Huvudvärk – svår neurovaskulär huvudvärk
Det finns olika typer av svår huvudvärk, som exempelvis migrän eller klusterhuvudvärk (Hortons huvudvärk). Samlingsnamn för dessa är svår neurovaskulär huvudvärk.
Om du ofta har huvudvärk, som en gång i veckan, eller har smärta som inte går bort, ska du kontakta läkare för diagnos, råd och behandling. Får du plötslig och svår huvudvärk ska du kontakta akutavdelning på sjukhus. Svår huvudvärk kan också bero på andra sjukdomar som exempelvis stroke eller synnervsinflammation vid MS.
Två vanliga former av svår huvudvärk
Migrän är attacker av intensiv huvudvärk som oftast pågår i ett halvt till ett dygn. Värken blir värre när du anstränger dig fysiskt och när du rör på huvudet. Det är vanligt att samtidigt må illa och att bli extra känslig för ljud och ljus.
Klusterhuvudvärk som tidigare kallades Hortons huvudvärk, ger mycket svåra smärtattacker på halva sidan av huvudet kring det ena ögat. Förloppet brukar återkomma hela livet med perioder av mycket svåra huvudvärksattacker.
Ytterligare former av svår neurovaskulär huvudvärk
- Trigeminovaskulära huvudvärkssyndrom:
- Paroxysmal hemikrani
- SUNCT/SUNA
- Hemicrania continua
Viktigt att ingå i det nationella registret för svår neurovaskulär huvudvärk
I Sverige finns ett nationellt kvalitetsregister där registret för svår neurovaskulär huvudvärk är ett delregister inom Svenska Neuroregister. Syftet med registret är att fungera som ett viktigt verktyg för att förstå hur ett antal svåra och ovanliga huvudvärksformer, bäst ska behandlas, men även ta tillvara patienternas upplevelse av sitt mående. Genom att be sin neurolog att inkludera en i registret för svår neurovaskulär huvudvärk, får man en förbättrad klinisk uppföljning, men bidrar även till en samlad nationell erfarenhet och kontroll av biverkningar. Mer forskning om orsaker till svår huvudvärk behövs, men även uppföljning av hur olika behandlingar fungerar. Det är viktiga förutsättningar för att förbättra den framtida vården i hela landet.
Svenska Neuroregister
Trigeminusneuralgi
Trigeminusneuralgi karaktäriseras av attacker med kortvarig extremt intensiv ansiktssmärta. Smärtan uppstår oftast på ena sidan av huvudet och kan ge smärta från panna, öga, kind och ner till käken.
Har du fått TBE (fästingburen hjärninflammation)?
Vi har nu två diagnosstödjare som själva gått igenom allt vad det innebär att få diagnosen TBE. Som medlem hos oss i Neuroförbundet kan du ringa vår stödväxel på 08 677 70 11 och be att få samtala med Sanna Sandberg eller Zanna Lindroth.
Forskaren som får tackbrev av patienter
Lars Edvinsson har forskat om migrän i nästan fyrtio år. Han har fått tackbrev från hela världen av patienter vars liv har blivit förvandlade genom den medicin som han ligger bakom.
Digitaliseringen kan höja kvaliteten på huvudvärksvården
Debattartikel i Dagens Medicin. Den digitala revolutionen erbjuder i dag användarvänliga lösningar för överföring av informationen mellan patienter och vårdgivare, mellan olika vårdnivåer och till kvalitetsregister. Samma digitala lösningar kan även med fördel användas av sjukvården för att nå ut med egenvårdsstöd och därmed minska behov av vårdkontakt.
Så funkar det med hundar som varnar för epilepsi eller migrän
Assistanshundar som är tränade att förvarna om deras förare är på väg att bli dålig eller få ett anfall, så kallade medicinskt alarmerande assistanshundar, ökar i antal i Sverige och finns i dag för ett flertal sjukdomar, enligt tidskriften Forskning & Framsteg.
Viktigt att ingå i det nationella kvalitetsregistret
I Sverige finns ett nationellt kvalitetsregister, Svenska neuroregister, där det ingår flera delregister för neurologiska diagnoser. Vet du om du ingår i ett delregister för din diagnos?
Faktablad om neurologisk sjukdom från Forska Sverige
Hur vanligt är det med neurologisk sjukdom i Sverige? Vad kostar det? Hur kan medicinsk forskning och utveckling bidra till att rädda liv och spara pengar? Den 30 maj, på Internationella MS-dagen, presenterade Stiftelsen Forska!Sverige ett nytt faktablad som ger svar på de frågorna.