Multipel skleros (MS)
Multipel skleros eller MS är en neurologisk diagnos som angriper hjärna och ryggmärg. Vid MS angriper kroppens eget immunförsvar det skyddande fettskiktet, så kallade myelinet, som finns runt nervtrådarna. Då uppstår en inflammation och ibland skadas själva nervtrådarna. Det påverkar nervimpulserna så de inte kan ledas på rätt sätt. Skadorna bildar ärrvävnader som har gett sjukdomen namnet multipel skleros vilket betyder många ärr.
Multipel skleros eller MS varierar mycket mellan olika personer. Det finns flera olika varianter, en del är lindriga men det finns också mer aggressiva former. Vilka symtom du får beror på vilka nervtrådar som blir inflammerade. Vanliga symtom är domningar, känselbortfall, värk, balanssvårigheter och en överväldigande trötthet. I början av sjukdomen är det vanligt att försämringar kommer och går i form av skov.
Vad är multipel skleros?
Multipel skleros eller MS är en neurologisk diagnos som angriper hjärna och ryggmärg. Bland de neurologiska diagnoserna är multipel skleros, MS, en av de vanligaste.
I Sverige lever cirka 20 000 personer med MS. De flesta är mellan 20 och 40 år när de får diagnosen. Inflammation på synnerven är ett ganska vanligt sätt för sjukdomen att börja.
.
Det finns cirka 2,5 miljoner människor med MS i hela världen. I Sverige lever cirka 20 000 personer med MS. De flesta är mellan 20 och 40 år när de får diagnos.
De första bromsmedicinerna kom på 90-talet. Idag finns flera olika effektiva läkemedel som fördröjer sjukdomsutvecklingen väsentligt för de flesta som får en tidig diagnos. Det finns också olika läkemedel och behandlingar som lindrar symtom. Men MS är fortfarande en obotlig sjukdom. Läs mer om behandling vid ms.
Forskning om MS
Det bedrivs mycket forskning om MS runt om i världen och många patienter bidrar genom att medverka i kliniska studier.
Här är exempel på ämnesområden där forskning pågår:
- sjukdomens uppkomst
- ärftlighet
- utlösande orsaker/miljöfaktorer
- dämpning av immunförsvaret
- nervimpulsernas överföring
- nybildning av stödjeceller, återskapande av myelin och nervceller
- stamcellstransplantation
- behandlingar för progressiv MS
- minskad spasticitet, smärta, urinvägsproblem
- behandling som påverkar antigen
- livskvalitet
Innehållsansvarig: Helene Landersten
Patric med ms och hans läkare Fredrik teamtävlar i ÖtillÖ SwimRun
Den 2 september tävlar neurologen Fredrik Piehl och hans patient Patric Tengblad med diagnosen ms, i den tuffa SwimRun-tävlingen ÖtillÖ i Stockholms yttre skärgård. Under ett dygn springer de 65 km och simmar totalt 10 km mellan 24 öar.
Tv och podd om ms
Doktor Mikael (Mikael Sandström) medverkar i både tv4:s nyhetsmorgon och i Läkarpodden med Tilde de Paula, för att prata om multipel skleros, ms.
Hannes Lindahl belönas för insats inom neurologisk forskning
Hannes Lindahl, Syed Rahman och Lisa Mather vid Karolinska Institutet, delar på Lennmalms pris 2019, och belönas med 25 000 kronor och Lennmalms medalj i silver.
Louise Hoffsten gäst hos Lasse Kronér
Louise Hoffsten fick diagnosen MS i mitten av 90-talet. Genom åren har hon alltid varit öppen om sin sjukdom och när hon gästade ”Kronérs sommargäster” 17 augusti, berättade hon även om detta.
Träning hjälper - men svårt att orka med
Svår trötthet, även kallad fatigue eller hjärntrötthet, är vanligt hos personer med neurologiska diagnoser, till exempel MS, Parkinson och stroke. Det som hjälper bäst mot tröttheten är oftast fysisk träning. Samtidigt kan tröttheten vara det största hindret för att orka träna. Caroline Feldthusen
Neuromyelitis optica-spektrumtillstånd – diagnostisk utmaning
Fallbeskrivning. Diagnosen NMOSD bör övervägas hos patienter med refraktär hicka och kräkningar. Diagnosen kan numera ställas även om patienten inte har haft engagemang av vare sig synnerven eller ryggmärgen.
Grönt ljus för cannabis-läkemedel även i Europa
Det cannabisbaserade läkemedlet Epidyolex mot två ovanliga former av epilepsi (Lennox-Gastauts syndrom och Dravets syndrom) blir sannolikt godkänt i EU, enligt Läkemedelsvärlden. Läkemedlet riktar sig till barn med mycket svår epilepsi och kan finnas i Sverige redan i höst, uppger Läkemedelsverket.
Krav på bättre utbildning för att inte avvisa funktionsnedsatta
Flera intresseorganisationer kräver bättre utbildning för att funktionsnedsatta inte ska avvisas i offentliga miljöer.
Personer med neurologiska diagnoser blir tagna för att vara fulla
Sveriges radio har gått igenom anmälningar till diskrimineringsombudsmannen, do. Neuros ordförande Lise Lidbäck kommenterar i inslaget.