Rehabilitering
Neurologiska diagnoser, skador och symtom är ofta livslånga och berör livets alla områden. För en del diagnoser finns bra mediciner, för andra inte.
Med rätt rehabilitering skapas förutsättningar att återfå så mycket som möjligt av förmågor och funktioner som fanns före sjukdomen eller skadan. Rehabilitering är också viktigt för att bevara och stärka de funktioner man har.
Rehabilitering ska anpassas utifrån den enskildes behov och livssituation och det är viktigt att patienten är delaktig i planeringen och med att sätta upp individuella mål. Insatserna varierar därför för olika personer.
Individuell rehabiliteringsplan
När din delaktighet i arbetslivet och aktiviteter i det sociala livet begränsas av din sjukdom eller skada, då är rehabilitering en väg tillbaka. Första steget är att du begär en rehabiliteringsbedömning. Nästa steg är att en individuell rehabiliteringsplan tas fram tillsammans med din läkare, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, kurator, neuropsykolog, logoped och eller dietist.
Både kortsiktiga och långsiktiga mål bör formuleras.
Olika former av rehabilitering
Rehabilitering kan drivas i såväl öppenvård som slutenvård. De som arbetar med rehabilitering är arbetsterapeuter, fysioterapeuter, dietister och logopeder men även kuratorer och neuropsykologer. Dessa arbetar tillsammans i team med dig som är patient.
Rehabilitering i öppenvård
Om du behöver rehabilitering kan du kontakta en rehabiliteringsmottagning direkt för att få råd och stöd. För att träffa en fysioterapeut eller arbetsterapeut behövs oftast ingen remiss. Men det kan vara olika regler i olika landsting.
Rehabilitering i slutenvård
Om insatserna inom öppenvård inte räcker till kan du få specialiserad rehabilitering i slutenvård. Det kan gälla dig som har en kronisk neurologisk sjukdom.
För att få specialiserad rehabilitering behövs en remiss från din läkare.
Inneliggande sammanhållen rehabilitering innebär 2–4 veckor där du helt kan fokusera på dig själv och din träning. Man kartlägger vilka behov, resurser och aktivitetsmöjligheter du har. Utifrån det skrivs en rehabiliteringsplan med tydliga mål för dig under din period på rehabiliteringsanläggningen.
I en del regioner kan du själv få välja mottagning/anläggning för din rehabilitering. Viktigt att noga ta reda på hur mycket stöd du kan få och vad respektive anläggning erbjuder. Stäm av med ditt läkarteam om de har rekommendationer.
Klimatrehabilitering
Rehabilitering i varmt klimat är inte en självklarhet. Regionerna har olika bestämmelser om vid vilka sjukdomar man kan få rehabilitering i varmt klimat. Tag kontakt med din region för att få veta vad som gäller där du bor.
Utmaning få politiker att förstå idéburna verksamheter som Valjeviken
Intervju med Daniel Unnerbäck, stiftelsechef på Valjeviken. Valjeviken är en idéburen verksamhet på tre ben ─ folkhögskola, rehabverksamhet och vårdcentral under ett och samma tak. Stiftelsechef Daniel Unnerbäck berättar om de utmaningar som de brottas med och hotet som folkhögskolan står inför idag.
Uppdaterad lärobok i neurologi
Professor Sten Fredriksson recenserar den nya läroboken om neurologi: "En hel del har ändrats sedan 2012 års upplaga. Intressant nog har bokens omfattning minskat något i sidantal efter en tidigare expanderande trend. Hur är det möjligt? Jo, redaktörerna har rensat bort flera kapitel (akut neurologi, hypotalamo-hypofysära sjukdomstillstånd, neuropatisk smärta, cerebral pares och synpunkter på åldrandets neurologi)."
Ökande intresse för neurologi - men fortsatt brist på neurologer
Svenska Neurologföreningen har ungefär 430 medlemmar. 2015 saknades runt 100 specialister och idag uppskattar man att motsvarande siffra är cirka 150. De senaste fem åren har det gått både framåt och bakåt. Intresset för neurologi är stort och det är lätt att rekrytera ST-läkare. Dock är den medicinska utvecklingen inom specialiteten snabbare än vad kompetensförsörjningen hinner med.
Därför är det landsomfattande föreningslivet i Neuro så viktigt
Välkommen till det nya året. Se och lyssna till Neuros förbundsordförande Lise Lidbäck som minns 2020 och blickar fram emot 2021.
En miljon kronor till forskning om rehabilitering efter covid-19
Covid-19-pandemin har drabbat miljontals människor världen över. De som drabbas av viruset får väldigt olika grad av påverkan på kroppen både under sjukdomsförloppet och efteråt. Därför är det viktigt med patientanpassade behandlingsmetoder. Forskaren Yvonne Freund-Levi vid Örebro universitet har fått drygt en miljon kronor från Afa Försäkring för att studera behovet av rehabilitering efter covid-19.
Neuro tillsammans med andra patientföreträdare varnar för ökad vårdskuld
Utebliven rehabilitering och inställda uppföljningar kommer att öka på den vårdskuld som uppstått under pandemin, varnar patientorganisationerna. De efterlyser en nationell samordning för att möta det ökade behovet av vård och rehabilitering.
”Sämre rehabilitering för sju av tio under pandemin”
Bakom varje prioritering finns patienter vars behov anses akuta men där bristen på rehabilitering får stora konsekvenser, skriver Fysioterapeuternas ordförande i debattartikel.
Hästunderstödda insatser bra vid neurologiska diagnoser
Neurologisk sjukdom eller skada medför ofta funktionsnedsättning, problem i vardagen och nedsatt livskvalitet och hälsa. I en kontrollerad vetenskaplig studie som genomförts vid Sveriges lantbruksuniversitet har forskare undersökt hur hästunderstödda aktiviteter kan påverka vardagen, livskvalitet oc
Ordförande: ”Våra medlemmar har kommit ordentligt i kläm”
Endast en av fem som svarade i Neuros senaste medlemsundersökning har i nuläget en individuell rehabiliteringsplan. Förbundsordförande Lise Lidbäck beskriver hur många patienter i praktiken ”kastas ut i tomma intet”. Samtidigt ser organisationen med stor bävan på undanträngningseffekterna i pandemin
Lise Lidbäck i podd om arbetsförmåga vid funktionsnedsättning
”En funktionsnedsättning är inte samma sak som att man saknar arbetsförmåga” säger Lise Lidbäck, förbundsordförande för Neuro i podden Synapsen.