Digitala träningsprogram ska underlätta rehabilitering efter stroke
Inom kort kommer strokepatienter på Akademiska sjukhuset i Uppsala att kunna träna upp motoriska och kognitiva funktioner med hjälp individuellt anpassade digitala träningsprogram. Det ska bli ett stöd i rehabiliteringen i syfte att snabba upp återhämtningen efter hjärnskadan både i det akuta och kroniska skedet.
– Förhoppningen är att träningsprogrammen ska öka patienternas motivation att träna dagligen och därmed förbättra deras livskvalitet och självständighet, säger Per Hamid Ghatan, överläkare i rehabiliteringsmedicin på Akademiska sjukhuset i ett pressmeddelande.
Rehabilitation Gaming System (RGS@home) är en digital plattform med träningsprogram som syftar till att underlätta och snabba på återhämtningen av både motorik och kognition efter hjärnskada. Det består av tydliga delmål som utformas efter varje patients unika behov. Förutom efter stroke så är tekniken tänkt användas i rehabilitering vid exempelvis Parkinsons sjukdom, MS och CP-skada.
På Akademiska sjukhuset införs den nya tekniken inom ramen för en EU-finansierad multicenterstudie som startar i höst och ska pågå under 2020. Förutom Akademiska medverkar två kliniker i Spanien och Frankrike. I Uppsala kommer 30-40 strokepatienter i arbetsför ålder att inkluderas. Studien leds av en forskargrupp vid Institute for Bioengineering (IBEC) i Barcelona, som utvecklat tekniken.
– Träningsprogrammen blir ett tillägg till befintlig rehabilitering inom sluten- och öppenvård. Vi vet att stimulans har betydelse efter stroke och med hjälp av tekniken kan patienterna erbjudas intensivare träning. Vi kommer att kunna följa tio patienter samtidigt vilket är väldigt effektivt. De får utrustningen med sig hem och det är framförallt den dagliga träningen i hemmet som ska utvärderas i studien. När metoden utvecklats planerar vi att inkludera fler målgrupper, berättar Per Hamid Ghatan.
Han ser fördelar både för inneliggande och utskrivna patienter:
– Inom slutenvården kan vi erbjuda intensivare rehabilitering av kognitiva funktionshinder, men också motorik i hand/arm, balans och koordination. För patienter som passerat den akuta fasen blir rehabiliteringen mer tillgänglig genom att de kan träna dagligen i hemmiljö och slipper ta sig till och från mottagningen.
– Vår förhoppning är att stödet ska leda till att fler patienter kan erbjudas rehabilitering, men också att träningsprogrammen ska öka patienternas motivation att träna. Dessutom bedömer vi att uppföljningen underlättas av vi kontinuerligt får rapporter om hur det går för varje enskild individ, avslutar Per Hamid Ghatan.