Smärta

Nervsmärta eller neuropatisk smärta är en följd av skada eller sjukdom i nervsystemet som omfattar nerver, nervrötter, ryggmärg och hjärna.

Om skadan finns på en nerv som ligger utanför hjärnan och ryggmärgen, kallas smärtan perifer neuropatisk smärta. Om skadan istället finns i hjärnan eller ryggmärgen kallas smärtan central neuropatisk smärta.

Olika typer av smärta

Smärta kan delas in på olika sätt. Ett sätt är att se till hur länge smärtan varar och då talar vi om akut eller kronisk smärta. Andra begrepp man ofta möter är:

Nociceptiv smärta/vävnadssmärta, som är en smärta som uppkommer då vävnad i kroppen skadats, t.ex. akut vid brännskador eller kroniskt som vid reumatism.

Psykogen smärta, är en smärta som orsakas av psykiska sjukdomar, t.ex. depression. Idiopatisk smärta, är en smärta utan känd orsak. Patienten har ingen tydlig skada eller sjukdom som kan ge upphov till den smärta som de ändå upplever.

Neuropatisk smärta/nervsmärta, beror på en skada eller förändrad funktion i nervsystemet. Det kan t.ex. vara ryggmärgsskador, neurologiska sjukdomar som ms, infektioner som bältros eller HIV/AIDS, stroke, diskbråck, diabetes eller fantomsmärtor efter amputationer då smärtan kan upplevas som om den kommer från den amputerade kroppsdelen. Antagligen är det så att en del oförklarliga smärtor.

 

Mekanismerna bakom smärtan

Smärta uppstår normalt när kroppens vävnad skadas eller hotas av kraftiga stimuli. Speciella receptorer i nervändarna aktiveras och skapar en signal som förstärks och skickas vidare i nerverna i en process som involverar olika typer av jonkanaler.

Receptorerna och jonkanalerna är proteiner som produceras i nerverna. Om nerven skadas kan det bli en onormal ansamling av dessa proteiner. Då ökar nervens retbarhet och den kan bli spontant aktiv. Detta upplevs som överkänslighet och smärta, och finns normalt kvar ett tag efter att den utlösande orsaken har försvunnit. Har man otur, förändras nerven permanent även om skadan i övrigt har läkt. Då är risken stor att smärtan fortsätter och övergår i kronisk nervsmärta. Denna typ av smärtor kan finnas mer eller mindre permanent, men kan också utlösas och förstärkas av vanliga rörelser eller yttre påverkan som kyla och lätt beröring. Andra delar av nervsystemet, ryggmärgen och hjärnan, kan också skadas på ett sätt som ger upphov till nervsmärtor med hjälp av liknande mekanismer.

Därför tror man att nervsmärta oftast beror på normala processer som har gått över styr. Därför är behandlingen svår – normala funktioner får inte störas för mycket. T.ex. kan nervernas jonkanaler blockeras med lokalbedövning. Det fungerar alldeles utmärkt när tandläkaren ska laga ett hål i en tand, men är mindre lämpligt för kronisk behandling. Det finns dock skäl att hoppas på nya mediciner som bara blockerar en typ av jonkanaler och därmed reducerar smärtan utan att påverka våra normala funktioner. Forskarna har upptäckt en sådan jonkanal som ger upphov till sällsynta ärftliga syndrom. I ett av dessa syndrom bildas inte jonkanalen över huvud taget och individen föds utan smärtsinne. I ett annat tillstånd är jonkanalen överaktiv och dessa patienter utvecklar kroniska smärtor. Kanske skulle ett läkemedel som blockerar denna jonkanal bli en bra smärthämmare?

Kan en ingrediens i ungersk peppar vara en nyckel till smärtans gåta? Det har länge varit känt att en substans i ungersk peppar retar vissa smärtnerver. Det är därför det sticks och bränns när vi äter vissa typer av starkt kryddad mat. Man har även identifierat den aktiva substansen, capsaicin, och den molekyl, receptor, i nerven som capsaicinet aktiverar. På senare tid har forskarna hittat en hel familj av receptorer som aktiveras av olika substanser, t.ex. av mentol (hur känns det med för mycket tandkräm i munnen?) och en ingrediens i pepparrot. Nu är det knappast så att djur och människor har utvecklat speciella nerver för att identifiera starkt kryddad mat, snarare har olika växter utvecklat ett skydd mot att bli uppätna genom kemiska ämnen som retar smärtnerverna. Annars aktiveras dessa nerver av värme, kyla, kemiska ämnen som frisätts i skadad vävnad, eller av mekanisk stimulering. Men växternas aktiva ämnen har givit forskningen verktyg för att studera hur smärtnerverna fungerar och förhoppningen är att detta ska leda till nya smärthämmande läkemedel.upphov till nervsmärtor med hjälp av liknande mekanismer.

Smärta är en subjektiv upplevelse

Smärtupplevelsen är subjektiv. Det är bara du som upplever smärtan som kan avgöra hur ont det gör. Det finns inga bra metoder att objektivt mäta dess styrka och det är heller inte intressant då det är din personliga upplevelse som står i centrum i en vårdsituation.

För vårdpersonalen är det enda säkra patientens egen berättelse och beskrivning, vilket många smärtpatienter upplever som besvärande. Det kan vara svårt att bli trodd och kunskapen om kronisk smärta i allmänvården skulle kunna vara bättre. Inte heller syns det utanpå patienten att han eller hon ständigt har ont. De tecken på akut smärta som friska människor uppvisar, som t.ex. svettningar, har dessutom försvunnit hos de kroniskt sjuka patienterna.

Försämrad livskvalitet

Kronisk smärta följs ofta av andra besvär. Det kan vara psykosociala problem som påverkar relationer och leder till ensamhet och utanförskap. Det kan också handla om svårigheter att fortsätta arbeta, depressioner, problem i hemmet och raserad ekonomi som följd av långvarig sjukskrivning. Många smärtpatienter får efterhand svårt att hantera stress.

Det finns undersökningar som visar att smärtpatienter kan ha en fysisk prestationsförmåga motsvarande den hos svårt hjärtsjuka patienter och psykiskt vara i nivå med individer som vårdas för depression. En kronisk smärtpatients liv kan präglas av sjukrollen och inaktivitet. Han eller hon bär ständigt smärtan med sig och inrättar ofta hela livet efter den. Smärtpatienter upplever ofta en kraftigt försämrad livskvalitet. Sömnsvårigheter är vanliga. Tillsammans med den ständiga smärtan kan det leda till extrem utmattning och orkeslöshet, vilket innebär att livet inrutas ytterligare. Att alltid ha tillgång till en stol eller viloplats kan bli ett måste, bara att gå från badrummet till köket kan vara en stor ansträngning som kräver ett mellanstopp.

"Jag har med mig en fällstol var jag än är, om jag t.ex. handlar eller går runt kvarteret. Jag vet aldrig när jag översköljs av tröttheten, när jag bara måste vila oavsett vad jag håller på med"

berättar en patient. Det blir en ond cirkel där bristen på fysisk aktivitet, liksom övervikt, påverkar smärtan negativt.

Innehållsansvarig: Anne Thelander