LSS-lagstiftningen, rättspraxis och dess konsekvenser för intygen från sjukvården

Bakgrunden till besöket var sjukvårdspersonalens upplevelser att många av de svårt sjuka patienterna på Akademiska, främst med diagnoserna Huntington och ALS, trots sina omfattande hjälpbehov inte får personlig assistans beviljad. Deltog under föreläsningen gjorde ett 15-tal läkare och kuratorer på neurologen.

- Dels är det viktigt att informera vården om NHR och att våra rättsombud finns och kan hjälpa till vid både ansökan och överklaganden, säger Magnus Andersson. Lika viktigt är att informera om vad LSS-lagen och rättspraxis innebär när det gäller intygen. Detta är inte helt lätt att förstå om man inte är insatt i lagen.

- En grundförutsättning för att beviljas personlig assistans är att det finns ett behov av hjälp med de sk grundläggande behoven. Där kan vi se att många medlemmars intyg saknar uppgifter när det gäller dessa behov. På mötet diskuterade vi även olika konkreta exempel som läkarna ville ta upp, samt hur formuleringar i intygen kan se ut och hur försäkringskassan, kommunerna samt domstolarna bedömer dessa formuleringar.

- Av de ca 50 medlemmar som kontaktar NHR:s rättsombud varje månad handlar mer än en tredjedel om LSS, framför allt då personlig assistans, säger Magnus Andersson. Detta är med andra ord ett område som berör många av våra medlemmar.

Många av deltagarna vid mötet uttryckte stor uppskattning över att få information om vad LSS-lagen egentligen innebär, hur lagen tolkas av domstolarna, samt även att kunna hänvisa patienter till kontakt med NHR.

Inför 2013 kommer NHR satsa på utökad information till både sjukvården och enskilda medlemmar kring både assistans och andra rättigheter.