Kronisk smärta – ett av de stora hälsoproblemen

Kronisk brukar man kalla smärta som pågått under en period av tre till sex månader eller längre. Nästan var femte person har pågående smärtproblem och sju procent lider av kronisk smärta. Samtidigt saknas bra smärtläkemedel.

Långvarig smärta drabbar stora patientgrupper och kostar mycket i både mänskligt lidande och vårdresurser.

Det är lätt att glömma att smärta i grunden är en värdefull signal som varnar för att något är fel. Att känna smärta vid rätt tillfälle är kroppens eget varningssystem som signalerar när det finns risk att kroppen skadas, om man exempelvis råkar ta på något som är hett eller trampar snett.  

Men ibland kan smärtsystemet förstärka smärta som pågått en längre tid. Det som började som en varningssignal har blivit som ett brandlarm som hakat upp sig. Smärta kan faktiskt även uppstå utan att kroppens vävnader är stimulerade eller skadade.

Olika delar av hjärnan hanterar upplevelsen

Smärtan består av olika komponenter som hanteras i helt olika delar av hjärnan innan de sätts ihop till något vi upplever som en enhet.

  • Den sensoriska smärtupplevelsen - att det gör ont - bearbetas i en del av hjärnan.
  • En annan del av hjärnan bidrar med smärtans lokalisation - var det gör ont.
  • Slutligen finns även en emotionell komponent - den obehagliga delen.

Genom att delarna kombineras på olika sätt uppstår olika former av smärta.

I studier har forskare börjat skilja mellan den långvariga plågsamma smärta och mer kortvarig smärta. De visar att hjärnaktiviteten vid långvarig smärta är koncentrerad till delar av hjärnan som hanterar kognitiva funktioner och känslor, knappt alls till de delar som är inblandade i kortvarig smärtperception.

Nervskador känns ofta på en annan plats i kroppen än där skadan är lokaliserad. Det beror på att hjärnan alltid förmedlar smärtan till receptorer i nervändarna - trots att skadan kan sitta någonstans längs en nervbana eller i hjärnan.

Det finns idag nya tekniker för att studera smärta. Med så kallad single cell-sekvensering, kan man registrera samtliga gener som är aktiva i enskilda celler vid en viss tidpunkt. Vilket gör det möjligt att studera exakt vilka celler som är aktiva under olika delar av smärtreaktionen och vid olika slags smärttillstånd.

Behandling av kronisk smärta

De senaste åren har det börjat komma läkemedel för just långvarig smärta, men för de flesta patienter är de ännu otillräckliga. Det finns inga riktigt bra läkemedel mot neuropatisk smärta, men mediciner som har utvecklats mot depression och epilepsi kan hjälpa. Effekten av antidepressiva läkemedel på smärta har inget att göra med stämningslägesförhöjning, utan forskarna tror att medicinen direkt gynnar centrala nervsystemets smärthämmande signaler.

En annan behandlingsmetod är ryggmärgsstimulering, där man med elektrisk ström stimulerar kroppens egna smärthämmande nervbanor.

Behandling av smärta påverkas av patientens förväntningar och tilltro till behandlingen, och att detta påverkas av läkarens bemötande och sätt att kommunicera kring behandlingen. Kunskapen om förväntningarnas roll talar mycket för KBT-liknande behandlingar vid smärta.

Forskningen har visat att våra tankar spelar en viktig roll inte bara för hur vi hanterar smärtan, utan även för hur ont det faktiskt gör. Den så kallade placeboeffekten är kraftfull när det gäller smärta. Redan på 1970-talet visade forskare att placeboeffekten är beroende av ett specifikt smärthämmande system i kroppen, det så kallade opioidsystemet. När vi föreställer oss att bli befriade från smärta utsöndras opioider i kroppen med resultatet att smärtsignaleringen till hjärnan faktiskt minskar.

SBU (statens beredning för medicinsk och social utvärdering) har i december 2021 publicerat en rapport där de analyserat behandlingar vid långvarig smärta. Syftet var att ge en bild av kunskapsläget om hälsoeffekter av multimodala och interdisciplinära behandlingar för rehabilitering av personer med långvarig smärta, och att undersöka dem ur ett hälsoekonomiskt perspektiv.

Smärta är en subjektiv upplevelse

Smärtupplevelsen är subjektiv. Det är bara du som upplever smärtan som kan avgöra hur ont det gör. Det finns inga bra metoder att objektivt mäta dess styrka och det är heller inte intressant då det är din personliga upplevelse som står i centrum i en vårdsituation.

För vårdpersonalen är det enda säkra patientens egen berättelse och beskrivning, vilket många smärtpatienter upplever som besvärande. Det kan vara svårt att bli trodd och kunskapen om kronisk smärta i allmänvården skulle kunna vara bättre. Inte heller syns det utanpå patienten att han eller hon ständigt har ont. De tecken på akut smärta som friska människor uppvisar, som exempelvis svettningar, har dessutom försvunnit hos de kroniskt sjuka patienterna.

Försämrad livskvalitet vid smärta

Kronisk smärta följs ofta av andra besvär. Det kan vara psykosociala problem som påverkar relationer och leder till ensamhet och utanförskap. Det kan också handla om svårigheter att fortsätta arbeta, depressioner, problem i hemmet och ekonomiska svårigheter som följd av långvarig sjukskrivning. Många smärtpatienter får efterhand svårt att hantera stress.

