Symtom vid narkolepsi

Narkolepsi kännetecknas av flera symtom som har med sömn och vakenhet att göra. Det handlar om dagsömnighet med ofrivilligt insomnande, kataplexi, sömnparalys och hallucinationer. Men också oregelbunden sömn under natten.

Symtomen kan variera från lindriga symtom till svåra symtom som gör det omöjligt att leva som vanligt. Narkolepsi visar sig ofta i tonåren och för det mesta före 30 års ålder. Hos tio procent börjar sjukdomen före tio års ålder.

Dagsömnigheten gör det svårt att hålla sig vaken och kan innebära svårigheter i skola och arbetsliv men också risker vid vardagliga aktiviteter som bilkörning och matlagning. Sömnattacker kommer ofta vid stillsamma eller monotona aktiviteter och kan vara mycket besvärande, och ibland direkt farliga eftersom de kan leda till olyckor. En person som har en sömnattack får själv en minneslucka men kan se ut att fungera normalt (automatiskt beteende).

Karaktäristiskt för narkolepsi är också att känna sig tillfälligt utvilad efter mycket kort sömn, som bara varat i 10-15 minuter. Hos små barn kan ovanligt lång nattsömn eller fler sovstunder på dagen vara symtom på narkolepsi.

För både narkolepsi typ 1 och typ 2 är det vanligt med en mycket dålig sömnkvalitet med uppsplittrad nattsömn, där man sover mellan 1-3 timmar åt gången.

Brist på hormonet orexin – påverkar djupsömn

Narkolepsi typ 1 leder till brist på det sömnreglerande hormonet orexin. Det gör att nattsömnen blir störd, med många uppvaknande och minskad mängd djupsömn. Under djupsömnen bearbetas minnen vilket har stor betydelse för minne och inlärning. Minskad mängd djupsömn kan därför påverka koncentrationen och inlärningsförmågan hos personer med narkolepsi. Samtidigt blir de tröttare och sömnigare under dagen. Hos många kan det leda till nedstämdhet och svårigheter att orka med social samvaro, studier och arbete.

Under djupsömn produceras också många hormoner som är viktiga för kroppen. Påverkad hormonproduktion kan förändra ämnesomsättningen och leda till viktuppgång och tidig pubertet hos barn.

Snabbt in i drömsömn

Hos personer med narkolepsi kan REM-sömnen komma onormalt snabbt. REM-sömn, som ibland kallas drömsömn, är sömnperioder med snabba, periodiska ögonrörelser (rapid eye movement, REM). Under REM-sömnen är hjärnan aktiv, men de viljestyrda musklerna i kroppen är förlamade. Det finns narkolepsipatienter som tycker att hela natten i stort sett är en enda lång filmsekvens med märkliga drömmar.  

Kataplexi

De flesta med narkolepsi (75 procent) har också kataplexi som är attacker då man plötsligt tappar kontrollen över sina muskler. Det kan innebära allt från att hakan faller ned och talet blir otydligt till en risk att falla ihop när knäna viker sig eller att hela kroppen förlamas. Det är vanligt att attackerna kommer i samband med glädje och skratt men de kan också utlösas när man blir stressad, överraskad, arg, ledsen eller sexuellt stimulerad.

Sömnparalys

Sömnparalys förekommer hos ungefär 25 procent av de som har narkolepsi. Vid sömnparalys känner man sig helt förlamad i några sekunder eller minuter. Man kan inte röra armar och ben, resa sig upp eller tala. Det inträffar när man är på väg att somna eller vakna och är väldigt skrämmande.

Hallucinationer

En del får också hallucinationer strax innan de somnar eller vaknar (hypnagoga respektive hypnopompa hallucinationer). Hallucinationerna är drömliknande hörsel-, syn- och känselintryck som upplevs som verkliga.

Andra sjukdomar med liknande symtom

Symtom som är typiska för narkolepsi kan förekomma vid andra sjukdomar som drabbar de delar av hjärnan som producerar orexin, till exempel tumörsjukdomar eller stroke. Det finns även ärftliga sjukdomar med symtom som liknar dem vid narkolepsi. Narkolepsi ska inte heller förväxlas med sömnapnésyndrom, som innebär att nattsömnen störs av snarkningar eller andra tillstånd.

