Symptom vid cerebral pares (cp)

Cp-skador kan vara väldigt olika och ger olika symtom i olika grad. Allt från att man har en lindrig cp-skada som till exempel medför att man har en fot som är svag och vrider sig litet inåt till att man har omfattande symptom som drabbar stora delar av kroppen.

Spasticitet kan ta sig olika uttryck: musklerna kan till exempel bli helt låsta och stela eller man kan få mycket lätt utlösta reflexer som gör att musklerna rycker till. Man talar om tre former:

- hemiplegi, ena kroppshalvan påverkas
- diplegi, benen är mer påverkade än armarna
- tetraplegi, armar och ben påverkas, men armarna är mer påverkade än benen

Dyskinetiska (rörelseförvridande) former. Denna form innebär svårigheter att styra muskulaturen på grund av:

- tonusväxlare, dystoni, växlande spänningar i olika muskler
- atetos, ofrivilliga rörelser i extremiteter och bål

Ataxier. Man kan inte samordna eller styra muskelrörelserna. Rörelserna blir för stora eller för små. Ofta finns det också en balansstörning och ibland darrningar.

Filmens deltagare Monica von Heijne:
Man har valt att dela in cp-skador i stora grupper. Den största gruppen, kanske fyra femtedelar ungefär, är de som har olika typer av spastiska symptom. Spasticitet betyder förhöjd muskelspänning som man inte kan styra själv. Det kan drabba antingen ena halvan av kroppen, alltså ena armen och benet, det kan drabba främst benen eller det kan drabba både ben och armar och kanske till och med dominera i armarna. Det där delar man in i undergrupper.

Sedan kan man också få det som kallas för rörelseförvridande former, där man inte kan styra. Musklerna rör sig utan att man kan styra dem. Där finns det som kallas för atetos som är ofrivilliga rörelser som kan drabba både armar och ben, men också bål och ansiktsmuskulaturen.

Där finns också det som kallas för tonusväxlare. Tonus är den muskelspänning som vi alla har och den kan vara ställd på olika nivåer. Har man den ställd för högt, då är man spastisk. Men vid en tonusväxling är man ibland spastisk och ibland har man alldeles för låg muskelspänning. Ibland är man som en eldgaffel och ibland är man som en kokt spagetti. Ibland kan det vara så att olika delar av kroppen är spända och andra är avspända och det där växlar. De ryms också inom den här lite mindre gruppen.
Slutligen finns det också en liten grupp, kanske bara runt 5 %, som har ataxier, det vill säga de har en balansstörning. De går bredspårigt och har svårt att styra till exempel handen mot ett mål. Så det är de stora grupperna.

Man håller nu på med ett arbete där man ska försöka sätta upp en definition där det framgår hur vanligt det är med associerade kognitiva funktionshinder. Koncentration, uppmärksamhet, påbörjande och fullföljande av uppgift och närminnesproblem är exempel på svårigheter vid cp-skada. Men de ligger ändå långt ifrån de man har vid en utvecklingsstörning. En del personer har både cp-skador och en utvecklingsstörning, men de flesta har det inte. Men även de som inte har det kan ha vissa svårigheter som är viktiga att ta hänsyn till för att så långt som möjligt förbättra patientens förutsättningar.

Många har en kombination av funktionsnedsättningar
Vid sidan om den motoriska avvikelsen har många av alla med cp-skada också någon annan funktionsnedsättning, vilken ibland dominerar. Hälften av de cp-skadade har en störning i talförmåga och språk. Omkring en tredjedel har någon gång i livet haft epilepsi. Det är heller inte ovanligt med någon form av perceptionsstörning. Personen kan då ha svårigheter att koordinera öga och hand eller att rätt tolka sinnesintryck. Det kan vara svårt att urskilja detaljer i ett stort sammanhang som till exempel att hitta saker på en rörig plats.

Drygt en tredjedel har en kognitiv funktionsnedsättning motsvarande utvecklingsstörning. Därutöver förekommer ofta lindrigare nedsättning av uppmärksamhet, minne och koncentration.

Uttrycken för skadan kan ändra sig under livet
Det som från början ter sig som tonusväxling kan med stigande ålder alltmer domineras av spasticitet så att de avspända perioderna nästan helt försvinner. Med stigande ålder ökar risken för att man får stela leder och att man inte riktigt kan få ut rörligheten på samma sätt som man kunde när man var yngre.

 

Relaterade nyheter

2019-07-26

Krav på bättre utbildning för att inte avvisa funktionsnedsatta

Flera intresseorganisationer kräver bättre utbildning för att funktionsnedsatta inte ska avvisas i offentliga miljöer.

Läs mer
2019-07-25

Personer med neurologiska diagnoser blir tagna för att vara fulla

Sveriges radio har gått igenom anmälningar till diskrimeringsombudsmannen, do. Neuros ordförande Lise Lidbäck kommenterar i inslaget.

Läs mer
2019-07-03

Digitala träningsprogram ska underlätta rehabilitering efter stroke

Inom kort kommer strokepatienter på Akademiska sjukhuset att kunna träna upp motoriska och kognitiva funktioner med hjälp individuellt anpassade digitala träningsprogram. Det ska bli ett stöd i rehabiliteringen i syfte att snabba upp återhämtningen efter hjärnskadan både i det akuta och kroniska..

Läs mer
2019-05-15

Neurorapporten -19: En tredjedel får vänta över ett år på rätt diagnos

Neurorapporten visar på en ökning bland Neuros medlemmar när det gäller väntan mer än ett år från läkarbesök till korrekt diagnos. Från en fjärdedel (25 %) år 2014 till nästan en tredjedel (30%) år 2019. Se videoklippet från lanseringen av Neurorapporten under Neurologiveckan!

Läs mer
Jag är cp!
2019-03-04

"Sårande att ordet är så negativt laddat"

Nicole Blomgren har slutat skämmas för sin cp-skada och istället valt att omfamna den. – Att avväpna ordet och att börja kalla mig själv för cp har varit otroligt viktigt för mig, säger hon till tidningen Metro.

Läs mer
2019-02-12

Miljoner till att utveckla Nelms metod

Simklubben Poseidon, Swedish Center for Aquatic Research och Furuboda folkhögskola har fått nästan 5,2 miljoner kronor i stöd från Arvsfonden för att driva projektet ”Nelms metod för ökad rörelseförmåga hos personer med funktionsvariationer”. Projektet kommer pågå i 3 år, med start från 1 januari 20

Läs mer
2018-12-19

Hon rider medelsvår dressyr med cp-skada

27-åriga Katja Stensson har en cp-skada i högra hjärnhalvan. En funktionsnedsättning som ger henne sämre koordination, balans, styrka, finmotorik och känsel – med andra ord allt en ryttare kan tänkas behöva.

Läs mer