Kronisk smärta – ett av de stora hälsoproblemen

Kronisk brukar man kalla smärta som återkommer regelbundet under en period av minst sex månader. Det är vanligare än du tror. 20–25 procent av alla vuxna lider av kronisk smärta.

Andelen är ännu högre bland kvinnor och äldre och problemet växer i takt med att befolkningen blir äldre. Utvecklingen påverkas också av minskad fysisk aktivitet, stillasittande arbeten, belastningsskador och stigande andel patienter med diabetes. Den kroniska smärtan är ett kostsamt problem för samhället, med arbetsbortfall och omfattande bruk av läkemedel.

En genomsnittlig smärtpatient behandlas eller ligger inlagd på sjukhus omkring 55 dagar om året. Men minst lika viktigt som samhällets kostnader är patienternas lidande som inte utan vidare kan mätas i pengar.

Egentligen är smärta kroppens eget varningssystem som signalerar när det finns risk att kroppen skadas, t.ex. om man får hett vatten över sig eller trampar snett. Smärtreceptorer i hud och andra organ skickar signaler genom kroppens nervtrådar via ryggmärgen till hjärnbarken och andra delar av hjärnan. Först när signalen når dit blir vi medvetna om att det gör ont, men skyddande reflexer gör att vi drar undan handen eller korrigerar belastningen innan vi hinner tänka efter. Denna fysiologiska smärta utgör ett viktigt skydd som hela tiden motverkar skadliga påfrestningar.

Det finns sällsynta fall där människor föds utan smärtsinne och det medför stora problem med alla typer av skador. Kronisk smärta har vanligen förlorat det normala sambandet med stimulus och gör inte längre någon nytta som varning. Smärtan har blivit en sjukdom i sig själv.

Innehållsansvarig: Anne Thelander

Gå med i Neuro

För bara 30 kronor i månaden får du tillgång till diagnosstöd, nätverk och juridisk rådgivning.

Jag vill gå med idag!

Någon att prata med

Våra diagnosstödjare vet hur det är att leva med neurologisk diagnos.

Ring eller mejla
 

Relaterade nyheter

Debatt i jp.se
2019-11-08

Debatt: Rädda den nya neurologi- och strokevården

Vi är djupt oroade för den framtida neurologi- och strokevården på Ryhov. "Döm om vår förvåning när vi nyligen fick besked om ett förestående beslut som innebär att den neurologiska verksamheten inte får flytta in i de nya lokaler, som håller på att byggas efter de behov personer med neurologiska sjukdomar har." Neuromedlemmarna Emma Åverling och Josefin Kowalsson i debattartikel på jp.se.

Läs mer
2019-10-25

Forskning om neuropatisk smärtas orsak fick stort Neurofondsbidrag

Neurostödd försking Smärt- och Rehabiliteringscentrum i Linköping får ett av Neurofondens två stora forskningsbidrag 2019 för forskning om långvarig neuropatisk smärta. -Det är en spännande dimension att få forskningsbidrag från en medlemsorganisation som Neuro, där många lever med neuropatisk smärta, säger forskaren

Läs mer
400 000 kr
2019-10-24

Stort bidrag till forskning om neuropatisk smärta

Neurostödd försking Långvarig neuropatisk smärta beror på en ”nervskada” och påverkar många av Neuros medlemmar med diagnoser som ms, stroke, ryggmärgsskada och polyneuropati. Över 48 procent som besvarade enkäten till Neurorapporten[1] har symptomet smärta. Till skillnad från behandlingen av akut smärta, finns idag få

Läs mer
2019-10-22

Matematiska modeller ska optimera dosen av läkemedel

Farmakometri är ett relativt nytt och tvärvetenskapligt forskningsfält. Med hjälp av matematiska modeller vill forskarna kunna förutsäga hur ett läkemedel ska doseras för att fungera optimalt för olika människor.

Läs mer
2019-09-27

Nya metoder för ryggmärgsstimulering hjälper fler med svår nervsmärta

Elektrisk ryggmärgsstimulering (spinal cord stimulation), innebär att man placerar en elektrod i ryggen utanför ryggmärgen. Elektroden kopplas till en pulsgenerator/stimulator placerad under huden som sänder ut lågfrekventa och högfrekventa pulser, som påverkar smärtsignaler och upplevelsen av smärt

Läs mer
2019-09-23

Neuroordförande förde fram medlemmars smärtproblem på DM-seminarium

Neuroordförande medverkade på scenen under Dagens Medicin Agendas stora seminariedag 2019 om smärtvårdens framtid. -Nästan hälften av Neuros medlemmar lever med smärta men smärtvården är tyvärr väldigt ojämlik över landet, säger Lise Lidbäck Neuro. Se det textade videoklippet från DM-smärtdagen!

Läs mer

Neuro deltar på Smärtdagen

En av föreläsarna är Neuros ordförande Lise Lidbäck: Hur lyfter vi smärtpatienten när medicinsk personal får mindre att säga till om?

Läs mer
2019-08-23

Mer arbetsinriktad smärtrehabilitering målet för studie på Akademiska

Smärta är ett område som berör många med neurologisk diagnos. Samtidigt är det något det behöver forskas mer omkring.

Läs mer
2019-08-19

Nytt smärtorgan upptäckt i huden

Nästan var femte person har pågående smärta och det finns ett stort behov av att hitta nya smärtstillande läkemedel. Nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt ett nytt sensoriskt organ i huden som känner av farlig retning från omgivningen. Studien publiceras i Science.

Läs mer
2019-06-14

Blodplättsforskning för nya läkemedel som förhindrar stroke

Ny grundforskning kan visa vägen för utveckling av mediciner som minskar risken för blodproppar och stroke. Nyckeln är att kartlägga de livsviktiga blodplättarna som måste bildas vid skador, men också kunna blockera protein som gör att farliga proppar bildas, enligt forskaren Caroline Kardeby.

Läs mer