Hjärnans signalämnen kan avslöja tidig MS-försämring
Hur kan man i tid upptäcka vilka personer med MS som riskerar att försämras, även när det inte syns några tydliga skov? I ett Neurofinansierat projekt har forskare i Linköping sökt svaren i hjärnans egna ämnen – med målet att kunna förutse och bromsa progressiv MS tidigare än idag.
Hos många personer med MS kan funktionsnedsättning öka över tid, inte bara efter tydliga skov utan också genom en mer låggradig och långsam inflammation i hjärna och ryggmärg, så kallad “pyrande” eller “smoldering” MS. Denna process är idag svår att upptäcka.
Med stöd från Neuroförbundet har Johan Mellergård och hans kollegor i Linköping undersökt om hjärnans egna ämnen kan användas som tidiga varningssignaler för långsam försämring vid MS.
Studien bygger på en unik långtidsstudie med 179 personer med MS, där information har samlats in under upp till 18 år. Denna data kombinera med analyser av blod, ryggvätska, hjärnvävnad och avancerade magnetkamerabilder för att se hur sjukdomen utvecklas över tid.
De första resultaten visar att traditionella diagnoskategorier, som skovvis och progressiv MS, inte speglar de biologiska processer som faktiskt driver sjukdomen. Forskarna har identifierat flera lovande biomarkörer – bland annat neurofilamentprotein, olika hjärnmetaboliter som N-acetylaspartat, myo-inositol och kolin, aminosyran valin och inflammationssignalen interleukin-12p70.
Tillsammans pekar fynden på att en kombination av nervcellsskada, störd nervcellsfunktion, förändrad energiomsättning, gliacellsaktivering och kronisk inflammation bidrar till risken för progressiv MS.
Forskarna hoppas att resultaten från projektet ska bidra till en bättre förståelse för mekanismerna bakom progressiv MS och underlätta identifiering och behandling av personer med diagnosen. Det långsiktiga målet är att på sikt kunna hitta de personer som riskerar att försämras tidigare – och ge dem mer träffsäker behandling i tid.
Denna typ av forskningsstöd bygger på generösa gåvor och testamenten från våra givare, vilket låter Neuroförbundet dela ut flera miljoner i bidrag till forskningsprojekt inom neurologiska sjukdomar varje år. Läs mer om hur du kan stötta det här arbetet här.