Tecknad bild på hjärna, ryggmärg och nerver
Ryggmärgen förbinder hjärnan med det perifera nervsystemet. Dessutom är ryggmärgen en viktig omkopplingsstation för reflexer.

Ryggmärgsskador

Vid en ryggmärgsskada hindras nervimpulser mellan hjärna, muskler och hud. Symtomens omfattning beror på var ryggmärgsskadan uppstår. Man blir förlamad och förlorar känseln nedanför skadan.

När en ryggmärgsskada har inträffat och impulsöverföringen i riktningarna till och från hjärnan har upphört så blir man förlamad. Graden av förlamning beror på var skadan är lokaliserad samt hur mycket av ryggmärgen som är förstörd.

Ryggmärgen kan vara helt skadad och då talar vi om en komplett ryggmärgsskada, eller delvis satt ur funktion, vilket leder till en inkomplett ryggmärgsskada. Man kan också födas med en ryggmärgsskada, ett så kallat ryggmärgsbråck.

Traumatisk ryggmärgsskada, är en ryggmärgsskada som uppkommit till följd av kraftigt yttre våld (trauma) oftast vid olyckor. Men en ryggmärgsskada kan också bero på sjukdom eller medfödd skada.

Antalet förvärvade traumatiska ryggmärgsskador har varit relativt konstant de senaste 40 åren och är ca 150 nya fall per år i Sverige. Ungefär lika många personer drabbas av en icke-traumatisk ryggmärgsskada. I Sverige lever knappt 6 000 personer med en ryggmärgsskada. 

Forskning

Forskning pågår både i Sverige och i andra länder för att hitta sätt att reparera skador i ryggmärgen. Vissa genombrott har gjorts under senare år. Experiment på råttor har visat att transplantering av stamceller kan återge motoriska och sensoriska funktioner efter en ryggmärgsskada. Men det kommer att dröja ytterligare en tid innan det finns en användbar behandling för människor.

När det gäller forskning kring ryggmärgsskador så ligger stamcellsforskningen framför allt vid Karolinska institutet långt framme och får mycket internationell uppmärksamhet. Man hoppas ju kunna få någon form av genombrott, för att på sikt kunna reparera eller laga ryggmärgen.

På bakteriologen på Karolinska Universitetssjukhuset bedrivs även forskningsprojekt med huvudsyfte att minska antalet urinvägsinfektioner för patienter med ryggmärgsskador.

Sakkunnig: med. doktor Claes Hultling verkställande direktör Stiftelsen spinalis

Innehållsansvarig: Helene Landersten

Vill du veta mer?

Nyhetsbrevet kommer en gång i månaden och innehåller nyheter från vår verksamhet och information om aktuell forskning inom neurologi.

Ja, tack!
 

Nyheter om ryggmärgsskada

2017-05-18

Lex Maria: Böld på ryggen orsakade blodförgiftning

Patienten som är rullstolsburen efter en ryggmärgsskada kom till sjukhusets akutmottagning från hälsocentralen eftersom hen hade kraftig värk i ryggen. Fotograf: Jonas Lindsköld/Västerbottens läns landsting

Läs mer
2017-02-08

Stamcellsbehandling för ryggmärgsskador hittills utopisk

Det sprids artiklar om "lovande forskning med stamceller för att kunna behandla ryggmärgsskador" på nätet. Nu senaste från Australien. Men docent Claes Hultling vid Spinaliskliniken, själv ryggmärgsskadad, bromsar allt för stora förhoppningar om att tekniken blir verklighet inom överskådlig framtid.

Läs mer
2017-01-24

Så prioriterar Neuroförbundet 3 miljoner till forskningsprojekt 2017

Neurostödd försking 2017 delar Neuroförbundets forskningsfond ut nästan 3 miljoner kronor till 44 intressanta forskningsprojekt inom neurologisfären. Läkaren Claes Hultling har under tio år fram till senaste årsskiftet varit sammankallande i forskningsfonden och så här motiverar han forskningsfonden prioriteringar i år

Läs mer
2016-12-16
2016-12-16

Ryggmärgsskada och neurologiska bortfall

En av de mest förödande tillstånd som leder till långsiktig försämring är en ryggmärgsskada (NKI) med betydande neurologiska underskott. Under de senaste tre decennierna har ofullständiga ryggmärgsskador ökat dramatiskt, vilket motsvarar 50% av alla skador i 1991 till 66% år 2016, enligt National SCI Database.

Läs mer
2016-11-09
2016-11-09

Klart för medicinsk cannabis i Danmark

Omkring 500 danska utvalda patienter väntas ingå i försöket där läkare får skriva ut drogen på försök. Det till personer som dras med bl a multiple skleros, ryggmärgsskador, kroniska smärtor när annan behandling inte fungerat, samt cancerpatienter med biverkningar som illamående och kräkningar av cellgiftbehandling.

Läs mer

Vi använder cookies för att ge dig en optimal användarupplevelse. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer i vår integritetspolicy: neuro.se/integritet