Att ställa inkontinensdiagnos
Hos kvinnor görs en gynekologisk undersökning av bäckenbottnets muskulatur och hos männen undersöks ofta prostatan. En enkel neurologisk undersökning görs ibland för att utesluta andra anledningar till läckaget. Ett urinprov visar om anledningen är urinvägsinfektion. Ibland tas ett blodprov för att mäta njurarnas funktion.
Specialundersökningar
För att se hur effektivt urinblåsan tömmer sig kan man mäta man hur mycket urin som finns kvar efter att man kissat. Mätningen sker med kateter eller ultraljud. Undersökningen sker framför allt vid prostatasjukdomar hos män.
Filmens deltagare Aino Fianu Jonasson:
Man måste ställa diagnos. Till 80–90 procent ställer vi diagnos på anamneserna, alltså sjukhistorien. Det måste vara en detaljerad anamnes som innehåller frågar om graviditet, förlossningar, menopaus (det vill säga när menstruationerna upphörde), gynekologiska och urologiska operationer, tidigare och nuvarande sjukdomar och läkemedelsbehandling.
Vi använder oss också av en miktionslista, alltså en kisslista, där man får skriva in när man går på toaletten för att kissa, mäta mängden och notera läckage. Det är ett mycket bra arbetsinstrument för oss. Det gör man under helst två dygn. Man tar alltid en urinodling eller testar urinen med en sticka. Det är det basala.
Man kan också göra ett hostprovokationstest. Man sätter på en binda, väger denna. Efter att kvinnan har fått hostat, krystat eller hoppat, så väger man bindan ånyo. Då får man ett mått på läckaget i gram.
Debatt: Rädda den nya neurologi- och strokevården
Vi är djupt oroade för den framtida neurologi- och strokevården på Ryhov. "Döm om vår förvåning när vi nyligen fick besked om ett förestående beslut som innebär att den neurologiska verksamheten inte får flytta in i de nya lokaler, som håller på att byggas efter de behov personer med neurologiska sjukdomar har." Neuromedlemmarna Emma Åverling och Josefin Kowalsson i debattartikel på jp.se.
43 minuter podd om inkontinens
Läkarpodden handlar denna vecka om inkontinens. Vem som helst, ung eller gammal, man eller kvinna, kan tillfälligt eller under en längre tid få besvär med inkontinens. Det är ett vanligt problem vid neurologiska sjukdomar och skador. Minst en halv miljon svenskar har problem med inkontinens.
Neurorapporten -19: En tredjedel får vänta över ett år på rätt diagnos
Neurorapporten visar på en ökning bland Neuros medlemmar när det gäller väntan mer än ett år från läkarbesök till korrekt diagnos. Från en fjärdedel (25 %) år 2014 till nästan en tredjedel (30%) år 2019. Se videoklippet från lanseringen av Neurorapporten under Neurologiveckan!
Både hopp & förtvivlan - skärp forskning om inkontinens!
Inkontinensdagen 6 maj: Bara hälften av inkontinenta personer blir behandlingsmässigt hjälpta och nu måste forskningen intensifieras. -Allt fler blir inkontinenta med vår stigande genomsnittsålder och över en halv miljon svenskar drabbas redan, hävdar professor Ian Milsom. Hör poddradiointervjun!
Neuro: Användare måste ingå vid upphandling av bästa inkontinenskydd
Tillgången av olika former av inkontinensskydd är väldigt viktig för många människor, som har problem med läckande blåsa och tarm. Men tillgången är klart begränsad. Därför har Neuro och andra patientorganisationer gått ut i ett gemensamt upprop för att patienterna själva ska få vara med i processen