Illustration av ett nätverk.
Neurorapporten ger en inblick i situationen. Illustration: Bedow.

Nationellt programområde rehabilitering

, Roger Lindahl

Kartläggning av Nationellt programområde Rehabilitering, habilitering och försäkringsmedicin inom området habilitering. Neuroförbundet har via Funktionsrätt Sverige beretts möjlighet ge synpunkter på hittillsvarande kartläggning inom området habilitering.

Neuroförbundet organiserar bland andra personer med diagnoserna CP, neuromuskulära sjukdomar och ryggmärgsbråck vilka är de huvudsakliga medlemsgrupperna som berörs av den aktuella frågeställningen.

Problemområdena känns igen

Vi vill inledningsvis säga att vi tycker den hittillsvarande kartläggningen på det stora hela har lyckats identifiera de frågeställningar och problemområden som vi också upplever.

Den kanske största bristen är övergången från barn- och ungdomshabilitering till vuxenhabilitering och rehabilitering. Många av våra medlemmar ger uttryck för att så länge man är barn och ungdom finns en fungerande habilitering, där insatserna samorganiseras även om det kan vara skillnader hur det ser ut på olika platser i landet. Det är ju förstås oerhört angeläget att tvärfackligt sammansatta habiliteringsteam så långt möjligt kan ge insatser för att undvika problem senare i livet.

Viktigt med individuell plan

För att minska bristerna i övergången till vuxenhabilitering och rehabilitering behöver individuella habiliterings- och rehabiliteringsplaner bli en regel, idag är det ett undantag, färre än 20 procent av våra medlemmar uppger att de har en individuellt anpassad rehabiliteringsplan.

Kunskapen om och möjlighet till samordning inom primärvård är för låg, varför ansvaret för detta måste finnas och skapas inom specialistklinikerna och nationella kvalitetsregister och riktlinjer för arbetet är bra instrument för att förbättra situationen.

Ytterligare en fas efter 65

Vi upplever också en otydlighet i gränsdragningarna mellan habilitering och vuxenhabilitering alternativt rehabilitering. Vi har uppfattningen att barn- och ungdomshabilitering upphör vid 18 eller 20 års ålder och att vuxenhabilitering inte per automatik kopplas in utan du blir hänvisad till rehabilitering och där finns ju stora brister i tillgång till multiprofessionella team. Det finns en övergång från barn och ungdom till vuxen, sedan finns det en till som kanske behöver lyftas fram från vuxen till 65 och äldre. Vi efterlyser tydliga gränser om ansvarsfördelning och ansvaret för samordning. Habiliteringen ska omfatta hela livssituationen och vara livsinriktad.

Om att åldras med cp eller ryggmärgsskada

Vi saknar även forskning inom området att vara vuxen och att åldras med ryggmärgsskador och CP-skador och behovet av habilitering alternativt rehabilitering.

Författare

 

Stöd oss

Din gåva gör att vi kan fortsätta kämpa för tillgång till god neurologisk vård i hela Sverige.

Ge en gåva