Ryggmärgsskador
Vid en ryggmärgsskada hindras nervimpulser mellan hjärna, muskler och hud. Symtomens omfattning beror på var ryggmärgsskadan uppstår. Man blir förlamad och förlorar känseln nedanför skadan.
När en ryggmärgsskada har inträffat och impulsöverföringen i riktningarna till och från hjärnan har upphört så blir man förlamad. Graden av förlamning beror på var skadan är lokaliserad samt hur mycket av ryggmärgen som är förstörd.
Ryggmärgen kan vara helt skadad och då talar vi om en komplett ryggmärgsskada, eller delvis satt ur funktion, vilket leder till en inkomplett ryggmärgsskada. Man kan också födas med en ryggmärgsskada, ett så kallat ryggmärgsbråck.
Traumatisk ryggmärgsskada, är en ryggmärgsskada som uppkommit till följd av kraftigt yttre våld (trauma) oftast vid olyckor. Men en ryggmärgsskada kan också bero på sjukdom eller medfödd skada.
Antalet förvärvade traumatiska ryggmärgsskador har varit relativt konstant de senaste 40 åren och är ca 150 nya fall per år i Sverige. Ungefär lika många personer drabbas av en icke-traumatisk ryggmärgsskada. I Sverige lever knappt 6 000 personer med en ryggmärgsskada.
Forskning
Forskning pågår både i Sverige och i andra länder för att hitta sätt att reparera skador i ryggmärgen. Vissa genombrott har gjorts under senare år. Experiment på råttor har visat att transplantering av stamceller kan återge motoriska och sensoriska funktioner efter en ryggmärgsskada. Men det kommer att dröja ytterligare en tid innan det finns en användbar behandling för människor.
När det gäller forskning kring ryggmärgsskador så ligger stamcellsforskningen framför allt vid Karolinska institutet långt framme och får mycket internationell uppmärksamhet. Man hoppas ju kunna få någon form av genombrott, för att på sikt kunna reparera eller laga ryggmärgen.
På bakteriologen på Karolinska Universitetssjukhuset bedrivs även forskningsprojekt med huvudsyfte att minska antalet urinvägsinfektioner för patienter med ryggmärgsskador.
Sakkunnig: med. doktor Claes Hultling verkställande direktör Stiftelsen spinalis
Innehållsansvarig: Helene Landersten
Lex Maria: Böld på ryggen orsakade blodförgiftning
Patienten som är rullstolsburen efter en ryggmärgsskada kom till sjukhusets akutmottagning från hälsocentralen eftersom hen hade kraftig värk i ryggen. Fotograf: Jonas Lindsköld/Västerbottens läns landsting
Stamcellsbehandling för ryggmärgsskador hittills utopisk
Det sprids artiklar om "lovande forskning med stamceller för att kunna behandla ryggmärgsskador" på nätet. Nu senaste från Australien. Men docent Claes Hultling vid Spinaliskliniken, själv ryggmärgsskadad, bromsar allt för stora förhoppningar om att tekniken blir verklighet inom överskådlig framtid.
Så prioriterar Neuroförbundet 3 miljoner till forskningsprojekt 2017
2017 delar Neuroförbundets forskningsfond ut nästan 3 miljoner kronor till 44 intressanta forskningsprojekt inom neurologisfären. Läkaren Claes Hultling har under tio år fram till senaste årsskiftet varit sammankallande i forskningsfonden och så här motiverar han forskningsfonden prioriteringar i år
Ryggmärgsskada och neurologiska bortfall
En av de mest förödande tillstånd som leder till långsiktig försämring är en ryggmärgsskada (NKI) med betydande neurologiska underskott. Under de senaste tre decennierna har ofullständiga ryggmärgsskador ökat dramatiskt, vilket motsvarar 50% av alla skador i 1991 till 66% år 2016, enligt National SCI Database.
Klart för medicinsk cannabis i Danmark
Omkring 500 danska utvalda patienter väntas ingå i försöket där läkare får skriva ut drogen på försök. Det till personer som dras med bl a multiple skleros, ryggmärgsskador, kroniska smärtor när annan behandling inte fungerat, samt cancerpatienter med biverkningar som illamående och kräkningar av cellgiftbehandling.