Förekomst och orsaker till narkolepsi
Exakt förekomst av diagnosen är inte känd, men i internationell litteratur uppges att 270-500 personer per miljon invånare har narkolepsi i någon form. Detta skulle motsvara högst 4 500 personer i landet.
I samband med vaccinationen vid influensapandemin 2009/2010 uppskattas preliminärt att fyra gånger fler personer än förväntat insjuknade i narkolepsi. Senare har det visat sig att det var betydligt fler som insjuknade.
Både män och kvinnor kan få sjukdomen i alla åldrar, men oftast kommer de första symtomen redan i tonåren. I 10 procent av fallen uppträder den före tio års ålder.
Kunskapen om narkolepsi ökar
Ibland när man väl får diagnosen så kanske man har levt med symptom i 20 år och har misstänkt narkolepsi utan att gå till doktorn. I takt med att kunskapen om sjukdomen ökar så kommer fler, framförallt barn, tidigare till doktorn för diagnos. Om barn och tonåringar somnar på dagarna så finns kunskapen om att det kan vara någon störning som bör undersökas.
Orsakerna till narkolepsi är inte helt klarlagd
Narkolepsi är en neurologisk sjukdom och beror på en störning i hjärnans reglering av sömn och vakenhet. Orsaken till denna störning är inte helt klarlagd. Man tänker sig att vissa människor har en genetisk benägenhet att utveckla sjukdomen. Någon händelse gör sedan att sjukdomen slår till.
Debutåren är ofta i tonåren, när man är extra känslig. Sjukdomen är inte psykisk men kan förvärras av stress och andra svåra situationer. Det finns starka misstankar om att narkolepsi är en autoimmun sjukdom. Med det menas att immunsystemet, de vita blodkropparna, felaktigt ger sig på friska celler. I det här fallet är det de celler i hypotalamus som producerar orexin som attackeras. Men det här är fortfarande under utredning. Man har inte bevisat teorin, men misstankarna är mycket starka.
Narkolepsi kan även förekomma som symptom vid andra neurologiska sjukdomar som ms (multipel skleros), efter infektioner i centrala nervsystemet, vid vissa tumörformer eller en större skallskada. I sådana fall brukar man tala om sekundär narkolepsi.
Det finns också en sällsynt, direkt ärftlig, variant av sjukdomen som benämns familjär narkolepsi.
Sjukdomen ska inte förväxlas med sömnapnésyndrom, som innebär att nattsömnen störs av snarkningar eller andra tillstånd.
Sakkunnig: Harriet Bengtsson, överläkare vid sömnutredningsavdelningen, Akademiska sjukhuset, Uppsala
”Cytokinstormar” är problemet
Immunförsvaret kan överreagera mot det nya coronaviruset och skapa cytokinstormar i kroppen, som angriper inre organ. Det finns redan befintliga mediciner som hjälper mot detta.
Covid-19 - globalt initiativ för att dela information
Nu när covid-19-pandemin sprider sig över hela världen ökar efterfråga på information om effekterna av viruset för personer med neurologiska sjukdomar. Inom Svenska Neuroregister pågår arbete för att snabbt kunna få en uppfattning om utvecklingen och eventuella risker för de olika patientgrupperna.
Ny pandemi väcker minnen
Den nya, pågående pandemin med coronavirus väcker frågor och oro hos de flesta. Men kanske särskilt bland dem som drabbades av narkolepsi i samband med vaccination mot svininfluensan för drygt tio år sedan, 2009.
Dubbel kamp när paraidrottare drabbas av idrottsrelaterade skador och sjukdomar
Trots att idrottsrelaterade skador och sjukdomar är vanligt förekommande under Paralympics samt det faktum att all idrott innebär en risk för att drabbas av en idrottsrelaterad skada eller sjukdom är kunskapen om idrottsrelaterade skador och sjukdomar inom parasport begränsad, och det finns inga evi
Därför är Sällsynta Dagen så viktig - Neuros förbundsordförande vet
Den så kallade Sällsynta Dagen uppmärksammas vanligen den 28 februari men i år på skottdagens sällsynta datum; 29 februari. - Jag lever själv med en mycket sällsynt diagnos vilket innebär stora utmaningar när man söker vård, säger Lise Lidbäck, ordförande för Neuro.
Årets handledare i Region Jämtland Härjedalen
Anna-Karin Roos, överläkare på neurologimottagningen vid Östersunds sjukhus har utsetts till Årets handledare av SYLF, Sveriges yngre läkares förening, i Jämtland i samarbete med regionens forsknings-, utbildnings- och utvecklingsavdelning.
Debatt: Rädda den nya neurologi- och strokevården
Vi är djupt oroade för den framtida neurologi- och strokevården på Ryhov. "Döm om vår förvåning när vi nyligen fick besked om ett förestående beslut som innebär att den neurologiska verksamheten inte får flytta in i de nya lokaler, som håller på att byggas efter de behov personer med neurologiska sjukdomar har." Neuromedlemmarna Emma Åverling och Josefin Kowalsson i debattartikel på jp.se.
Bristen på neurologer slår mot icke akuta patienter
Lyssna på Neuro Kronobergs ordförande Jennie Hedrén Hasselros, i ett inslag från P4 Kronoberg.
Personer med neurologiska diagnoser blir tagna för att vara fulla
Sveriges radio har gått igenom anmälningar till diskrimineringsombudsmannen, do. Neuros ordförande Lise Lidbäck kommenterar i inslaget.
Neurorapporten -19: En tredjedel får vänta över ett år på rätt diagnos
Neurorapporten visar på en ökning bland Neuros medlemmar när det gäller väntan mer än ett år från läkarbesök till korrekt diagnos. Från en fjärdedel (25 %) år 2014 till nästan en tredjedel (30%) år 2019. Se videoklippet från lanseringen av Neurorapporten under Neurologiveckan!