Symtom vid myastenia gravis (MG)

Symtom vid myastenia gravis (MG) kännetecknas av att muskelstyrkan avtar vid ansträngning. Besvären börjar ofta väldigt smygande så att man anpassar sig till en ökad muskulär uttröttbarhet. Man märker kanske bara att man orkar sämre och sämre.

Upprepade rörelser kan göra att kraften försvinner, även om muskelkrafterna i början var starka. Musklerna fungerar ofta bättre på morgonen och sämre på kvällen. Ibland påverkas enstaka muskler, ibland många.

Besvären varierar mycket mellan olika personer. Symtom kan även variera från dag till dag och från timme till timme hos samma person. Det påverkar att det kan vara svårt att fastställa en diagnos.

De första symtomen är vanligen dubbelseende och hängande ögonlock. Ansiktsmimiken kan påverkas så att man inte kan dra upp mungiporna, har svårt att blunda, truta med munnen och blåsa upp kinderna.​

Exempel på flera symtom

  • Svårigheter att tugga och svälja.
  • Rösten kan låta nasal och otydlig, svårt att uttala vissa konsonanter, speciellt r, s, k. 
  • Det kan vara svårt att andas.
  • Utmaningar att resa sig från liggande till sittande och att gå i trappor.
  • Tungt att hålla upp armarna för att tvätta håret, ta ned saker från hyllor högt upp och hänga tvätt.
  • Svaghet i nacken gör att man inte orkar hålla upp huvudet.
  • Nedsatt förmåga att hålla gaser, avföring och urin är ett stort socialt handikapp.

Andningen är den mest fruktade komplikationen, orkar man inte andas, är tillståndet livsfarligt och kallas ofta för en myasten kris.

Förutom ansiktet är det framförallt de stora muskelgrupperna i armar och ben som påverkas, inte så mycket små muskler i händer eller fötter, som drabbas. Infektion, stress, menstruation, graviditet, förlossning, amning samt sjukdomar och läkemedel som påverkar nerv- eller muskelmembranet kan öka MG-symtom.  

Förlopp vid MG

Sjukdomen tycks ha ett förlopp som stabiliserar sig med åren och prognosen är god för de allra flesta med rätt behandling. 

Hos äldre verkar MG komma snabbare, nästan med ett galopperande förlopp som snabbt sprider symtomen till olika muskelgrupper. Cirka 5 procent av MG-patienterna har i perioder svåra symtom som kräver sjukhusvård.

Källor: Rayomand Press, neurolog och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset.
Ritva Matell, docent i neurologi vid Karolinska Institutet

Innehållsansvarig: Helene Landersten

 

Relaterade nyheter

400 000 kr
2019-10-24

Stort bidrag till forskning om neuropatisk smärta

Neurostödd försking Långvarig neuropatisk smärta beror på en ”nervskada” och påverkar många av Neuros medlemmar med diagnoser som ms, stroke, ryggmärgsskada och polyneuropati. Över 48 procent som besvarade enkäten till Neurorapporten[1] har symptomet smärta. Till skillnad från behandlingen av akut smärta, finns idag få

Läs mer
2019-07-25

Personer med neurologiska diagnoser blir tagna för att vara fulla

Sveriges radio har gått igenom anmälningar till diskrimineringsombudsmannen, do. Neuros ordförande Lise Lidbäck kommenterar i inslaget.

Läs mer

Föreläsning om myastenia gravis, mg, i Lund

Föreläsningen om myastenia gravis arrangeras av Neuro Lundabygden och Patientforum, Sjukhusbiblioteket, Skånes universitetssjukhus (SUS).

Läs mer
2019-05-15

Neurorapporten -19: En tredjedel får vänta över ett år på rätt diagnos

Neurorapporten visar på en ökning bland Neuros medlemmar när det gäller väntan mer än ett år från läkarbesök till korrekt diagnos. Från en fjärdedel (25 %) år 2014 till nästan en tredjedel (30%) år 2019. Se videoklippet från lanseringen av Neurorapporten under Neurologiveckan!

Läs mer
2019-04-02

Wallenbergmiljoner till autoimmun forskning

Olle Kämpe vid Karolinska institutet är en av fem forskare som får vara med och dela på 2,5 miljarder kronor från Wallenberg Clinical Scholars.

Läs mer
2019-02-27

Är influensavaccination säkert vid myastenia gravis (mg)?

Anna Rostedt Punga, docent och specialistläkare, Akademiska sjukhuset, Uppsala har skrivit för Neuros medlemmar om effekt och säkerhet av influensavaccin vid mg. Hon redovisar resultaten från en nyligen genomförd studie vid universitetssjukhuset i Leiden, Nederländerna.

Läs mer
2019-02-27

Symtom och behandling av mg hos barn och ungdomar

En mg-grupp som inte alltid får så mycket uppmärksamhet är barn med mg. En sk juvenil mg definieras om den debuterar innan 18 års ålder. Juvenil mg kan delas in i två undergrupper: prepubertal mg om debut av sjukdomen inträffar innan 12 års ålder och postpubertal mg om debuten är efter 12 år

Läs mer
2019-02-27

Dagen för extra uppmärksamhet på mg och sällsynta diagnoser

Den 28 februari är det både den europeiska mg-dagen och dagen för att uppmärksamma sällsynta diagnoser. Mg står för Myastenia gravis och tillhör de sällsynta neurologiska sjukdomarna.

Läs mer
2019-02-27

Sällsynta dagen 28/2: Så bemästrar höjdhoppsstjärnan sin mg-diagno

Mellan 1972 och 1982 var Neuro-medlemmen Ann-Ewa Karlsson elitidrottare och hade både svenskt och europeiskt rekord i höjdhopp. För 15 år sedan fick hon plötsligt konstiga ansiktssymtom som visade sig vara starten på diagnosen mg, myastenia gravis. Den räknas som sällsynt diagnos.

Läs mer
2019-01-22

Behandling för ökad styrka i muskler i nacke och svalg vid mg

Forskare i Tyskland har analyserat varför viss läkemedelsbehandling ger ökad styrka i muskler i nacke och svalg vid mg. Anna Rostedt Punga, docent och specialistläkare, Akademiska sjukhuset, Uppsala har skrivit och rapporterat från den internationella kongressen för neuromuskulära sjukdomar.

Läs mer