”Du mår som du andas”
Föreläsning i Brastad.: Du mår som du andas och presterar därefter!
Ett 90-tal intresserade fyllde stora salen i Folkets Hus.
Psykofysiolog Anders Lönedal berättadeom andningens betydelse för hälsan, vad som händer när vi stressar för länge. Anders förklarade på ett lättfattligt sätt vad det är som händer i kroppen vid stress, varför vi mår som vi mår och framförallt vad vi kan göra åt det. Utan vare sig manus eller Powerpoint presentation men med hjälp av sitt kroppsspråk samt en ryggrad och en hjärna av plast, visade Anders vad som händer i kroppen och olika centra i hjärnan när man andas rätt och skillnaden när det blir fel.
Utdrag ur föreläsningen:
Kroppens ospecifika stressreaktioner syftar till att stimulera kroppen under cirka 30 minuter i kritiska situationer. Därför reagerar vi likartat på alla typer av anpassningskrav som vi utsätts för.
Hjärnan
Långvarig stress hämmar nybildningen av vissa av hjärnans celler som har med minne och inlärning att göra. Koncentrationssvårigheter och minnesrubbningar är tydliga tecken på långvarig stress.
Blodet
Nivån på blodsocker och blodfetter höjs vid frisättning av stresshormonerna kortisol, noradrenalin och adrenalin. Vid långvarig stress hämmas även vårt immunförsvar.
Muskler
Musklerna dra ihop sig så att vi snabbt kan fly. Stress gör att det är svårt att varva ner, musklerna förblir spända. Det kan ge smärtor i rygg, nacke och huvud bland annat. Långvarig stress ger inte sällan mer allmänna smärtproblem i kroppen.
Andning
Vi andas snabbare och ytligare. Vi hyperventilerar, andas ut för mycket CO2. Detta är ett andningsmönster som lätt blir permanent om stressen aldrig släpper.
Hjärtat
Hjärtfrekvensen ökar för att snabbt kunna pumpa ut syresatt blod till hjärna och muskler. Det gör att blodtrycket höjs och vi gör oss redo för en kort men intensiv insats.
Sköldkörteln
Kroppens hormonproduktion rubbas av stress. Sköldkörtelhormonet reglerar bland annat vår ämnesomsättning.
Njurar
Främst magnesium läcker ut ur cellerna, in i blodbanan och genom njurarna ut i urinen.
Binjurar
Konstant pådrag i HPA axeln gör att binjurarna ligger på med förhöjda nivåer av noradrenalin, adrenalin och kortisol, vid långvarigt stresspåslag minskar kroppens känslighet för bland annat kortisol.För att stänga av stressreaktionen, eller överlevnadsreaktionen måste kroppens grundinställning av syra-bas ställas rätt. Det är primärt CO2 som reglerar denna balans och det är vårt andningsbeteende som styr CO2 nivån i kroppen.
Andas genom näsan, så fungerar du bättre!
Publiken fick många tips och råd att ta med sig i vardagen, Anders kom med d uppmaning:
Andas genom näsan, så fungerar du bättre! Egentligen är det ganska självklart, men ändå missar vi det nästan jämt. Det som är skillnaden mellan levande och dött. Andningen. Vi tar den ofta för givet och det är den viktigaste pusselbiten för att vi ska må bra. Den påverkar i princip alla funktioner och processer i kroppen och jag tror de flesta inte tänker på den särskilt ofta. Att lära sig andas rätt är en stor investering man kan göra för sin hälsa. Många andas alldeles för mycket, för stor volym,då man andas ut och in genom munnen. Det kan då bli två till tre gånger mer än vad kroppen behöver, det ventileras ut för mycket koldioxid och resultatet blir en sämre syresättning av blodet och cellerna. Det som sker när man andas grunt med övre delen av bröstkorgen, det de flesta förknippar med hyperventilering är samma sak, för mycket koldioxid ventileras ut och kroppen syresätts inte. För att syresättningen skall fungera krävs en ganska så exakt mängd koldioxid. Så vill du höja din energi kan det vara en god idé att ändra ditt sätt att andas. Stäng munnen och andas genom näsan istället, utom vid tuffa träningspass, men testa att andas med näsan även då! Att gäspa när man behöver är också helt okej. (Dels för att det är skönt att gäspa när man är lite trött och för att det fyller en biologisk/fysisk funktion). Luften värms och fuktas vid näsandning, samt filtrerar bort en stor del smuts och bakterier som man får i sig vid munandning. Att andas ut genom näsan är det biologiskt korrekta, då onödigt mycket vatten och värme som lämnar kroppen vid munandning, samt att utandningen rensar näshåren från damm vilket gör att slemhinnorna inte behöver jobba så mycket. Det blir en längre utandning som ger ev avslappningsrespons i kroppen.
- Jag utmanar er härmed att prova att andas genom näsan, in och ut, och känn efter om det blir någon skillnad. Själv tycker jag att jag blir både lugnare och piggare!
Anders gav ett tips: Köp kirurgtejp! Med tanke på att det är svårt att vara medveten om sin andning på natten och att många då andas med öppen mun kan man tejpa för munnen med kirurgtejp, så man helt enkelt blir tvungen att andas genom näsan. Att andas genom näsan är den korrekta vägen, men som alla dåliga vanor, munandning är en, så krävs det lite tid och mycket vilja för att förändra, så börja med att tejpa halva munnen. Ni som tränar, testa en kortare löprunda med stängd eller tejpad mun, avslutade Anders.
Efter att ha svarat på frågor från åhörarnafick Anders Lönedal boken "Lågor — antologi från Lysekil" som tack för sin medverkan.