Orsaker till narkolepsi
Orsakerna till narkolepsi är inte helt klarlagda. Forskare har kommit fram till att en av orsakerna till störningen i hjärnans reglering av sömn och vakenhet är brist på hormonet orexin. Bristen på detta hormon beror på en autoimmun reaktion i kroppen.
Men forskare har också kommit fram till att vissa personer får narkolepsi utan denna brist på orexin. Där kan narkolepsi vara en konsekvens av en annan sjukdom eller en yttre skada. Därför har man delat in narkolepsi i två grupper, typ1 och typ2.
Både män och kvinnor kan få narkolepsi i alla åldrar, men oftast kommer de första symtomen redan i tonåren och för det mesta före 30 års ålder. Hos tio procent börjar sjukdomen före tio års ålder.
I takt med att kunskapen om narkolepsi ökar så söker allt fler, framförallt barn, tidigare vård. Om barn och tonåringar somnar på dagarna så kan det vara någon störning som bör undersökas.
Olika orsaker till narkolepsi, typ 1 och typ 2
Typ 1 beror på en autoimmun reaktion som innebär att kroppens immunsystem angriper de hjärnceller som producerar hormonet orexin som reglerar vakenhet och sömn. Det resulterar i en låg eller nästan obefintlig nivå av orexin.
Även personer som fick symtom efter att ha vaccinerats med Pandemrix har kategoriserats med narkolepsi typ 1. Vad som kanske inte är lika väl känt är att det uppkom betydligt fler fall av narkolepsi i länder som inte vaccinerade, till exempel i Kina. Det kan alltså vara själva svininfluensan som utlöst narkolepsi.
Nästan alla (98 procent) med narkolepsi typ 1 har en viss variant av vävnadstypen HLA (human leucocyte antigen). HLA är proteiner på cellernas yta med viktiga funktioner i immunsystemet. Ungefär en femtedel av befolkningen har denna variant av vävnadstypen HLA men alla insjuknar inte i narkolepsi. Det betyder att det krävs fler faktorer för att reaktionen i immunsystemet ska utlösas och orsaka narkolepsi. Dessa faktorer är inte fastställda ännu, men forskningen pågår.
Typ 2 kan vara en konsekvens av en annan sjukdom eller en yttre skada. Exempelvis vid andra neurologiska sjukdomar som MS (multipel skleros), efter infektioner i centrala nervsystemet, vid vissa tumörformer eller en större skallskada. Men orsaken är inte helt fastställd. För personer med narkolepsi typ 2 är orexin-nivåerna oftast i det närmaste normala.
Läs mer om att få diagnos och behandling.
Sakkunnig: Anne-Marie Landtblom, överläkare och professor i neurologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Innehållsansvarig: Helene Landersten
Vaccinering av barn ännu inte aktuellt
Det kommer sannolikt dröja innan Folkhälsomyndigheten sätter ned foten om en eventuell massvaccinering mot covid-19 av barn i Sverige, skriver sajten Läkemdelsvärlden.
Covid-19 och narkolepsi
Idag vet ingen hur, varför eller riktigt vad som är den utlösande faktorn för narkolepsi. Med Pandemrix i starkt minne väcks oro över detta så här i pandemi- och vaccinationstider. Att vi verkar ha en genetiskt predisponerad känslighet skapar ett behov av att få hjälp med hur vi nu ska tänka. Kanske främst gällande vaccination mot covid-19 men även om själva viruset och hur det drabbar. Neuro narkolepsi inbjuder därför alla med diagnosen, oavsett om ni är medlemmar eller ej, till en Zoom-träff med några av våra experter inom ämnet:
”Neuroregister är en grund för vårdutveckling och forskning”
Av de 22 000 patienterna med den neurologiska diagnosen multipel skleros, MS, i Sverige, ingår hela 18 000 med data i det unika svenska MS-registret. – Våra data innehåller hög kvalitet och det gör att vår MS-forskning kan göras riktigt bra, säger professor Jan Hillert. Han är en av de som skapade MS-registret och är sedan över 20 år ansvarig registerhållare för både det svenska MS-registret och samlingsregistret Svenska Neuroregister.
Därför stödjer Neuro Svenska neuroregister
Svenska neuroregister har en stor betydelse för utvecklingen av neurosjukvården och forskningen. Det hävdar Kristina Niemi, kanslichef på Neuro: – Neuroregister har en jätteviktig funktion för att kvalitetssäkra och utveckla neurosjukvården och verka för en kunskapsbaserad och jämlik vård.
Därför är Sällsynta Dagen så viktig - förbundsordförande för Neuro vet
Den så kallade Sällsynta Dagen uppmärksammas i år den 28 februari, för att uppmärksamma alla som lever med en sällsynt diagnos. "Jag lever själv med en mycket sällsynt neurologisk diagnos vilket innebär stora utmaningar när man söker vård", säger Lise Lidbäck, ordförande för Neuro. Se videoklippet!
Efter narkolepsifallen: Flera faktorer talar för säkrare covidvaccin
Flera vaccinkandidater mot covid-19 kan bli godkända inom kort. Men många människor har Pandemrix-vaccinationen i färskt minne – och dess biverkan narkolepsi. Vilka lärdomar har dragits sedan dess?
”Cytokinstormar” är problemet
Immunförsvaret kan överreagera mot det nya coronaviruset och skapa cytokinstormar i kroppen, som angriper inre organ. Det finns redan befintliga mediciner som hjälper mot detta.
Covid-19 - globalt initiativ för att dela information
Nu när covid-19-pandemin sprider sig över hela världen ökar efterfråga på information om effekterna av viruset för personer med neurologiska sjukdomar. Inom Svenska Neuroregister pågår arbete för att snabbt kunna få en uppfattning om utvecklingen och eventuella risker för de olika patientgrupperna.
Ny pandemi väcker minnen
Den nya, pågående pandemin med coronavirus väcker frågor och oro hos de flesta. Men kanske särskilt bland dem som drabbades av narkolepsi i samband med vaccination mot svininfluensan för drygt tio år sedan, 2009.
Dubbel kamp när paraidrottare drabbas av idrottsrelaterade skador och sjukdomar
Trots att idrottsrelaterade skador och sjukdomar är vanligt förekommande under Paralympics samt det faktum att all idrott innebär en risk för att drabbas av en idrottsrelaterad skada eller sjukdom är kunskapen om idrottsrelaterade skador och sjukdomar inom parasport begränsad, och det finns inga evi