Att ställa inkontinensdiagnos
Hos kvinnor görs en gynekologisk undersökning av bäckenbottnets muskulatur och hos männen undersöks ofta prostatan. En enkel neurologisk undersökning görs ibland för att utesluta andra anledningar till läckaget. Ett urinprov visar om anledningen är urinvägsinfektion. Ibland tas ett blodprov för att mäta njurarnas funktion.
Specialundersökningar
För att se hur effektivt urinblåsan tömmer sig kan man mäta man hur mycket urin som finns kvar efter att man kissat. Mätningen sker med kateter eller ultraljud. Undersökningen sker framför allt vid prostatasjukdomar hos män.
Filmens deltagare Aino Fianu Jonasson:
Man måste ställa diagnos. Till 80–90 procent ställer vi diagnos på anamneserna, alltså sjukhistorien. Det måste vara en detaljerad anamnes som innehåller frågar om graviditet, förlossningar, menopaus (det vill säga när menstruationerna upphörde), gynekologiska och urologiska operationer, tidigare och nuvarande sjukdomar och läkemedelsbehandling.
Vi använder oss också av en miktionslista, alltså en kisslista, där man får skriva in när man går på toaletten för att kissa, mäta mängden och notera läckage. Det är ett mycket bra arbetsinstrument för oss. Det gör man under helst två dygn. Man tar alltid en urinodling eller testar urinen med en sticka. Det är det basala.
Man kan också göra ett hostprovokationstest. Man sätter på en binda, väger denna. Efter att kvinnan har fått hostat, krystat eller hoppat, så väger man bindan ånyo. Då får man ett mått på läckaget i gram.
Webbsändning om blåsa och tarm
Ung med MS bjuder in till en webbsänd paneldiskussion med experter om symtom som berör blåsa och tarm.
Nu lanseras återanvändbar och miljövänlig tygbinda för lindrig inkontinens
Den återanvändningsbara tygbindan är hudvänliga och lämpar sig för användning under menstruation, lindrig inkontinens eller som ett tilläggsskydd tillsammans med menskopp.
Stomi problematisk för boende i glesbygd
Många patienter får gå onödigt länge med stomi, alltså en påse på magen för avföring, efter en tarmoperation. Särskilt stora besvär av sin stomi upplever personer som har långt till sjukhuset. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.
Designpris till ergonomisk självkateterisering
Intermittent självkateterisering är en metod som används av personer som inte kan tömma urinblåsan helt på vanligt sätt. Sådana problem kan ha olika orsaker, såsom ryggmärgsskada, multipel skleros eller förträngningar i urinröret.
Kent i både DN och Reflex om hantering av sin smärta och inkontinens
Neuromedlemmen Kent Revedal lever med både inkontinens och långvarig neuropatisk smärta sedan olyckan 2010. Han har lärt sig att hantera sina utmaningar och vill energiskt hjälpa andra. Han porträtteras nu i både Reflex Magasin och Dagens Nyheter och Neurofonden bidrar till forskning om smärtorsak.
Krafttag mot inkontinens ledde till certifikat för kirurgmottagningen i Skellefteå
Kirurgmottagningen på Skellefteå lasarett är den första av sitt slag i Sverige att utnämnas till certifierad inkontinensmottagning. På måndagen fick uroterapeut Jonas Forssander och hans kollegor på kirurgmottagningen motta utmärkelsen.
Debatt: Rädda den nya neurologi- och strokevården
Vi är djupt oroade för den framtida neurologi- och strokevården på Ryhov. "Döm om vår förvåning när vi nyligen fick besked om ett förestående beslut som innebär att den neurologiska verksamheten inte får flytta in i de nya lokaler, som håller på att byggas efter de behov personer med neurologiska sjukdomar har." Neuromedlemmarna Emma Åverling och Josefin Kowalsson i debattartikel på jp.se.
43 minuter podd om inkontinens
Läkarpodden handlar denna vecka om inkontinens. Vem som helst, ung eller gammal, man eller kvinna, kan tillfälligt eller under en längre tid få besvär med inkontinens. Det är ett vanligt problem vid neurologiska sjukdomar och skador. Minst en halv miljon svenskar har problem med inkontinens.
Neurorapporten -19: En tredjedel får vänta över ett år på rätt diagnos
Neurorapporten visar på en ökning bland Neuros medlemmar när det gäller väntan mer än ett år från läkarbesök till korrekt diagnos. Från en fjärdedel (25 %) år 2014 till nästan en tredjedel (30%) år 2019. Se videoklippet från lanseringen av Neurorapporten under Neurologiveckan!
Både hopp & förtvivlan - skärp forskning om inkontinens!
Inkontinensdagen 6 maj: Bara hälften av inkontinenta personer blir behandlingsmässigt hjälpta och nu måste forskningen intensifieras. -Allt fler blir inkontinenta med vår stigande genomsnittsålder och över en halv miljon svenskar drabbas redan, hävdar professor Ian Milsom. Hör poddradiointervjun!