Parkinsons sjukdom

Vid Parkinsons sjukdom sker en långsam nedbrytning av de celler som tillverkar dopamin i hjärnan. När cellerna försvinner uppstår en brist på dopamin som gör att nervimpulserna förändras och man får problem med att kontrollera sina rörelser. Rörelserna kan till exempel bli långsamma och skakiga.

Tillståndet kan variera kraftigt under dagen beroende på åtgången av dopamin i hjärnan. Helt utan dopamin blir man alldeles stel och orörlig medan för mycket dopamin sätter igång ofrivilliga rörelser. Även röst, tal, humör och mag-/ tarmfunktion kan påverkas.

Parkinsons sjukdom finns över hela världen i ungefär samma utsträckning, 15 per 10 000 invånare har diagnosen. I Sverige lever cirka 20 000 personer med parkinsons. Sjukdomen startar oftast efter 55 års ålder och det kan finnas ärftlig komponent.

Sjukdomen kan inte botas, men symtomen kan lindras med läkemedel i olika former, i vissa fall även operation.

Forskning om parkinson

Forskning pågår kring orsaken till att sjukdomen utvecklas och man studerar såväl genetiska riskfaktorer som exponering för olika miljöfaktorer. Det finns forskning som syftar till att ta reda på exakt vad som händer när nervcellerna dör och varför de dör. Vidare genomförs omfattande studier för att förbättra behandlingen av sjukdomen. En vision är fortfarande att kunna ersätta de dopaminproducerande celler som förloras vid sjukdomen genom stamcellstransplantation.

Stamcellsforskning syftar till att kunna ersätta de dopaminproducerande celler som dör vid Parkinson genom transplantation av stamceller. I Lund har man genomfört flera forskningsförsök med transplantationer. En del patienter förbättrades avsevärt under mycket lång tid och forskare vid Lunds universitet har visat att transplanterade nervceller kan överleva och återställa normal dopaminproduktion i den transplanterade delen av hjärnan. Symtomen hos majoriteten förbättrades dock endast i liten grad eller inte alls. Vissa drabbades av ofrivilliga rörelser. Skillnaderna kan ha berott både på individuella variationer och på skillnader i transplantatens kvalitet.

Nyligen öppnades andra möjligheter då forskare vid Lunds universitet upptäckt gener som styr utvecklingen av stamceller till dopaminproducerande celler. Dessa gener kodar för protein som ska hjälpa cellerna att producera dopamin.

Källa: Neuroportalen.se

Innehållsansvarig: Helene Landersten

Vill du veta mer?

Nyhetsbrevet kommer en gång i månaden och innehåller nyheter från vår verksamhet och information om aktuell forskning inom neurologi.

Prenumerera på nyhetsbrevet

Stöd forskningen om parkinson

Din gåva gör skillnad.

Ge en gåva
 

Relaterade artiklar

2018-03-28

Lundaforskare världspionjärer i stamcellsforskning mot Parkinson

Vid Lunds universitet står vaggan för pionjärarbetet i världen när det gäller stamcellsforskning för att hitta behandlingar mot Parkinsons sjukdom. Hör Neuropoddens reportage där professorerna Håkan Widner och Anders Björklund intervjuas om det spännande historiska arbetet vid Lunds universitet.

Läs mer
2017-12-22

Lyssna på Neuropoddreportaget om senaste Lunda-hjärnforskningen

Lunds universitet firar 350 års verksamhet och därför arrangerades en Hjärnvecka med föreläsningar och seminarier om den omfattande forskning kring hjärnan som pågår på universitetet i samarbete med andra globala forskarkluster. Lyssna på Neuropoddens webbradioreportage från veckan.

Läs mer
2017-12-14

Mer än 1000 har testat spelet om Parkinsons

Läs mer
2017-12-06

Skriv på för vård och rehabilitering som fungerar – i hela landet!

Läs mer
2017-09-12

David slår knock out på parkinsonsymtom

Läs mer
2016-04-11

Leifs ögonstenar vid Gavleåns träd synliggör sällsynta PSP

Parkinsondagen 2016: Leif Westlund har skapat hundratals "ögonstenar" i Gävle för att sprida kunskap om den sällsynta diagnosen PSP, progressiv supranukleär pares. Den innebär parkinsonliknande symtom, men är mer progressiv än den traditionella Parkinsons sjukdom. Poddariointervju!

Läs mer
ms & parkinson
2016-04-04

Remissyttrande: Socialstyrelsens förslag till nationella riktlinjer

Alla med neurologisk diagnos har behov av rehabilitering. Rehabiliteringen ska vara både livslång och livsinriktad. Upprättande av en individuell rehabiliteringsplan och teamarbete är förutsättningar för bra rehabilitering.

Läs mer
2015-04-09

Tidiga minnesstörningar vid Parkinsons sjukdom

Parkinsons beskrivs främst som en rörelsesjukdom, med behandlingar som är mest inriktade på rörelsestörningar. Samtidigt vet man att många patienter med Parkinsons utvecklar parkinsondemens och att lindriga kognitiva problem är vanliga tidigt i sjukdomen.

Läs mer
2013-06-18

Ny svensk specialklinik för andningshjälp och rehabilitering invigd

Läs mer