Sakkunnig: Anne-Marie Landtblom, överläkare och professor i neurologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Innehållsansvarig: Helene Landersten

Neuro Narkolepsi

Bli medlem i Neuro narkolepsi för 30 kronor per månad (välj län=rikstäckande, lokalförening=Neuro narkolepsi).

Bli medlem
 

Relaterade nyheter

2021-05-21

Vaccinering av barn ännu inte aktuellt

Det kommer sannolikt dröja innan Folkhälsomyndigheten sätter ned foten om en eventuell massvaccinering mot covid-19 av barn i Sverige, skriver sajten Läkemdelsvärlden.

Läs mer

Covid-19 och narkolepsi

Idag vet ingen hur, varför eller riktigt vad som är den utlösande faktorn för narkolepsi. Med Pandemrix i starkt minne väcks oro över detta så här i pandemi- och vaccinationstider. Att vi verkar ha en genetiskt predisponerad känslighet skapar ett behov av att få hjälp med hur vi nu ska tänka. Kanske främst gällande vaccination mot covid-19 men även om själva viruset och hur det drabbar. Neuro narkolepsi inbjuder därför alla med diagnosen, oavsett om ni är medlemmar eller ej, till en Zoom-träff med några av våra experter inom ämnet:

Läs mer
2021-03-03

”Neuroregister är en grund för vårdutveckling och forskning”

Av de 22 000 patienterna med den neurologiska diagnosen multipel skleros, MS, i Sverige, ingår hela 18 000 med data i det unika svenska MS-registret. – Våra data innehåller hög kvalitet och det gör att vår MS-forskning kan göras riktigt bra, säger professor Jan Hillert. Han är en av de som skapade MS-registret och är sedan över 20 år ansvarig registerhållare för både det svenska MS-registret och samlingsregistret Svenska Neuroregister.

Läs mer
2021-03-03

Därför stödjer Neuro Svenska neuroregister

Svenska neuroregister har en stor betydelse för utvecklingen av neurosjukvården och forskningen. Det hävdar Kristina Niemi, kanslichef på Neuro: – Neuroregister har en jätteviktig funktion för att kvalitetssäkra och utveckla neurosjukvården och verka för en kunskapsbaserad och jämlik vård.

Läs mer

Därför är Sällsynta Dagen så viktig - förbundsordförande för Neuro vet

Den så kallade Sällsynta Dagen uppmärksammas i år den 28 februari, för att uppmärksamma alla som lever med en sällsynt diagnos. "Jag lever själv med en mycket sällsynt neurologisk diagnos vilket innebär stora utmaningar när man söker vård", säger Lise Lidbäck, ordförande för Neuro. Se videoklippet!

Läs mer
2020-12-07

Efter narkolepsifallen: Flera faktorer talar för säkrare covidvaccin

Flera vaccinkandidater mot covid-19 kan bli godkända inom kort. Men många människor har Pandemrix-vaccinationen i färskt minne – och dess biverkan narkolepsi. Vilka lärdomar har dragits sedan dess?

Läs mer
2020-04-06

”Cytokinstormar” är problemet

Immunförsvaret kan överreagera mot det nya coronaviruset och skapa cytokinstormar i kroppen, som angriper inre organ. Det finns redan befintliga mediciner som hjälper mot detta.

Läs mer
2020-04-02

Covid-19 - globalt initiativ för att dela information

Nu när covid-19-pandemin sprider sig över hela världen ökar efterfråga på information om effekterna av viruset för personer med neurologiska sjukdomar. Inom Svenska Neuroregister pågår arbete för att snabbt kunna få en uppfattning om utvecklingen och eventuella risker för de olika patientgrupperna.

Läs mer
2020-03-13

Ny pandemi väcker minnen

Den nya, pågående pandemin med coronavirus väcker frågor och oro hos de flesta. Men kanske särskilt bland dem som drabbades av narkolepsi i samband med vaccination mot svininfluensan för drygt tio år sedan, 2009.

Läs mer
2020-03-06

Dubbel kamp när paraidrottare drabbas av idrottsrelaterade skador och sjukdomar

Trots att idrottsrelaterade skador och sjukdomar är vanligt förekommande under Paralympics samt det faktum att all idrott innebär en risk för att drabbas av en idrottsrelaterad skada eller sjukdom är kunskapen om idrottsrelaterade skador och sjukdomar inom parasport begränsad, och det finns inga evi

Läs mer