Neurorapporten 2021
Neurorapporten 2021 undersöker den ojämlika tillgången till neurologisk rehabilitering.
Tillgången till rehabilitering och enskildas förutsättningar att upprätthålla förmågor brister på många håll och skiljer sig åt både beroende på var de bor och vilken diagnos de har.
En redan dålig situation riskerar nu att förvärras. Coronapandemin har lett till att nya patientgrupper som drabbats hårt av covid-19 har stora rehabiliteringsbehov. Samtidigt har andra patientgrupper och många av Neuros medlemmar fått sin rehabilitering inställd och det har på så vis byggts upp en rehabiliteringsskuld. Den här skulden måste återbetalas för att den inte ska leda till en större rehabiliteringsförlust.
- Inställd eller utebliven rehabilitering innebär förlorade funktionsförmågor. Dessa förluster kan bli permanenta. Det leder både till ett individuellt lidande och innebär stora samhällskostnader. Därför tjänar alla på att samhället satsar mer på hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande åtgärder, kommenterar Neuros förbundsordförande Lise Lidbäck.
Neurorapporten 2021 bygger på tusentals enkätsvar från Neuros medlemmar om deras erfarenheter och behov av neurologisk rehabilitering, men också deras förutsättningar för funktionsuppehållande träning. En individuell rehabiliteringsplan är en länk däremellan. En sådan bidrar till en samordnad, personcentrerad och målstyrd rehabilitering. Planen ska också fungera som ett stöd för patienten efter att en rehabiliteringsperiod är avslutad och revideras vid behov.
- Tyvärr ser vi att alltför få rehabiliteringsplaner följs upp efter en avslutad rehabiliteringsperiod. Våra medlemmar har livslånga diagnoser och är i behov av återkommande uppföljning. Samtidigt har bara 10 procent av de svarande en rehabiliteringsplan som är aktuell för dem idag. Det är verkligen undermåligt, konstaterar Lise Lidbäck.
Neurorapporten 2021
Läs Neurorapporten som pdf.
Som underlag till rapporten finns också regioners egna analyser av om de kan erbjuda rehabilitering enligt nationella riktlinjer. Neuros genomgång visar att regionerna själva identifierat att de sällan kan det. Rehabilitering framstår som ett tydligt eftersatt område, jämfört med annan vård och behandling. På många håll behövs fler anställda inom de yrkeskategorier som arbetar med neurologisk rehabilitering.
Regional uppföljning ett måste
Neuros genomgång visar också att regionernas senaste analyser i regel har ett antal år på nacken.
- Det här är allvarligt. Regionerna har identifierat stora brister och behov av åtgärder. Därför är det angeläget att de nu genomför nya analyser av den rehabilitering de tillhandahåller. Regionerna behöver följa upp om förändringar har genomförts och med vilken effekt. Och inte minst behöver de identifiera vad som kvarstår att åtgärda, understryker Lise Lidbäck.
Neurorapportens slutsatser i sju punkter:
- Regionernas egna analyser visar på stora brister vad gäller tillgången till neurologisk rehabilitering och behöver därför följas upp.
- Allt för få erbjuds sammanhängande teamrehabilitering och återkommande perioder som motsvarar deras behov.
- Allt för få har en individuell rehabiliteringsplan.
- Rehabiliteringsplaner och rehabiliteringsbehov måste följas upp i högre utsträckning än vad som görs idag.
- Det behövs bättre förutsättningar för personer med neurologisk diagnos att genomföra regelbunden funktionsuppehållande träning.
- För många ger det mer att vara fysiskt aktiv med andra, i ett socialt sammanhang.
Vi står inför ett uppdämt behov av rehabilitering som en följd av pandemin.