Det finns undersökningar som visar att smärtpatienter kan ha en fysisk prestationsförmåga motsvarande den hos svårt hjärtsjuka patienter och psykiskt vara i nivå med individer som vårdas för depression. En kronisk smärtpatients liv kan präglas av sjukrollen och inaktivitet. Han eller hon bär ständigt smärtan med sig och inrättar ofta hela livet efter den. Smärtpatienter upplever ofta en kraftigt försämrad livskvalitet. Sömnsvårigheter är vanliga.

Tillsammans med den ständiga smärtan kan det leda till extrem utmattning och orkeslöshet, vilket innebär att livet inrutas ytterligare. Att alltid ha tillgång till en stol eller viloplats kan bli ett måste, bara att gå från badrummet till köket kan vara en stor ansträngning som kräver ett mellanstopp.

"Jag har med mig en fällstol var jag än är, om jag handlar eller går runt kvarteret. Jag vet aldrig när jag översköljs av tröttheten, när jag bara måste vila oavsett vad jag håller på med", berättar en patient. Det blir en ond cirkel där bristen på fysisk aktivitet, liksom övervikt, påverkar smärtan negativt.

Innehållsansvarig: Helene Landersten

Gå med i Neuro

För bara 30 kronor i månaden får du tillgång till råd, stöd och nätverk.

Jag vill gå med idag!

Någon att prata med

Våra diagnosstödjare vet hur det är att leva med neurologisk diagnos.

Ring eller mejla
 

Relaterade nyheter

2022-05-05

Efterlängtad lärobok om långvarig smärta

Långvarig smärta. Smärtmedicin vol 2. Emmanuel Bäckryd och Mads U Werner (redaktörer). Boken recenseras i Läkartidningen av Gunilla Brodda Jansen, docent, överläkare, rehabiliteringsmedicin och smärta; medicinsk rådgivare Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Stockholm.

Läs mer
2022-04-27

När det onda aldrig släpper

Envis värk behandlas ofta nonchalant. Neuroforskning visar att smärtan blir en sjukdom i sig. Hjärnan blir överöst av smärtsignaler och klarar inte längre att filtrera och dämpa. Nya rön tyder även på en inflammation i själva nervsystemet.

Läs mer
2022-04-20

Nostalgiska föremål kan lindra smärta

Nostalgiska föremål och händelser kan lindra smärta genom distraktion, enligt en artikel i Dagens Nyheter som publicerades i påskhelgen. Forskningen om hur hjärnan reagerar på smärta kan ge nya metoder för att förebygga och lindra akut eller långvarig smärta, skriver tidningen.

Läs mer
2022-03-16

Bolag fälls av IGN för missad narkotikavarning

Orion pharma får en straffavgift för att ha missat en narkotikavarning i sin marknadsföring av ett läkemedel mot bland annat neuropatisk smärta och epilepsi.

Läs mer
2022-02-23

Fysisk hälsoundersökning viktigt vid utredning för ADHD

Under senare år har kunskapen ökat om sambanden mellan ADHD och ett flertal kroppsliga sjukdomstillstånd. Denna insikt belyser vikten av grundliga fysiska hälso­undersökningar av patienter vid utredning för ADHD, enligt fyra forskare som skriver i Läkartidningen.

Läs mer
2022-02-01

Botulinumtoxin: ett gift och ett läkemedel

Pål Stenmark, professor i biokemi vid Stockholms universitet, ser botulinumtoxin – världens farligaste gift – som en legobyggsats han kan förändra så att det får nya funktioner. Ett mål är att få fram nya och effektivare läkemedel, bland annat mot smärta.

Läs mer
2021-12-13

Kapsaicin­receptorn har viktig roll i hjärnan

Nobelpriset i fysiologi eller medi­cin tilldelades i år David Julius och Ardem Patapoutian för deras upptäckter av receptorer för temperatur och beröring. David Julius använde det irriterande kemiska ämnet kapsaicin i chilipeppar för att isolera kapsaicin­receptorn TRPV1 från smärtnervtrådarnas cellkroppar. TRPV1 blev också ett svar på frågan hur männi­skan på molekylär nivå känner av smärtframkallande temperaturer över 43 °C.

Läs mer
2021-11-10

Kurs i neurologi för tandläkare

Hallå där Annika Johansson på Västra kursnämnden inom Tandläkarförbundet! Ni anordnar en kurs i neurologi för tandläkare. Berätta mer – varför ordnar ni denna kurs och varför är den viktig?

Läs mer
2021-10-25

Neurologen svarar: Då ska du söka hjälp

Huvudvärk och domningar är vanliga symtom vid neurologiska sjukdomar. En halv miljon personer i Sverige lever med neurologiska diagnoser, som exempelvis MS, stroke, Parkinson och polyneuropati. Neurologiska diagnoser kan yttra sig på olika sätt och inte sällan kommer symtomen smygande. Det kan börja som domningar, ett pirrande eller skakningar i en kroppsdel som kommer plötsligt eller ökar snabbt i frekvens över tid.

Läs mer
2021-10-12

Smärtlindring utan biverkningar med sjögräsmjuk teknik

Det här handlar om smärtforskning i mycket tidigt skede. Forskare vid Lunds universitet har vidareutvecklat en helt ny stimuleringsmetod mot svår smärta som ger individanpassad smärtlindring, utan de sedvanliga biverkningarna och en i det närmaste total blockad av smärta utan att annan känsel och motorik påverkas.

Läs mer

Vi använder cookies för att ge dig en optimal användarupplevelse. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer i vår integritetspolicy: neuro.se/integritet