Vad hander efter ansökan?

När försäkringskassan har fått din ansökan bokar en handläggare en tid för ett samtal där ni går igenom de merkostnader du har angett. En viktig sak att påpeka är att du inte automatiskt ska acceptera deras åsikt om det du tagit upp, eller godta förslag till ändringar, i din ansökan. Även om detta kanske i vissa fall kan stämma, så är det inte säkert att deras uppfattning är rätt. Om det skulle bli så att du vill överklaga deras beslut till domstol (förvaltningsrätten), kan det visa sig att domstolen håller med dig. Därför bör du ta med allt du själv anser vara en merkostnad. Hellre för mycket än för lite, kan man säga.

Du behöver inte lämna kvitton eftersom försäkringskassan gör en skälighetsprövning av dina merkostnader. Men vi rekommenderar dig att alltid spara kvitton om du behöver bevisa dina faktiska kostnader.

Om du beviljas ersättningen utbetalas den varje månad. Merkostnadsersättningen är skattefri. Ersättningen per år är 30, 40, 50, 60 eller 70 procent av prisbasbeloppet om dina merkostnader uppgår till minst 25, 35, 45, 55 eller 65 procent av ett prisbasbelopp. Prisbasbeloppet visar det allmänna prisläget och ändras i takt med att levnadskostnaderna stiger. För 2019 betyder det att dina merkostnader ska vara minst 11 625 kr/år. Då får du den lägsta merkostnadsersättningen.

Om du har beviljats merkostnadsersättning är du skyldig att anmäla till Försäkringskassan om dina merkostnader minskar senast 14 dagar efter ändringen. Om du inte gör det kan du bli återbetalningsskyldig. Tänk på att för den som arbetar kan en del merkostnader ha samband med arbetet. Då är det viktigt att du inte glömmer bort att informera försäkringskassan om minskningen av dina kostnader när du slutar arbeta.

Ett tips är att spara en kopia av den ansökan du skickar in. Då vet du vad du har uppgivit för merkostnader.

Överklaga avslag till Förvaltningsrätten

Om du får avslag från Försäkringskassan kan du överklaga detta, i första hand till Förvaltningsrätten.