Beviljade forskningsbidrag inför 2022

Neurostödd forskning Hela 89 ansökningar var med och konkurrerade om årets ordinarie utdelning från Neurofonden. 37 av dem fick efter beslut i Neurofondens styrelse i december 2021 dela på dryga 2 miljoner kronor.

Exempel på diagnoser som beviljats forskningsbidrag inför 2022 är: MG - myastenia gravis, CP - cerebral pares, ryggmärgsbråck, ALS - amyotrofisk lateralskleros, stroke, MS - multipel skleros, Parkinsons sjukdom och narkolepsi. 

Forskningsbidrag - hela listan:

  • Lindberg, Monika: Hjärnvänliga arbetsplatser - Att främja ett hållbart arbetsliv i en digitaliserad tid. Hälsa, lärande och teknik, Luleå tekniska universitet.
  • Petersson, Malin: The influence of genetics and environment on Myasthenia gravis- a nationwide study. Institutionen för Klinisk Neurovetenskap.
  • Zampeli, Ariadne: 7T MR vid temporallobsepilepsi. Medicinska fakulteten Lunds Universitet.
  • Jonsson, Ulrica: Levnadsvillkor för vuxna med cerebral pares. Institutionen för kliniska vetenskaper, Göteborgs Universitet.
  • Bendt, Martina: Fysisk funktion och kognitiv påverkan hos vuxna med ryggmärgsbråck. Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.
  • Ingre, Caroline: Defining early prognostic biomarkers in ALS: A longitudinal neuroimaging and fluid biomarker study. Klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
  • Hellberg, Sandra: Identifying gene-environment interactions for predicting disease severity and progression in MS.
  • Brogårdh, Christina: Återhämtning av sensomotorisk funktion i benen och gångförmåga under det första året efter stroke. Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.
  • Palma Tortosa, Sara: REMYELINATION OF DAMAGED AXONS AFTER ISCHEMIC STROKE USING A STEM-CELL-BASED APPROACH. Lund University.
  • Grut, Viktor: Riskfaktorer för multipel skleros – exponering under barn- och ungdomsår. Klinisk Vetenskap, Neurovetenskaper.
  • Benito Cuesta, Irene: Therapeutic repopulation with immunosuppressive MHC-mismatched microglia-like cells in ALS and MS. Center for Molecular Medicine.
  • Ueda, Peter: Neurodegenerativa sjukdomar hos elit-, amatör-, och ungdomsfotbollsspelare: registerbaserade studier.
  • Carlström, Karl: Karaktärisering av MS riskgener i humana oligodendrocyter. MBB, Karolinska Institutet
  • Brolin, Kajsa: Kartläggning av PLPP4, en ny och potentiellt populationsspecifik riskgen för Parkinsons sjukdom. Experimentell medicinsk vetenskap, Lunds universitet.
  • Fällmar, David: Utmärkande radiologiska fynd vid normaltryckshydrocefalus. Uppsala Universitet.
  • Ferreira, Daniel: Avbildning av the kolinerga systemet i Multipel Skleros. Division of Clinical Geriatrics, Neurobiology, Care Sciences and Society (Karolinska Institutet).
  • Steurer, Hanna: Utvärdering av ett nytt behandlingsprogram för tal och kommunikation vid Parkinsons sjukdom. CLINTEC, Enheten för logopedi, KI.
  • Lindholm, Beata: Konsekvenser av Parkinsons sjukdom/Parkinsonism över tid.
  • Smith, Kelsi: Pigmentation genes and the timing of sun exposure in multiple sclerosis development and progression. Karolinska Institutet.
  • Wallin, Andreas: A study of highly challenging balance training including motor/cognitive dual-task in people with MS. Karolinska Institutet, Inst för Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.
  • Ewing, Ewoud: Epigenetic changes in immune cells after treatment in MS. Karolinska Institutet.
  • Moridi, Thomas: En helgenomsstudie av neurofilament light i plasma hos personer med multipel skleros. Institutionen för klinisk neurovetenskap.
  • Asplund Högelin, Klara: Impact of B-cell-depleting treatments on the immune response to SARS-CoV-2 mRNA vaccination. Karolinska Institutet.
  • Kalomoiri, Maria: Targeting the HLA variants with applied epigenetics. Karolinska Institutet.
  • Pahlevan Kakhki, Majid: The role of EBV-mediated DNA methylation changes in Multiple Sclerosis pathogenesis. Karolinska Institutet.
  • Ruffin, Nicolas: Hur B-celler driver patogen T-celldifferentiering i MS. Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap (CNS).
  • Huang, Jesse: Effects of MS and immunomodulatory therapy on COVID-19 and associated systemic complications. Karolinska Institutet.
  • Berglund, Rasmus: The aging CNS is protected from neuroinflammation by an autophagy dependent microglia population. Klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet, neuroimmunologi CMM.
  • Friberg, Emilie: Arbetsliv och multipel skleros, påverkan av Covid-19 pandemin. Karolinska Institutet.
  • Landtblom, Anne-Marie. Biomarkörstudie avseende risk för behandlingsrelaterad hjärtkärlsjukdom hos patienter med narkolepsi.
  • Stridh, Pernilla: Genetic and environmental risk clustering to identify distinct trajectories in Multiple Sclerosis. Karolinska Institutet, institutionen för klinisk neurovetenskap.
  • Shchetynsky, Klementy: Könssteroidhormoner: en länk mellan kön och multipel skleros? Karolinska Institutet.
  • Roshanbin, Sahar: Evaluation of neuroinflammation following immunotherapy against Parkinson’s disease.
  • Kultima, Kim: Vilken roll spelar den inre och yttre miljön för uppkomsten av multipel skleros?
  • Ansar, Saema: Ny metod för att förbättra rehabilitering efter stroke med nanoteknologi.
  • Lewandowski, Sebastian: Cerebrovascular injury mechanisms in ALS neurodegeneration. Karolinska Institute, Dept. Clinical Neuroscience.
  • 37. Wasling, Pontus: Klardrömmar och kreativitet hos patienter med narkolepsi. Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi.

Innehållsansvarig: Henrik Östman

Stöd oss

Ge ett bidrag till kampen mot neurologiska sjukdomar.

Ge en gåva

Vi använder cookies för att ge dig en optimal användarupplevelse. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer i vår integritetspolicy: neuro.se/integritet