Beviljade forskningsbidrag inför 2022

Exempel på diagnoser som beviljats forskningsbidrag inför 2022 är: MG - myastenia gravis, CP - cerebral pares, ryggmärgsbråck, ALS - amyotrofisk lateralskleros, stroke, MS - multipel skleros, Parkinsons sjukdom och narkolepsi. 

Forskningsbidrag - hela listan:

• Lindberg, Monika: Hjärnvänliga arbetsplatser - Att främja ett hållbart arbetsliv i en digitaliserad tid. Hälsa, lärande och teknik, Luleå tekniska universitet.
• Petersson, Malin: The influence of genetics and environment on Myasthenia gravis- a nationwide study. Institutionen för Klinisk Neurovetenskap.
• Zampeli, Ariadne: 7T MR vid temporallobsepilepsi. Medicinska fakulteten Lunds Universitet.
• Jonsson, Ulrica: Levnadsvillkor för vuxna med cerebral pares. Institutionen för kliniska vetenskaper, Göteborgs Universitet.
• Bendt, Martina: Fysisk funktion och kognitiv påverkan hos vuxna med ryggmärgsbråck. Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.
• Ingre, Caroline: Defining early prognostic biomarkers in ALS: A longitudinal neuroimaging and fluid biomarker study. Klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
• Hellberg, Sandra: Identifying gene-environment interactions for predicting disease severity and progression in MS.
• Brogårdh, Christina: Återhämtning av sensomotorisk funktion i benen och gångförmåga under det första året efter stroke. Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.
• Palma Tortosa, Sara: REMYELINATION OF DAMAGED AXONS AFTER ISCHEMIC STROKE USING A STEM-CELL-BASED APPROACH. Lund University.
• Grut, Viktor: Riskfaktorer för multipel skleros – exponering under barn- och ungdomsår. Klinisk Vetenskap, Neurovetenskaper.
• Benito Cuesta, Irene: Therapeutic repopulation with immunosuppressive MHC-mismatched microglia-like cells in ALS and MS. Center for Molecular Medicine.
• Ueda, Peter: Neurodegenerativa sjukdomar hos elit-, amatör-, och ungdomsfotbollsspelare: registerbaserade studier.
• Carlström, Karl: Karaktärisering av MS riskgener i humana oligodendrocyter. MBB, Karolinska Institutet
• Brolin, Kajsa: Kartläggning av PLPP4, en ny och potentiellt populationsspecifik riskgen för Parkinsons sjukdom. Experimentell medicinsk vetenskap, Lunds universitet.
• Fällmar, David: Utmärkande radiologiska fynd vid normaltryckshydrocefalus. Uppsala Universitet.
• Ferreira, Daniel: Avbildning av the kolinerga systemet i Multipel Skleros. Division of Clinical Geriatrics, Neurobiology, Care Sciences and Society (Karolinska Institutet).
• Steurer, Hanna: Utvärdering av ett nytt behandlingsprogram för tal och kommunikation vid Parkinsons sjukdom. CLINTEC, Enheten för logopedi, KI.
• Lindholm, Beata: Konsekvenser av Parkinsons sjukdom/Parkinsonism över tid.
• Smith, Kelsi: Pigmentation genes and the timing of sun exposure in multiple sclerosis development and progression. Karolinska Institutet.
• Wallin, Andreas: A study of highly challenging balance training including motor/cognitive dual-task in people with MS. Karolinska Institutet, Inst för Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.
• Ewing, Ewoud: Epigenetic changes in immune cells after treatment in MS. Karolinska Institutet.
• Moridi, Thomas: En helgenomsstudie av neurofilament light i plasma hos personer med multipel skleros. Institutionen för klinisk neurovetenskap.
• Asplund Högelin, Klara: Impact of B-cell-depleting treatments on the immune response to SARS-CoV-2 mRNA vaccination. Karolinska Institutet.
• Kalomoiri, Maria: Targeting the HLA variants with applied epigenetics. Karolinska Institutet.
• Pahlevan Kakhki, Majid: The role of EBV-mediated DNA methylation changes in Multiple Sclerosis pathogenesis. Karolinska Institutet.
• Ruffin, Nicolas: Hur B-celler driver patogen T-celldifferentiering i MS. Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap (CNS).
• Huang, Jesse: Effects of MS and immunomodulatory therapy on COVID-19 and associated systemic complications. Karolinska Institutet.
• Berglund, Rasmus: The aging CNS is protected from neuroinflammation by an autophagy dependent microglia population. Klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet, neuroimmunologi CMM.
• Friberg, Emilie: Arbetsliv och multipel skleros, påverkan av Covid-19 pandemin. Karolinska Institutet.
• Landtblom, Anne-Marie. Biomarkörstudie avseende risk för behandlingsrelaterad hjärtkärlsjukdom hos patienter med narkolepsi.
• Stridh, Pernilla: Genetic and environmental risk clustering to identify distinct trajectories in Multiple Sclerosis. Karolinska Institutet, institutionen för klinisk neurovetenskap.
• Shchetynsky, Klementy: Könssteroidhormoner: en länk mellan kön och multipel skleros? Karolinska Institutet.
• Roshanbin, Sahar: Evaluation of neuroinflammation following immunotherapy against Parkinson’s disease.
• Kultima, Kim: Vilken roll spelar den inre och yttre miljön för uppkomsten av multipel skleros?
• Ansar, Saema: Ny metod för att förbättra rehabilitering efter stroke med nanoteknologi.
• Lewandowski, Sebastian: Cerebrovascular injury mechanisms in ALS neurodegeneration. Karolinska Institute, Dept. Clinical Neuroscience.
• 37. Wasling, Pontus: Klardrömmar och kreativitet hos patienter med narkolepsi. Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi.