Inkontinens

Inkontinens är när man inte kan kontrollera sin urin eller avföring och får besvär av ett ofrivilligt läckage. Inkontinens är inte en neurologisk sjukdom i sig men kan vara en följd av en neurologisk sjukdom eller skada.

Vem får inkontinens?

Vem som helst, ung eller gammal, man eller kvinna, kan tillfälligt eller under en längre tid få besvär med inkontinens. Det är ett vanligt problem vid neurologiska sjukdomar och skador.

Inkontinens är ett medicinskt, psykologiskt och socialt problem, men ingen vet hur utbrett det är eftersom många aldrig söker hjälp för sina besvär. Minst en halv miljon svenskar har problem med inkontinens.

Orsakerna till inkontinens varierar och kan ibland vara svåra att hitta. Det kan bero på infektioner eller förändringar i urinblåsan, urinröret eller organ som ligger intill. Urin- och avföringsinkontinens kan också bero på att bäckenets muskler försvagats genom hög ålder, övervikt, graviditet och förlossning samt genomgångna urologiska och/eller gynekologiska operationer.

Urinvägsinfektioner och urinrörskatarr kan orsaka trängningar med eller utan urinläckage hos unga kvinnor. Hos äldre är rubbningar i blåsans nervfunktioner en vanlig orsak. Män kan ha sjukdomar i blåshalskörteln (prostata) och blåsstenar som ligger bakom problemen.

Andra orsaker kan vara biverkningar av vissa läkemedel eller skador på de nerver som styr blås- och tarmtömning. Även miljöbetingade faktorer, som svårigheter att hitta en toalett eller hinna fram till den, påverkar. Inkontinens följer inte med åldrandet, men kan hos äldre ha flera orsaker samtidigt.

Vad händer i nervsystemet vid inkontinens?

Inkontinens är inte en neurologisk sjukdom i sig men kan vara en följd av en neurologisk sjukdom eller skada. 

Miktionsreflexen

Spädbarnets reflexmässiga blåstömning styrs av ryggmärgen. Hos vuxna styrs ryggmärgens reflexer av högre funktioner i hjärnan så att vi kan tömma blåsan vid lämplig tidpunkt. Normal miktionsreflex, kissreflex, går till så att när blåsan fylls på, under lagringsfasen, så är trycket mycket lågt inne blåsan. Vid en viss fyllnadsgrad, cirka 3,5-5 dl, börjar trycket att stiga, och då går nervimpulser till miktionscentrum, alltså kisscentrum som finns i lillhjärnan, och vi går på toaletten. Samtidigt slappnar musklerna i bäckenbotten av och sfintern, slutmuskeln, öppnas så att man kissar, den så kallade tömningsfasen.

Mellan toalettbesöken är det lågt tryck inne i blåsan och högre i urinröret. Om trycket i urinblåsan överstiger trycket i urinröret uppstår urinläckage.

Det finns olika former av urininkontinens

Ansträngningsinkontinens är den vanligaste formen och står för ungefär 50 procent av sjukdomsfallen. Den beror på att det blir ett otillräckligt sluttryck i urinröret. Trängningsinkontinens står för cirka 22 procent av fallen och beror på ofrivilliga sammandragningar av blåsan. Vid blandinkontinens, cirka 29 procent, ingår både ansträngnings- och trängningsinkontinens.

I massmedia omnämns ofta "överaktiv blåsa". Definitionen på det begreppet är att man kastar vatten mer än 8 gånger per dygn, täta urinträngningar, med eller utan läckage och nokturi, vilket betyder att man går upp och kissar mer än 2 gånger på natten.

Neurologisk inkontinens vid till exempel en ryggmärgsskada ger upphov till en spinal reflexblåsa. Ryggmärgens tömningsreflex tömmer blåsan vid en viss fyllnadsgrad.