neurosjukvården och verka för en kunskapsbaserad och jämlik vård.
Därför är Sällsynta Dagen så viktig - förbundsordförande för Neuro vet
Den så kallade Sällsynta Dagen uppmärksammas i år den 28 februari, för att uppmärksamma alla som lever med en sällsynt diagnos. "Jag lever själv med en mycket sällsynt neurologisk diagnos vilket innebär stora utmaningar när man söker vård", säger Lise Lidbäck, ordförande för Neuro. Se videoklippet!
Botoxskador kan ge misstanke om stroke, MG eller ALS
Det har blivit allt vanligare att använda nervgiftet botox mot rynkor. Men skönhetsbehandlingarna kan ge tillfälliga komplikationer som misstas för stroke, ALS eller MG. – Patienterna riskerar att få fel diagnos och aggressiv behandling, säger Anna Rostedt Punga, professor i klinisk neurofysiologi vid Uppsala universitet till svt.