Filmer om smärta
Här har vi samlat informativa filmer om smärta.
Nervsmärta eller neuropatisk smärta
Studiosamtal om neuropatisk smärta från 2025
Kort summering om nervsmärta, eller neuropatisk smärta. Mer forskning behövs om hur den uppstår och hur den kan botas. Genom att ge ett stöd till forskningen varje månad kan du vara med och göra skillnad för framtiden.
Forskning om neuropatisk smärta och nya behandlingsmöjligheter, Magnus Thordstein, universitetssjukhus-överläkare och forskare (docent, bitr. lektor) inom Klinisk neurofysiologi vid Universitetssjukhuset i Linköping föreläser 2021.
Vad är långvarig smärta?
Överläkare och docent Ola Svensson på högspecialiserad smärtrehabilitering vid Danderyds sjukhus förklarar hur smärta fungerar och definieras.
Var kommer smärtan ifrån?
Överläkare och docent Ola Svensson på högspecialiserad smärtrehabilitering vid Danderyds sjukhus förklarar vad som händer i kroppen.
.
Läkemedel vid långvarig smärta
Överläkare och docent Ola Svensson på högspecialiserad smärtrehabilitering vid Danderyds sjukhus går igenom hur läkemedel kan dämpa smärta.
.
Undersökning vid långvarig smärta
Överläkare och docent Ola Svensson på högspecialiserad smärtrehabilitering vid Danderyds sjukhus förklarar hur en smärtanalys går till.
Vad är multimodal smärtrehabilitering, MMR?
Överläkare och docent Ola Svensson på högspecialiserad smärtrehabilitering vid Danderyds sjukhus förklarar hur smärta kan påverkar olika områden i livet för en patient.
Forskning om neuropatisk smärtas orsak fick stort Neurofondsbidrag
Smärt- och Rehabiliteringscentrum i Linköping får ett av Neurofondens två stora forskningsbidrag 2019 för forskning om långvarig neuropatisk smärta.
-Det är en spännande dimension att få forskningsbidrag från en medlemsorganisation som Neuro, där många lever med neuropatisk smärta, säger forskaren
Stort bidrag till forskning om neuropatisk smärta
Långvarig neuropatisk smärta beror på en ”nervskada” och påverkar många av Neuros medlemmar med diagnoser som ms, stroke, ryggmärgsskada och polyneuropati. Över 48 procent som besvarade enkäten till Neurorapporten[1] har symptomet smärta. Till skillnad från behandlingen av akut smärta, finns idag få
Matematiska modeller ska optimera dosen av läkemedel
Farmakometri är ett relativt nytt och tvärvetenskapligt forskningsfält. Med hjälp av matematiska modeller vill forskarna kunna förutsäga hur ett läkemedel ska doseras för att fungera optimalt för olika människor.
Nya metoder för ryggmärgsstimulering hjälper fler med svår nervsmärta
Elektrisk ryggmärgsstimulering (spinal cord stimulation), innebär att man placerar en elektrod i ryggen utanför ryggmärgen. Elektroden kopplas till en pulsgenerator/stimulator placerad under huden som sänder ut lågfrekventa och högfrekventa pulser, som påverkar smärtsignaler och upplevelsen av smärt
Neuroordförande förde fram medlemmars smärtproblem på DM-seminarium
Neuroordförande medverkade på scenen under Dagens Medicin Agendas stora seminariedag 2019 om smärtvårdens framtid. -Nästan hälften av Neuros medlemmar lever med smärta men smärtvården är tyvärr väldigt ojämlik över landet, säger Lise Lidbäck Neuro. Se det textade videoklippet från DM-smärtdagen!
Neuro deltar på Smärtdagen
En av föreläsarna är Neuros ordförande Lise Lidbäck: Hur lyfter vi smärtpatienten när medicinsk personal får mindre att säga till om?
Mer arbetsinriktad smärtrehabilitering målet för studie på Akademiska
Smärta är ett område som berör många med neurologisk diagnos. Samtidigt är det något det behöver forskas mer omkring.
Nytt smärtorgan upptäckt i huden
Nästan var femte person har pågående smärta och det finns ett stort behov av att hitta nya smärtstillande läkemedel. Nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt ett nytt sensoriskt organ i huden som känner av farlig retning från omgivningen. Studien publiceras i Science.
Blodplättsforskning för nya läkemedel som förhindrar stroke
Ny grundforskning kan visa vägen för utveckling av mediciner som minskar risken för blodproppar och stroke. Nyckeln är att kartlägga de livsviktiga blodplättarna som måste bildas vid skador, men också kunna blockera protein som gör att farliga proppar bildas, enligt forskaren Caroline Kardeby.
Mamma med multipel skleros – Janes tuffa kamp mot ms-fatiguen
Tvillingmamman Jane Eliasson har diagnosen ms och kämpar för att behålla orken. Innan graviditeten märkte ingen att hon bar på diagnosen. "De kroppsliga symtomen som kommit efter graviditeten kan jag ta, men inte den stora ms-tröttheten. Jag vågar inte ta hand om tvillingarna själv"